• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • muggles
    Heloise skrev 2011-08-06 21:14:37 följande:
    Däremot tror jag att jag suttit ner sammalagt kanske med lite vilja 10 min sen kl 7 i morse.
    Nästa unge får baske mig nöja sig med ett litet intimt kalas!
    Bra för viktnedgång?! Hoppas jag inte förolämpar dig nu men jag har för mig att du ville gå ner i vikt? El blandar jag ihop det med någon annan...?

    Vi ska ha ett försenat 40-årskalas för mig imorgon, öppet hus blir det. Jag kände att det blev så tråkigt att inte fira alls då i januari när operationen ställde in allt (hade tänkt spa-firande med tjejgänget den gången). "Vad gjorde du på din 40-årsdag?" "Inget." Så vi drog igång att bjuda kreti och pleti på öppet hus imorgon. Nu i veckan ångrade jag mig nästan - det är MYCKET att fixa med när man har 3 barn att ta hand om samtidigt... Men stortjejen sover hos kompisar ikväll och till imorgon så är hon "ur vägen".

    Sedan började jag tänka efter: öppet hus from kl 14.

    Mata Ada och Beda kl 07. Äta frukost och duscha, sedan är kl 9. Fixa fixa kalas. Kl 11 ska småtjejerna äta igen. Sedan lunch för oss. Och så ska vi göra oss i ordning. Alltså max 3h fixande hinns med imorgon... Har skrivit körschema, typ "in med korv och köttbullar i ugnen", "skära upp ostkuber" mm. Svettigt blir det!
  • muggles
    Daa skrev 2011-08-08 03:02:16 följande:

    Blommis och Fru E: skönt att se er.


     


    Flamman: det var verkligen gott att få träffa dig i lördags. Du och dina tjejer är verkligen underbara. Axel och Fälga verkar ha blivit rätt förtjusta de med. Tiden gick för fort och jag önskar att jag hade kramat dig mer. Tänker på er.


    Jag är inne på min tredje natt med sömntabletter. Den första blev riktigt bra, åtta timmars sammanhängande sömn och jag vaknade med hopp om att det skulle ordna upp sig med sömnen. Den andra natten blev väldigt "sådär" och jag lyckades skrapa ihop kanske fem timmars sömn sammanlagt. Den tredje natten... tja, jag sitter ju här. Har kanske slumrat en kvart eller så.


    Jag är yr av trötthet, sitter här och svajar och händerna skakar. Att stå och gå känns ostadigt. Antar att det är sömntabletten. Igår var jag så besviken över den uteblivna effekten att jag grät hela morgonen och förmiddagen. Den här natten är än värre, så jag vill inte tänka på morgondagen.


    Åh, så roligt att tvillingarna ska till en fotograf! *bitter och sarkastisk*


    Vad ska jag ta mig till? Om jag inte får sova när någon annan tar hand om barnen och jag är neddrogad för att få sova, när, NÄR i himmelens namn ska jag få sova? Har räknat efter: det är ungefär femtio dagar sedan den här skiten började. Femtio dagar, då jag har förlorat, tror jag, ungefär hälften av den sömnen jag kunde ha fått. Tänkte hela tiden att det borde lösa sig, men det blir bara värre.


    Hur lång tid tar det innan man blir tokig av trötthet?


    Hur mycket mer svammel kommer jag att skriva på internet innan mina nätter äntligen kan ägnas åt det de ska ägnas till?


    Daa: om skiten började för 50 dagar sedan så kan det ta ett tag att komma tillbaka. Detta inte sagt för att du ska tappa modet utan tvärtom! Kom ihåg vad jag skrev för ett tag sedan - det tog mig ca en månad att komma tillbaka till bra sömn. Ge det tid! Och hör gärna av dig till läkaren och kolla med honom/henne vad de tycker om att tabletten inte funkade. Kanske är det normalt att det hackar i början? Kram på dig!

