Ja ungefär hur länge efter det man blivit gravid dvs ägget befruktats kan man börja känna av det?
Jag känner mig illamående och har haft ägglossning för ett par dagar sedan max. Kan jag redan känna av en eventuell graviditet eller är det bara inbillning?
Hahaha... 38 år skrev jag 
Oh, tack för era synpunkter Oms och Jessie! Behöver verkligen höra lite verkliga människor (haha) berätta om förlossning och inte bara skräckhistorier! 
Däremot håller jag inte med om att 'man kommer över' att ha spuckit illa/mycket 
...tror inte jag kommer att komma över det minsta om jag spricker så jag bli inkontinent efteråt... och för att var riktigt ärligt är det just sådana argument som jag blir arg över... (sorry bli inte arg nu Oms) för det är lixom på nått vis ingen tröst om man känner sig rädd för förlossningen. Det blir mer en förminskande 'klapp på huvudet', jag tar hellre en saklig information om vad som kan hända osv Alltså sanningen, både pos OCH negativt. Tror mer på när nån säger att ja, det kan hända att man spricker för j-ligt och det kan bli problem efteråt osv men det ingår i paketet...
Hm, lite snurrigt men jag hoppas ni förstår vad jag menar...
Här har vi en till med BIM 16/10. Tycker hela helgen att jag haft ömma bröst och att jag känner något i äggstockarna, men kanske är det bara att jag känner efter en massa extra. Jag tänkte hålla mig till på söndag eller måndag med att testa, får se om jag lyckas.
Låter som ni hade kul i lördags!
Lägger mig i förlossningssnacket 
Jag har fött två barn vaginalt. Första förlossningen tog ungefär 16 timmar och då fick jag epiduralen ungefär 6 timmar innan sonen föddes. (Den kan man få när man är öppen 3-4 cm och har ett etablerat värkarbete!) Jag kunde inte känna krystvärkarna utan barnmorskan guidade mig igenom det och allt gick lugnt och stilla till. Gullpojken vägde 2,6 kg. Jag gick sönder lite grann, både invändligt och utvändligt. Hemskt att gå på toa efteråt. Men det är ju inte så att bara för man spricker, att man spricker från hål till hål! Det är inte så vanligt att man gör det, utan oftast blir det små bristningar bara. De här riktiga bristningar som man kan få bekymmer med efteråt är ju när man spricker ordentligt så själva ringmusklen skadas. Och skulle det ske så finns det bra metoder att fixa det direkt. Så det är på något vis många omständigheter som skulle göra att man får bestående men.
Andra förlossningen gick alldeles för snabbt! Hann bara vara på förlossningen 40 min innan dottern tittade ut. Så någon epidural var det inte tal om här, utan jag fick hålla tillgodo med lustgas Tjejjan var dessutom 4,5 kg tung och fick förlösas med yttre press för att hennes axlar var för breda. Barnmorskan sa efteråt att det var stor risk att jag spruckit mycket eftersom det gick så fort och barnet var så stort, men det visade sig att jag inte behövde sy så mycket som ett enda stygn!
Jag kan väl säga som så att det gör hemskt ont att föda barn. Man ska inte tro något annat, för då blir man besviken. MEN det är faktiskt värt det! När man gått gravid i typ 40 v gör man allt för att få ut krabaten i magen - tro mig! Då håller man på att längta ihjäl sig efter bebisen. Man hinner också mogna i vetskapen om att man ska gå igenom en förlossning och man hinner sätta sig in i hur det går till och vilka smärtlindringar som finns under tiden man är gravid. Det bästa man kan göra om man känner sig orolig är att ta reda på så mycket fakta som möjligt, och inte lyssna så mycket på alla som tror sig veta saker som kanske inte stämmer.
Det där om att vissa sjukhus gått inför naturliga förlossningar tror jag mer menas med att de förespråkar det så långt det går, men de kan knappast hindra någon från att få smärtlindring om man ber om det. Det vore ju verkligen att gå tillbaka i utvecklingen!
Hoppas jag bidragit med några vettiga aspekter.
Sofia - mamma och sjuksköterska
Oms
Ja, du förskönar då inte det
Återigen något jag läst:
Såg någonstans att barn som föds vaginalt (till skillnad från snitt) snabbare får ett bra immunförsvar (eller om det var att de blev mindre allergiska?) eftersom de får på sig avföring och annat från mamman under förlossningen. Så det är inte bara av "ondo" att "släppa allt" tycks det.
Känner mig förresten allt mindre och mindre gravid ju närmre mens jag kommer. Mindre ont i brösten, mindre kissnödig, mindre ont i magen, mer bloddroppar och definitivt mer förkyld. :(
Hmm...
Jag är ledsen, men jag håller inte med er till fullo.
Jag tycker oxå det var jobbigt att gå på toa efteråt, men det berodde nog mer på träningsvärk än smärta av att ha gåt sönder. Klart det gör ont - ingen tror väl nåt annat? 
Vad jag menar är att själva gåsönder grejjen, som jag iaf var livrädd för innan första, inte alls känns (inte för mig iaf) för att man är så fokuserad på värkar.
Hur räknar man tid för förlossning egentligen?? Jag stör mig lite på det, för många säger - å min förlossning tog 72 timmar bla bla bla Jag har ingen aning!
Jag tror alla räknar olika faktist..... Får jag höra - vad räknar ni från?
Har oxå vart med om allt som du sa Oms din lilla tjuvläsare där och jag kan inte snabbt nog få fler barn! Skulle till och med vilja ha tvillingar! 
Sen har jag hört att eftersom snitt inte är naturligt så har man mer ont och svårare att läka ihop efter ett snitt än efter en vaginal födsel.
Vilken förlossningsläsning! Något skrämmande, men ingenting oväntat :) även om jag inte har fött några barn ännu. Jag är den typen som förmodligen föredrar ett snitt i stället för en förlossning och vet inte heller om jag kommer att amma. Två ämnen som kan vara extremt heta i mammavärlden, har jag förstått. Men... om jag fick en barnmorska som försökte övertala mig eller utöva någon annan form av påtryckningar skulle jag hårdnackat hålla fast vid mina åsikter ;) men kommer kanske att ändra mig när det är dags, vem vet.
Bim dagen idag, tror jag. Är det någon som vet hur man räknar ut den exakta bim dagen (går det ens?)? Min mens är i alla fall ännu inte här. Har inga påtagliga symptom överhuvudtaget, möjligen känner jag av magen och brösten, och är lite febrig (första förkylningen...?)
Vi får väl se ... :)
