I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Soldemor-?

*skyndar mig till tåget*

God förmiddag! Bara för att jag skrev igår att jag sover bra så har jag sovit uselt inatt. Vridit och vänt mig hela natten, utan att hitta någon bekväm ställning. Jaja, jag är ju ledig så jag överlever.

Ingis, vad är det för skillnad på sockersjuka och diabetes? *okunnig* Lilla Busan som stod på näsan!

Lanovia, jobbigt att du fortfarande är så trött. Lite skönt att du inte har något uppdrag just nu i alla fall väl?

Flamman och Blommis, heja er och era MBT-skor! Jag gick 1,5 timme i mina i förrgår, jag älskar dem

Bruttan, ska det inte vara slut på diagnoser och sjukdomar för er del snart? *kramar om*

Flamman, var ni hos kuratorn tillsammans?

Fru E, jag visste väl att det magiska ordet fika skulle locka fram dig Jag tror jag kan i helgen. Måste kolla med maken bara.

Muggles, just det, knipa ska jag också komma ihåg! Hur går det med småttingarna?

Daa, hur är det med dig och parvlarna? 

Då kommer jag gärna en sväng på söndag om jag får! Ha en härlig sommarfest!

Sen vill jag passa på att skicka kramar till Ankan, Leksi o Fru Bygg också som jag kom på att jag glömt i mitt inlägg.

Stackars Bruttan! Skickar en hel hög med kramar o !

Flamman: Hur ofta går du hos kuratorn? Bra att det kändes skönt! *KRAM*

Jag sitter och tittar ut genom fönstret och försöker bestämma mig för om jag ska promenera eller motionscykla. Vädret lockar inte direkt till utevistelse just nu... Det får nog bli en mil på cykeln istället. Då kan jag ju ha tv:n på samtidigt, det är säkert riktiga kvalitetsprogram så här dags

I eftermiddag ska jag inhandla amnings-bh (hur stor ska man köpa?) och lite annat smått och gott innan jag kör svärmor till flyget. Ikväll kommer två fd. universitetskompisar på tjejmiddag.

Knipövingar är alltid bra!

Måste bara berätta....har en väninna som är i v30 ca.....vi pratar inte så ofta...men när vi pratar så pratar vi massor.....hon berättade att hon var gravid o jag grattade o så pratade vi om barn o graviditet osv....o så sa jag att knipövningar är superviktiga att göra redan nu....o då sa hon....men jag får så ont när jag gör dem.....ööööhhh tänkte jag.....men hur gör du o var gör det ont....jo hon knep med SKINKORNA o då gjorde det ont i foglossningarna....ehhh jaha...ja men det är inte sådana knipövningar du ska göra.... hihihihi Hon är så härlig!

Måste bara berätta....syrran fyller 45 på lördag.....o jag har pratat med båda döttrarna om present o om de ville ha hjälp o så.....den lilla vill köpa öronhänge vilket jag tycker är perfekt då jag ska köpa ett halsband till henne....men den stora tjejen hon har inga pengar....hon bor ju hos sin pappa som står inför personlig konkurs eller nåt.....jag erbjöd mig att låna pengar till den stora...men nääää.....så den stora ska ge sin mamma en heldag...med vaddå frågade jag....jo med shopping, äta god mat, göra hårinpackning o titta på film....eeehhh VEM betalar för det då????? Satan i gatan så förbannad jag blir......tycker faktiskt synd om syrran. Nåja...halsband o öronghänge blir nog superfint

Jag tycker inte sprayen haft någon effekt på mig alls. Jag har iofs inget problem med utdrivningsreflexen heller. Tanken var väl att testa om strålarna sprutade bättre (så att barnen kommer på att de ska suga effektivare) men det strålar fint när jag pumpar (utan spray) men barnen släpper bröstet efter ett tag, så jag tror att de inte orkar suga ut den feta mjölken. Men jag fortsätter mysamma på kvällarna när barnen vill, och i övrigt får de bröstmjölk på flaska två ggr/dag och det är jag mer än nöjd med (det är nämligen totalt 4 dl och det är mycket för att vara mig...).

Märkte du effekt direkt av sprayen el fick du hålla på några dagar? Jag försökte 2-3 ggr men sedan la jag ner det.

Jag håller med! Man ska inte glömma att amning är ett samspel mellan två individer och det är inte vi mammor enbart som bestämmer över det Moa vägrade låta sig ammas mer än 5 mån trots att mitt mål var (del)amning i minst 6 mån. Hon släppte helt enkelt bröstet och vägrade suga, och det var inte mkt att göra åt det... Jag fick vara nöjd med att jag lyckades så länge som det gick istället...

G'day!
Jag går till kuratorn ensammen. Det började jag med när min lilla depression uppdagades.
Jag går ungefär en gång varannan vecka, ibland oftare om jag behöver ibland var tredje vecka.
Det är skönt att få vräka ur sig och samtidigt så är hon ganska KBT inriktad, så hon kan komma med nya infallsvinklar på vissa "problem". Och analysera vad kan jag egentligen göra själv i min situation. Vad kan jag egentligen styra över själv och vad kan jag inte göra något åt, och därmed sluta ödsla energi och tankar på? MÅnga gånger analyserar hon mina rädslor... Vad är det värsta som kan hända om det blir så?? VAd är det bästa? HOn kommer även med rent praktiska övningar och tips. Jättebra. Det blir bättre o bättre våra "sessioner".
Igår frågade hur jag känner när jag säger att jag har bestämt mig. Att vi ska dela på oss. Och jag sa att det känns skönt. Att jag känner mig stark. Hon sa att jag både ser ut och verkar starkare nu. Men såklart går det i vågor.
Ännu ett egoinlägg från mig. Har så j-a ont om tid bara att skriva... Svinmycket på jobbet och så är det full rulle hemma. Idag ska det vara fest på T:s skola och hon ska uppträda
Kraaaam!

Flamman: styrkekram!

Det går bra med A och B men nu måste jag rusa...

Kramar till dig Flamman!

Ikväll ska vi vara på KS för andningsregistrering igen, hoppas verkligen att det går bra, annars får hon inte fortsätta med GH behandlingen Fast ajg har haft pulsoxiometern på henne ett par nätter och hon ligger väldigt bra i både saturation och puls, mao hon syresätter sig jättebra och det är inte ansträngade för henne att andas. Jag är egentligen inte ett dugg orolig men jag har ju lärt mig att inte utgå ifrån att saker och ting ska gå bra...

Imorgon är det möte med läkare och dietister på KS, får se vad det tycker, vi tycker ju att det är enorm skillnad på bara ett par månader. De ska även ta blodprover och göra en fullständig analys av hennes deletion, så att vi får veta exakt  VART det är bortfall och hur stort detta/dessa bortfall är. Vet inte riktigt om jag egentligen vill veta, tänk om det är ett jättestort, då börjar ju hela sorgeprocessen om, men det kan ju vara ett litet bortfall och då är ju det äntligen ett glädjande besked. Äsch hur man än vänder sig så har man rumpan bak...

Kram på er