    Ninnnis: mitt bästa tips för sovande barn är att mata så mkt det går på dagen. När de har växt så att magsäcken kan hålla tillräckligt med mat/energi för att klara en hel natt, så kommer de också att sova en hel natt. Men man kan inte framtvinga detta i förtid. Mini tex är alldeles för liten ännu, han kommer nog att äta var 3-4h en månad till minst. (El det är ju olika såklart men om man går efter hur de flesta bebisar är.)
  • muggles
    Villemoa skrev 2011-08-11 10:20:04 följande:
    Det går jättebra att hämta! I början förstod hon inte varför hon inte fick vara kvar och äta mellis (de äter 14.00 och vi 15-timmarsmammor hämtade 13.45) för hon ville ju äta med sina kompisar. From den 22/8 har föräldralediga och arbetslösa rätt att ha sina barn 35h/veckan, de har äntligen ändrat det i vår kommun! Moa har gått tis-tors, och gör det nästa vecka också, men nu ska hon gå må, ons, fre 9-15 och tis, tors 7.30-15 (för att pappa också ska kunna lämna). Till att börja med gör vi så här och ser hur det funkar. Sen, när mörka november börjar och några månader framåt, funderar vi på att låta henne vara ledig på fredagar. Det bästa är att vi kan ändra hur vi vill och i princip när vi vill!
    Fy farao vad lyxigt! Här i Gbg får man max15h per vecka oavsett om man fått tvillingar el ens trillingar vilket jag tycker är hål i huvudet. Hur ska man kunna hinna med en 4-årings behov när man har flera bebisar att ta hand om??? Moa klättrar ju på väggarna om vi inte hittar på något som en utflykt el kompisbesök varje dag. Så länge maken varit hemma har det gått bra men när jag blir ensam blir det värre...
  • muggles
    Ninnnis skrev 2011-08-11 23:56:29 följande:
    Heloise, jag förstår dina tankar och känslor. När "alla andra" blev gravida utom jag kände jag också så, jag missunnande inte andra att bli gravida, jag önskade bara av hela mitt hjärta att jag också skulle bli det. Du har en otrolig förmåga att "bryta ihop och komma igen", du imponerar och inspirerar mig. *kramar om*

    Flamman, man kan iallafall konstatera att det är rätt beslut att gå skilda vägar från den mannen... *kokar inombords* Kram till dig!

    Villemoa och Lanovia, skönt att det verkar gå bra för dagistjejerna  
    Instämmer! Jag känner precis igen känslorna från när vi inte kunde få det syskon vi ville. Jag stannar upp ibland och tänker på hur otroligt lyckligt lottad jag är som fått 3 fina tjejer! Och vilket mirakel det var då i januari. 11:e januari, för alltid värt att fira... (Jag och maken har vårt datum när vi träffades 10:e januari, så det var en märklig 8-årsdag när vi satt på pizzerian och åt en pizza till kvällsmat inför operationen dagen efter.)
  • Villemoa
    Ninnnis skrev 2011-08-11 23:58:12 följande:
    Villemoa, jag är säker på att du är ursnygg som du är, men jag tycker du är duktig som tar tag i träningen om du känner att du vill träna. Heja dig!
  • Villemoa
    muggles skrev 2011-08-12 09:38:22 följande:
    Fy farao vad lyxigt! Här i Gbg får man max15h per vecka oavsett om man fått tvillingar el ens trillingar vilket jag tycker är hål i huvudet. Hur ska man kunna hinna med en 4-årings behov när man har flera bebisar att ta hand om??? Moa klättrar ju på väggarna om vi inte hittar på något som en utflykt el kompisbesök varje dag. Så länge maken varit hemma har det gått bra men när jag blir ensam blir det värre...
    Ja det är helt otroligt lyxigt! Det var ett vallöfte från sossarna i vår kommun och jag är glad över att de åtminstone höll ett av sina löften...
    Innan vi flyttade hit -08 så bodde vi i Sthlms kommun och precis när vi flyttade hit så ändrade sthlm också reglerna och höjde till 35h/vecka så det var ju lite snopet.

    Det är ju inte klokt att ni inte har rätt till fler dagistimmar för Moa när ni har tvillingarna! Det är ju kanske inte så kul att behöva hitta på saker precis varje dag. Är det nåt prat om att det kommer förändras i Gbg? Det är ju helt vansinnigt!

