Välkomna till Tivoli Empatia!

PB, fast jag simulerar inte, jag känner mig verkligen så jäkla risig. Därför är jag glad att amningsträsktiden snart är klar för skulle jag bli liggandes i magsjuka är det verkligen vidrigt att ha en snuttare som är beroende av en. Det är min största fasa. Skulle det hända nu är det inte värre än att maken blir tvungen att gå upp halv sex med Astrid, annars kommer hon över till mig då och snuttar och sover lite till till framåt sju.

PB - jag gissade på det tror det gällde om det jag skrev till Telis igår och nån annan blev arg över det, dumt att BTa fram till läggdags Fossing - överlåter jag till nån av de kloka mammorna, jag är inte en utav dom. Mamma alltså, klok kan jag vara ibland hihi!

Porchez, jag tycker att det verkar lite struligt med den här killen, om du sagt till honom att du vill att ni bara är vänner så är det väl inte troligt att han kommer att ta något första steg till något mer bara för att du börjat skicka lite fler sms än vanligt? Sedan har han det ju rätt bra som kan åka runt bland en massa tjejkompisar och ligga och kramas med alla... Kommer det här väntandet med förhoppningen på något slags kryptiskt sms eller annan kontakt från honom verkligen att leda till något menar jag? Därmed inte sagt att han inte är intresserad för det är ju fullt möjligt men vem av er ska egentligen fråga den andre om en riktig dejt? Är det särskilt troligt att han kommer att ta sådana initiativ när du redan sagt ifrån om jag förstått saken rätt??

Fossing, jag tror att Nezeril är det tyngsta artilleri man har att komma med tyvärr?

Why not kalops! Nu ska jag dra iväg och hoppelistudsa dvs dansa house. Byyyeee!

Kalopsen - härligt gör det, själv ska jag åka och fightas, eller köra combat är ditt gym också överfullt nu efter nyår? Igår fick jag ingen parkering och alla pass var fulla och folk fick åka hem... Jäkla nyårs löften BS- svarar dig sen...

Nej för guds skull, det tror jag inte du gör! Det tror jag faktiskt inte min sambo heller gör. Han är däremot ytterst ovan att ens bli sjuk ever, så när han blir det så är han helt rökt. Plus att han verkligen ger efter totalt hemma, med allt vad som ändå måste genomföras, medan han däremot mycket väl kan tycka att han inte måste vara hemma från jobbet-för "det kan man ju inte vara".

Det jag blir tokig på ibland, är att om jag verkligen pressar mig till att tex skala några stackars potatisar och försöka göra lite mat för att det inte ska bli fil till middag för sonen, ja då verkar ingen fatta att jag ÄR sjuk, för att jag ju är uppe och lagar mat, istället för att se att jag faktiskt överträffat mig själv och varit lite hjältinna som offrat mig.
Det där med att offra sig, det är nog det man ska sluta med! ät fil för bövelen, mamma är sjuk!

Porchez, jag funderar också lite i BS banor. Typ att vet han om att dina känslor håller på att förändras? Vet du själv ens om att de håller på att göra det? Vill du det? Låta dem förändras menar jag.
För som jag tolkar det du säger i dina inlägg så håller du på att få helt andra känslor och en anann relation till den här killen än tidigare. det kan ju vara alldeles underbart och något som även han välkomnar, men det kan ju också göra honom lika förvirrad och på tå som du själv kanske känner dig?

*svamla svamla*

förbannat! ;)

porchez: hehe... skönt att  vara klok bara ibland ;)

Fossing, har jag ens sagt hej till dig?
Ursäkta mig ifall jag inte gjort det och hej!

Hade jag haft ett nästäppa-tips hade jag definitivt använt det. Jag börjar ha sår under näsan vid det här laget av allt snytande. Nässprayen hjälper endast marginellt.