BT-Veteraner

Aniara4: Aldrig kul att sova för lite. Hoppas du lyckades ha roligt ändå. Min yrsel har helt försvunnit eftersom blodtrycket stigit de sista veckorna. Egentligen är det en orosfaktor för gravida men inget hinner hända så här sent i alla fall, så jag är bara glad.

Tiden för snittet är inte förrän på måndag. En veckas väntetid är inte mycket när det gäller planerade operationer förstås, men det är trots allt dagen efter förväntad förlossning (även om förstföderskor har en tendens att gå över tiden).  Allt lugnt än så länge så jag hoppas på det bästa. Jag var tom ute och pressade konditionen lite på cykel igår. Adrenalin kan dessutom få en att gå över tiden - två flugor i en smäll. Och annars får jag väl bli en RIKTIGT besvärlig patient och kräva halvakut snitt om förlossningen sätter igång innan måndagen.

Det känns i alla fall skönt att ha det beviljat i god ordning och kunna planera därefter. Foglossningen har blivit sämre de senaste dagarna så jag har gått från fulldos Alvedon till fulldos Citodon. Så smidigt att kunna skiva ut det åt mig själv!

Garderoben är fylld, vaggan bäddad och BB-väskan iordningsställd. Snart ska jag få möta "Lilla livet".

Jag var till smärtrehab i går i Säter (ett ställe som fokuserar på patienter med många eller långa (eller både ock) smärttillstånd. Fick träffa en sjukgymnast som klämde igenom så mycket han hann på sin tid och en läkare som klämde och kände hon också + en beteendevetare / psykolog (det kunde vara vilket som och jag vet inte vilken av dessa som hon var).

Dom har konstaterat artros + postoperativa konsekvenser, att jag är ledmjuk (överrörlig) och att jag har ett nervsystem som går på högvarv pga långvarig och utbredd smärta.

Så nu blev det en sömnutredning i natt (har sovit med sömndator, och den var så ivägen att jag inte kunnat sova alls, så vi får väl se vad den visar. Jag får väl antagligen göra om det)

Och så ska jag börja en kur med Arcoxia, samt ta massa lab-prover på min vårdcentral.
Efter det är det besök hos ortoped kopplad till smärtrehab, och en föreläsning om långvarig smärta och vad som händer i kroppen när man har det.
Sen återbesök hos sjukgymnasten som inte hann gå igenom nacken och axeln och inte heller hann gå in mer på foten (eller hann och hann, han visste ju att den ska opereras om typ i Januari, så han prioriterade väl inte den) och samma dag återbesök hos den där psykolog/beteendevetaren också. Så får vi väl se vad dom kommer fram till sen.
Förhoppningsvis leder det till något bra.

Just nu är jag bara grymt ledbruten och öm överallt efter att dom bänt och känt på lederna  

Lenblo - Jag har nog missat, men varför vill du ha kejsarsnitt? Oavsett, så skönt att du kunde få det och en vecka.. det går snabbt! :) Du får knipa fram till dess! hehe

Chicita - Jag håller tummarna för att det ska leda till något bra. Det känns som att med så människor inblandat, så måste ju någon lyckas klämma ur sig något vettigt och bra ;)

Här har både min kropp och dator pajat känns det som. Jag har magknip, ont i gallgångarna (gallan är ju bortopererad sedan två år och har aldrig känt någon smärta sedan dess, förrän nu), får inte behålla någon mat och vågar ju knappt äta heller, ihållande illamående och jag har gått ner ca 3kg hittills den här veckan. Inte för att jag klagar över viktnedgången ;)

Datorn bara spottar ut mig från internet hela tiden och jag vet inte vad det beror på. Maken har kikat på datorn och hittat bla bla bla, jag förstår inte ett ord. Han säger dock att vi inte kan göra så mkt åt saken och jag håller tummarna för att den ska krya på sig! Annars blir vi utan dator, då makens gick sönder för över ett år sedan och vi absolut inte har råd att köpa någon ny.

Usch vad jobbigt daniiel...
Hoppas du kryar på dig. Det kanske kan vara värt att kika in hos doktorn. Man kan ju få besvär även om gallan är borta. Det kan vara någon sten som inte försvann vid operationen och som nu har växt på sig exempelvis.

Jag och maken har börjat titta på den där 5:2-dieten.
Fast vi är inte ute efter viktminskningen som kan komma med den, utan den positiva effekt som fasta kan ge kroppen när det gäller att rensa ut slaggprodukter exempelvis.
Jag har fastat någon gång ibland förut, men då har jag verkligen fastat. ingen mat alls, inga 500 kalorier eller så. Och jag blir så otroligt svag av att göra det ett par dagar sådär någon gång per år.
Men det här känns ju relativt hållbart.
Inget vi tänkt fortsätta med i evighet, men kanske att vi ska ta 2-3 veckor eller något...

Ja man hoppas ju att någon av dom ska komma på en lösning. Även lite lindring kan ge stor effekt på lång sikt. Så jag har i alla fall förhoppningar  

Jag var ju till doktorn och dom sa att det berodde nog på något virus, mest troligt någon förkylning. Eftersom jag dessutom har ont i öronen, halsen och haft feber. Jag hade inga stenar alls kvar vid operationen och eftersom dom bildas i gallblåsan, som är borta, så jag tror inte att det är det. Hm.. Jag har bara så dålig erfarenhet av vården. Gå dit och betala varje gång och ingen säger något vettigt alls.

Ja, jag tror ju som sagt inte att 5:2-dieten är "all bad" så att säga. Jag tror inte våra kroppar är gjorda för att vi ska vräka i oss konstant som dom flesta av oss faktiskt gör (även om man inte äter en massa onyttigt hela tiden). Du får uppdatera oss på hur det går Chicita :)

Virus är jobbigt nog. 
Tycker bara att det låter konstigt att du ska känna det i gallgångarna då. Men det är klart, du kan ju  ha fått en infektion som satt sig där exempelvis...

Jag tror inte på den som bantningsmetod, precis som jag inte kört GI "light" för att gå ner i vikt...
Jag tror att det kan vara ett bra sätt att få upp ögonen för nyttigare alternativ och kanske se det som en inkörsport till en hälsosammare livsstil  
Jag kan dra öronen åt mig vad gäller allt som kvällstidningarna postar som "mirakelkurer" men jag kan ju ändå ta åt mig dom bra delarna i det  

Daniiel: Bebisen förväntas väga 4,6 kg och utgången är lika stor (liten) som vanligt...
Förkylningsvirus som ger gallstensliknande smärtor? Låter konstigt i mina öron. Annars finns det ju annat i närheten som kan krångla: Ärrbildning i de kvarvarande gallgångarna, leverproblem etc. Å andra sidan borde sån't synas på proverna som jag verkligen hoppas att de tog (leverstatus). Eller så är det bara något besvärligt som egentligen ligger i tarmarna och råkar härma gallstenssmärtor och sedan försvinner spårlöst. Man vet aldrig riktigt i magtrakten men vi hoppas på det bästa.
All sorts nätverk på vår andra dator har säckat ihop också. Vi hoppas på att ett nytt nätverkskort för 200:- ska fixa det (håller tummarna).

Chicita: Min man kör GI light sedan länge. I praktiken är det hans enda chans att vara mätt längre än en timme i taget - sitt BMI på 19 till trots. Chips och choklad verkar försvinna ut genom porerna, liksom mättnadskänslan.
Teoretiskt tycker jag att 5:2 låter rätt sunt. Du får återkomma och säga hur du tycker att det känns!
Bra att de tar ett helhetsgrepp på dina smärtbesvär! Det som inte går att laga måste man ju leva med, på ett eller annat sätt. Du får väl ta en extra Arcoxia för att indra vad sjukgymnasten/läkaren ställde till med. Lycka till!

Hehe okej, på det viset. Men är 4,6kg verkligen så stort? Min dotter föddes ju ca en månad tidigt och hon vägde ca 3,1kg (kanske tur på så vis att jag inte gick full tid) och dom flesta vi känner som fått barn, har fått bebisar på mellan ca 4-5,2kg och förlossningarna har gått bra. Nu menar jag inte på något sätt att ditt val av kejsarsnitt skulle vara fel, bara så du inte tolkar det så.

Nja, smärtorna i magen lyssnade dom i princip inte på att jag hade alls. Dom tog en snabbsänka och kollade blodtrycket och sa att jag skulle äta ipren och vila typ.

Daniiel: Mja, uppenbarligen så går det ju ganska ofta bra med så stora och många gånger vet man inte ens om det i förväg. Men i princip alla risker jag kan räkna upp fördubblas och jag tyckte inte att 70 % chans att inte få bestående men (typ 20 år)  lät särskilt betryggande.
En del verkar tro att bara för att man har en sjukdom så kan man inte ha en till. Om infektionssymptomen ger med sig utan att magbesvären gör det så gå tillbaka!