    Vad roligt det låter med kalas fast jag förstår och vet mycket väl hur jobbigt det kan vara att rodda med ett sånt projekt. Hoppas du får en jättetrevlig dag imorgon!
  • Norrskensflamman

    Lycka till imorgon med kalaset Mugglan! Fasen vilket projekt... Jaga inte livet ur dig bara

    *hjärtar Ninnis och fru E:s vovvar som lekt som tokar*

    Jag skulle ju inte fälla mer tårar... Det höll EN dag!!!
    Ärkeaset (ja numer går även MITT ex under den benämningen, det har han gjort sig förtjänt av) har bett mig scanna över papper på lägenheten som han har därborte, som vår äldsta dotter står som ägare på. Igår kväll så ville han ha ännu fler papper, som jag snäll scannade över. Sen började jag få en sån där olustkänsla i kroppen. Han har ju sagt att han ska fixa upp lägenheten och bo där själv. Inte med någon utan själv. "jag har ingen därborta, vi är bara vänner, jag ska leva själv, det är inte säkert det blir något mellan oss. Kanske jag kommer tillbaka till dig (!)". Varför behöver han alla dessa papper. För att bo där. Inget hindrar att han bor i lägenheten även om dottern står som ägare. Trodde först att det hade med renoveringen att göra... men nu började jag bli misstänksam.
    Så jag frågade om han ska sälja lägenheten. JA!!!!! blev svaret
    Han ska alltså antingen sälja den och leva upp pengarna (flickornas "arv") eller så ska han köpa nytt boende tillsammans med HENNE. Inte kan de ju bo i en etta på 22 m2 om de ska bilda familj och ha minst två barn...
    Sen när jag letade efter pappren så hittade jag en inbjudan som han har låtit en av våra bekanta som har egen firma göra. En aff'ärsinbjudan om ETT ÅRS VISUM till HENNE för resor till Sverige (och Schengen)!!!
    Så nu ska han dra hit henne en massa gånger och "visa upp" för hela stan, och förnedra mig ännu mer, medan han bor kvar här. Han har sagt åt sina bekanta att han flyttar tillbaka till sitt hemland efter nyår.
    Alltså, ni anar inte hur förnedrad, lurad, sviken, jag känner mig. Jag vill bara lägga mig ner och döööööö
    Jag VILL inte se henne här!!! Jag vill inte att hon ska träffa barnen. Inte ännu. Det är på tok för tidigt!!!!!
    Blä.
    Sorry för ytterligare ett egoinlägg.
    Idag ska jag o kuratorn boka tid, så snart kan jag gå till henne och ösa ur mig, så slipper ni detta.

  • lanovia 08

    Flamman Jag blir bara så förbannad att det KOKAR i mig och jag har inget vettigt att komma med. Vilket jävla as!!!!!
    *kramar om*

  • lanovia 08

    Muggles vad kul med kalas imorgon. Även om jag förstår att du ångrar dig mellan varven, men med folket väl på plats tror jag ni kommer få det kalas.
    Har ni inte några som kan hjälpa er? Någon som kan komma innan och hjälpa till och någon som kan ta lite ansvar under festen så du hinner prata lite med gästerna?

    Kan inte fatta att man inte får mer tid på dagis när man har tvillingar. Men hur funkar det har du 5h dagar eller 3h dagar?

    Jag är så glad för att vi har 5h på vårat dagis. Känns menfullare att lämna bort E 3 nästan hela dagar, då jag kan hinna med bebis och hund. Än 3h varje dag då jag inte skulle hinna med någonting.

  • lanovia 08

    Nu har jag varit hos BM gick bra och allt såg bra ut. Magen höll sig inom ramarna för storlek, alla värden var bra och hjärtat dunkade på hos bebisen. Den passade på att röra sig för fullt medans vi lyssnade så vi fick oss några rejäla dunkar.

    Dock stör jag mig på mig själv. Jag försöker att inte bry mig om vikt, jag gick upp nästan 20 kg med E och hade 1år senare gått ner vartenda kilo, alltså spelar det ingen roll om jag går upp denna gång också jag vet ju att jag kan gå ner det. Ändå blir jag stressad när jag ser kilona, känns som jag skulle vilja ta revansch mot förra gången. Men det är ju så enbota löjligt så jag blir förbannad på mig själv.
    BM sa bara att jag gått upp 9kg o undrade om jag var mycket hungrig. Genast tolkar jag in att hon tycker jag gått upp mycket.

Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård