Välkomna till Tivoli Empatia!

AM, gudars vad jobbigt!
Jag känner dock delvis igen mig
Louise vill gärna sova hos oss med, vaknar alltid på natten och skriker så man orkar inte annat än att ta upp henne och lägga henne mellan oss, då ligger hon och drar mig i allt löst skinn jag har (tack och lov har jag nästan vant mig så jag somnar oftast trots allt dragande).
Jag är lite av den där kalibern att det går fortare när jag gör allt, så jag tar gärna över....

Kan du inte kolla om du kan sitta på ett annat kontor än arbetsrummet, du kan ju sitta på företaget som du skriver för, det är det många andra frilans som gör

Tror du har de bästa svaren för dig och din familj, så jag rekommenderar inget

Hej BS!
När ska lilla Astrid börja på dagis?
Ska vi ta en lunch någon dag?

Mugglan mugglan mugglan.... hoppas att allt gååååååår brrrrrraaaa!

AM - Känner igen det där lite med morgonpusslet. Sambon sköter sig själv i första hand, och går inte upp tidigare än han måste, han är sjukt morgontrött. Vilket gör att jag får sköta mig själv och barnen, och ofta får t ex sminka mig när jag kommer till jobbet eftersom jag inte hinner. Men nu går jag hemifrån senast 10 över 7, och då har han inget annat val än att ta hand om barnen. Dvs jag tycker du ska låsa in dig på kontoret (svårare än för mig som kan gå hemifrån)! Och jag håller med om att morgonbestyren borde vara hans när du sköter eftermiddagarna varje dag.
Kan du förbereda middagen när du gör lunch? Jag försöker ofta förbereda dagen innan (när rutinerna är på plats, det är de tyvärr inte för tillfället) så själva lagandet på kvällen går fort och helst utan så mycket inblandning av mig. Och sen försöker jag göra barnen delaktiga också, conny gillar t ex att skära gurka och lillebror får röra i grytor (med brännrisk, ja) eller sitta i ikea-stolen och plocka i någon besticklåda.

AM, det där med morgonrutinerna känner jag igen, maken lyckas alltid hitta på saker han bara måste fixa så att jag får plocka fram all frukost själv, plocka ur diskmaskinen och vad det nu är, han ska duscha, det händer något viktigt så att han måste stirra på datorn jättelänge, han hittar inte sina kläder och jag vet inte allt. Sedan är det ju saker som bara jag får göra, som att borsta tänder och hår på Iris och det tar för lång tid att bråka med henne om att han ska göra det, då kommer vi aldrig till dagis. Sedan är det tillräckligt för honom att försöka få på sig själv jacka och skor, jag får på båda barnen overaller och skor, sedan mig själv sist och då har jag knappt hunnit borsta tänderna typ. Sedan säger han varje dag att han inte förstår varför jag och Astrid måste följa med och lämna för det skulle ju gå  fortare om bara han och Iris gick och han blir så sen till jobbet varje dag men dels tycker jag att det är skönt att komma ut på morgonen, oftast går jag vidare till affären och handlar, dels vill Iris att vi följer med. Hans närvaro spelar ju däremot ingen roll så jag har sagt att han får gå till jobbet vilken tid han vill på morgonen, vi klarar oss, men det blir ju aldrig något av med det, han blir ju inte färdig tidigare i alla fall... Fast det är ju bra att ha något att skylla på. Sedan är han ju aldrig hemma före sju på kvällarna så jag får ju klara av det mesta med barnen då också. Har tröttnat på att bråka om det här, det är ju tråkigast för honom som inte får tillbringa nästan någon tid med sina barn, men det verkar han heller inte vilja i någon större utsträckning, han är för trött...

Jaha, det här blev ju bra, nu har jag varit till absolut ingen hjälp och istället klagat själv!!!

Koko, va, lämnar och hämtar ni barnen påklädda, vilken lyx!

Ha ha ha ha BS, du är för underbar
Jag orkar inte heller bråka, jag gör det hellre själv.
Det mest irriterande han har sagt är att han jätte gärna tvättar i tvättstugan och viker allt där nere, för då får han lite egentid Ha ha så sjukt....
Sen tror jag att det jämnar ut sig senare när barnen blir lite större - hoppas det.
Min man är sååå jäkla trött han med! På helgen kan han gå upp en dag, men om jag sen går upp vid 8.30 så går den jäkeln och lägger sig igen och kan ligga och sova till lunch! Snacka om att jag kokar inombords! Då får man inte göra ngt väsen av sig och barnen får inte leka med ngt som låter, trots att han har öronproppar!
Men men... som du säger BS, his lost!

Hej Cicci! Lunch, absolut, jag ska kolla med maken om det passar att han tar båda barnen en fredag istället för att åka iväg med Iris så att jag får luncha utan Astrid. Annars får det väl bli med Astrid men jag ska höra i alla fall. Vi hade hoppats få dagisplats nu under våren men vi har fått från 8:e augusti. Det är ju fullt på Iris dagis och det blir ju ingen plats ledig förrän en grupp försvinner till sexårs efter sommaren. Det enda är väl om någon skulle flytta men det verkar inte så just nu. De har redan tagit in ett par extra barn också för att kompensera för att det är så många föräldralediga just nu som de inte får full peng för så det är inte aktuellt att pressa in Astrid också. Det klart att det går att få plats på annat dagis men det vill vi ju inte utan jag börjar jobba i maj och så får maken vara hemma. Annars hade vi tänkt göra som vi gjorde med Iris att han är hemma ett par dagar i veckan men nu blir det inte så. Så från maj kan vi definitivt luncha utan barn i alla fall!

Det gör vi oftast med BS. Vi lämnar ute på morgonen med kläder på, och har man tur så är de ju ute och leker när man hämtar med, så då har de kläder på sig också
Det är ju ett hett tips till ert dagis, måste ju vara 1000 gånger skönare för fröknarna att slippa det bestyret med alla barn på morgonen att klä på när de ska ut.
Vi har samling innan lunch sen på vårt dagis, kanon!

Tack för all slags input i mitt lilla dilemma! Jag vet att Cicci gör på ett väldigt smart sätt och jag planerar att ta efter men jag glömmer bort det hela tiden (sömnbrist?). Dela upp middagsätandet. Barnen först (gårdagens goda rester av föräldramiddagen) och sedan lagar man vuxenmaten och spar restena till barnens middag dagen därpå. Hur begåvat som helst! Måste börja!

Cicci, samma här, om jag ber honom gå upp med barnen en morgon, vilket jag nästan aldrig bryr mig om att be om, men i alla fall, så går han och lägger sig igen när jag går upp. Han bryr sig i och för sig inte om att vi för oväsen men halva dagen går ju bara av att vi ska sova i skift och vi får ingenting gjort. Sedan sitter han uppe till ett - halv två varje natt så inte konstigt att han är trött...