• Brudzilla

    Vill inte längre

    Jag orkar inte med mer smärta...
    Känner mig helt ensam utan stöd någonstans.
    Jag har hanterat så många hemskheter i mitt liv men den här gången känner jag att energin är totalt borta.
    Min kropp är så sjuk och mitt hjärta så trött.
    Som vanligt när jag sökte stöd hos den som bör stödja och älska en, min mamma, så gör hon det som är sämst för mig men bäst för henne.
    Trodde att hon skulle förstp den här gången och nu känner jag mig lika lurad och bedrövad som jag alltid gjort.

    Jag fick i måndags veta att jag är gravid.
    Jag är i det sämsta läget möjligt för att ta hand om ett barn.
    Kan/orkar ju inte ens ta hand om mig själv.
    Bokade en tid för abort.
    Jag har aldrig varit gravid förut och har alltid varit försiktig.
    Är själv adopterad och med den kunskap jag har KAN jag inte sätta ett barn till livet utan att veta att jag kan och har möjlighet att ta hand om det och ge det de bästa jag har förmågan att ge.

    Min mamma kallade mig självisk.
    Trots att det är precis det jag inte vill vara.
    Jag orkar inte mer smärta...
    Vill inte leva själv längre.
    Skulle aldrig ta mitt eget liv, det är inte min uppgift.
    Men inte heller vill jag vara kvar här längre.
    Konstigt...BT var det enda stället jag kände att jag kunde säga vad jag känner.
    Önskar just nu stöd mer än npgot annat...för jag har inget.

    kram
    Brudzilla

  • Svar på tråden Vill inte längre
  • titioo

    jo snälla, hör av dig!

    Kram!

  • Brudzilla

    Gulliga ni...er omtanke värmer så mycket.
    Kan inte beskriva i ord...

    Vet inte riktigt hur jag mår...deppig,ingen aptit direkt men framförallt så känns det som jag har ett nystan av en massa känslor inom mig som jag varekn kan få ut eller sätta fingret på vad det är.
    Jag har ju bara koncentrerat mig på att överleva situationen. Nu vet jag liksom inte vad jag ska göra...min terapeut öt sjukskriven så jag har inte haft någon proffesionell hjälp tillgänglig under den här tiden.
    Har försökt koncentrera mig på att få tillbaka känseln i magmusklerna genom magövningar.
    Kroppen är nåstan tillbaka i normalt skick men jag känner mig som alla sår sitter på insidan.
    Mitt ex har jag inte pratat med alls.
    Jag har haft så mycket att tänka på vad det gäller kroppen att det är först nu jag kommit att tänka på hur vår relation slutade.
    Vet inte...känner mig låg och önskar ofta att nån bara kunde hålla om mig så att jag kunde få känna mig trugg och gråta ut allt.
    Ändå gläds jag av att ni finns och "håller koll" på mig! Tack så oåndligt mycket.
    För att göra allt lite värre har jag åkt på en rejäl halsfluss också...jippi.

    Läser lite inlägg då och då och vill vara med och debattera men har inte riktigt haft orken. Men jag jobbar på det...*försöker mig på ett leende*

    Tack, tack, tack, tack, tack, för att ni fortfarande finns kvar och stöttar mig!

    Massor av kramar
    Brudzilla

    Puttar upp "min" BT- beoende tråd eftersom jag läste att några börjat undra om det igen...ett lite friskhetstecken fån mig...

  • Blacklizzard

    Va skönt att höra från dig.....

    Du kan inte få tala med någon annan terapeut? Jag tänkte om din ordenarie ska vara sjukskriven länge.

    *håller om*

    Du är med mig i tanken.....

  • madelyn

    Skönt att du orkade skriva en liten rad till oss! Stor kram!

  • Jennifer E

    Här är du ju gumman! Jag såg först "beroendetråden" och blev så glad att höra från dig och såg det definitivt som ett litet friskhetstecken att du engagerat dig lite där!

    Det är klart att du måste kunna få tala med en annan terapeut om din ordinarie ska vara borta länge. Kräv det!

    Jag önskar så mycket att jag kunde vara där på riktigt och hålla om dig så att du fick gråta ut ordentligt. Det behövs ibland!

    Men, som du märkt så håller vi om dig här, alla dagar, dygnet runt. Det är inte så illa! Härligt att läsa hur mycket du uppskattar oss, det värmer.

    Sköt om dig nu så gott du kan och skriv igen när du vill/orkar men känn ingen press. Hoppas att du har din vän där så mycket som möjligt?

    KRAMAR i massor/J

  • Brudzilla

    Tack...har ringt och sagt att jag MÅSTE få prata med någon annan nu och har fått en tid på fredag.

    Att jag er betyder så mycket så jag är så glad över att ni är kvar!

    såg att jag hade massor av stavfel i mitt förra inlägg...sorry

    kramar
    Brudzilla

  • titioo

    Skönt att höra av dig!
    Även om det är kämpigt verkar du ha ett klart fokus på framtiden.Det är jättebra att du går framåt!
    Fint att du fick tid till en annan terapeut. Jag tycker att det är lite dåligt att du inte genast vidarebefodrades till en annan, men bättre sent än aldrig...;)

    Stor Höstkram, T

  • Kräftan

    Massor av kramar till dig!

  • Brudzilla

    Hej alla underbara BT- vänner,
    Jag lever...men det har blivit tuffare igen, tyvärr.
    Enligt min gynekolog har jag blött för länge och måste in för undersökning igen,snarast.
    Har fått en ny terapeut men det var verkligen i sista sekunden, kändes som jag höll på att gå sönder helt och hållet.
    Kan inte gråta...det är så mycket som hänt att jag är rädd att tappa kontrollen av all smärta och sorg.
    Aptiten är borta och jag sover knappt längre.
    Har ingen aning hur jag ska hantera all ledsamhet som sitter fast i kroppen.jort en abort- jag?!
    Suck...är så trött på att vara trött, ledsen och så påverkad av allt som hänt.
    Vill vara glad och kunna göra roliga saker.
    Framförallt vill jag inte vara jag...i den situation jag befinner mig i...f-n

    Hoppas ni finns kvar,kram till er alla...

    Brudzilla

  • Spättan

    Hej Lilla Du!

    Jag är ny i denna tråden men känner så oerhört för dig!
    Du finns i mina tankar och bevisligen i många andras också!

    Många stora varma kramar från
    Spättan

Svar på tråden Vill inte längre