EnYsterSyster,
Jag har funderat länge på din fråga angående om ditt barn skulle få små bröst. Får hon sådana bröst som jag, alltså obefintliga, så, du vet själv hur du känner nu. Och detta är nog det svåraste som finns tror jag, men FÖRSÖK och minnas hur det känns. Det ska jag iaf försöka att göra.
När det gäller sina barn så vill man att inget ont ska hända dem, och de inte ska må dåligt. Och min mamma blev nog rädd för alla risker, och det kommer du nog också att bli för din lilla flicka. Men, ja, bäste rådet jag kan ge dig är att försöka minnas och känna hur hon känner och mår.
Min mamma blev väldigt rädd, för hon hade ALDRIG i hela sitt liv ens funderat på en bröstop. Men hon förstår mer och mer, och det blir väldigt känsloladdat när vi pratar om det. Du coh jag, när våra döttrar kommer, så kommer vi nog ändå ha gått igenom samma tankar och känslor som hon kommer ha då, och förhoppningsvis förstå mer.
Men jag tror också att jag kommer kunna svara på frågan bättre efter min op, för då kan jag nog förklara skillnaderna tydligare! Hoppas hon aldrig kommer med det...
Och en annan sak som kanske också kan vara viktig att komma i håg är, nu vet jag iof inte vilken slags relation ni har, men hon har nog funderat på det väldigt mycket och länge, och känner sig nog lite vilsen. Så stötta och informera, hjälp henne...
Men som sagt, håll tummarna att hon brås på nogon annan, storbystad, eller att hon helt enkelt inte bryr sig! :)
Kram!