Godis är gott!
Vår Melwin ÄR verkligen en MELWIN, om man kan säga så, men alla passar ju så naturligt i sina namn. Liten namnhistoria ur verkliga livet...
När jag var gravid så var jag vid ett tillfälle hemma hos min brors två barn. Det var ett par veckor kvar till förlossningen och jag låg med magen i vädret med mina syskonbarn på varsin sida. De hade lite frågor och funderingar och snart kom vi och prata om babyns namn. Den minsta (då 5 år) frågade vad "den" skulle heta om det blev en TJEJ?
-Ja, sa jag, det är inte säkert om det passar, när den väl kommer, men vi har funderat på Bianca.
-Bianca, hmm, Bianca, det var fint! svarade den äldre(då 10 år).
-Om det blir en pojke då?
-Samma sak där, man vet ju inte om det passar. Sa jag, men vi funderar på Melwin!
Det blev nu tysy en låååång stund. Till slut svara den äldre bryskt.
-DÅ HOPPAS JAG DET BLIR EN TJEJ!!!
Den äldre höll sig vaken till över tio den kvällem för att berätta om det vidriga namnet. Hennes mamma jobbade kvällen.
I efterhand så tycker de båda om sin kusin väldigt mycket och är väldigt stolta över hans lite annorlunda namn, även om det blivit fler de senaste åren!