Oktober 2006 - tråd 5

om man inte har nån strålande solist i bekantskapskretsen så är det väl ganska vanligt. själv har jag rätt många vänner som sjunger vackert och vi fick ja från den första som vi frågade (hon är nog bäst och mest skolad också).

behöver du tips på hur man hittar dem? (här kommer de: prata med kantorn och kolla om de har några kontakter i församlingen. sök på "solosång och din ort" på nätet - du kommer hitta fler än du tror!! vissa har ljudfiler så man kan höra.. branschregistret här på BT innehåller lite sånt också)

hihi, min sambos svägerska ska sjunga och en vän till oss ska spela gitarr alt piano. Så det är ordnat, tack ändå! Jag har en musikalisk släkt f ö men de spelar antingen fiol, sjunger i kör eller coverband (han ska vi kanske utnyttja senare på kvällen )

fniss fniss.. var lite ivrig när jag svarade på ditt inlägg.. har halvtrist på jobbet med väldigt klurig arbetsuppgift och gör allt för att smita.. ha ha ha

gaaah, jag vet precis vad du menar och problemet är att det försvinner ju inte utan allt läggs på hög (som redan börjar rasa) men jag orkar inte tänka på det...
Synd att klaga på att mina kunder gör så många beställningar hela tiden eftersom det är en förutsättnig för att jag jobbar här, men ändå *sliter mitt hår* ooaaahhh ibland vill man inte, helt enkelt.

hm... själv skriver jag lagom byråkratiska utredningar... och försöker glömma att det finns ett stoppdatum.. ha ha

vi tänkte ha två sånger dår man gjort om texterna.. dels komemr vi att ha den som står här ovan.. på bröllopsdagen ber vi.. och sen en till som finns här på BT med text nånstns.. den mel är i den ljuva sommartid(tror jag)

Linnea J
skriver ni den "nya" texten i programbladet då, eller står den med i psalmboken?

Känner ni alla varandra i denne tråd???

näee inte mer än att jag hänger här hela tiden... har inte träffat nån annan oktoberbrud!

chai; Nu då? Någon mer som tackat ja nu? Jag ska inte gnälla så mycket på våra vänner som inte svarat ännu, du har rätt.

Fast det är lite konstigt, av min m2b´s vänner har flera tackat för inbjudan men inte svarat, och av mina vänner är det flera som tackat nej och/eller inte hörts av alls. Känner mig så populär... Ja, ja...ett tillfälle så gott som något att få veta vilka som är en s vänner och inte...

Nästa torsdag tar min älskade ledigt från jobbet så vi kan ta en heldag och leta kläder, blommor, skor och tårtor. Känns bra.

Bitvis känner jag mig stressad och småilsken över att mycket är kvar att planera, och det känns som han inte kommer på själv saker som ska göras. Å andra sidan har jag sånt jäkla kontrollbehov så han skulle få dubbel/trippelkolla allt med mig ändå. Egentligen är jag ganska nöjd, ber jag honom ringa kyrkan eller så då gör han det. Jag pekar med hela handen och han lyder. *s* Eller något. Är era respektive aktiva i planerandet, eller är det samma sak för er, att ni får delegera arbete?