• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • Lapinette

    Och självfallet tusen tankar till mugglan med make!!!!

  • smint

    PB: Tack för rapport om mugglan, håller alla tummar jag kan.  

    good vilken lämning på fsk, precis när vi kom skulle alla gå in i hallen för samling och frukt, T som då precis kommit och ätit frukost ville ju inte gå in, jag fick stanna en stund på samlingen tänkte att det är lite mysigt, men ibland undrar jag hur dom lägger upp sin planering. en fröken försvann iväg och skulle kolla på ngt schema, en tog telefon och sp var det en kvar med alla barnen. flera kom och lämnade under tiden och barnen var ledsna.. sedan skulle dom gå på promenad men då hade fortfarande inte den ena kommit tillbaka och någon hade bajsat osv.. så barnen blev helt uppe i varv..  men men efter en halvtimme kunde jag lämna ordentligt..

    Telis: Usch vad jobbigt att känna så på jobbet  Kommer så väl i håg hur det var första dagarna när jag började jobba, jag bröt i hop för ingenting ....  Men om du kan gå ned lite i tid kanske?  Kram till dig

    Tinga: Jobbigt med din mormor.... sådana besök är aldrig roliga. Men som sagt man ångrar nog om man inte går dit..

    nu har jag fått hem vagnen så nu skall det monteras hjul och liggdel. mkt spännande och se hur det går..

    tjing så länge 

  • fru AM

    Svårt att skriva när man samtidigt håller tummarna så hårt ...

     

  • BrudSommar2006

    Telis, usch, jag är rädd att det kommer att bli så för mig med när jag börjar jobba. Med Iris kände jag inte så, jag hade visserligen ingen större lust att börja jobba men jag kände samtidigt att jag inte orkade mer, Iris var så hopplöst jobbig. Astrid är ju min lilla bebis så hur det ska gå vet jag inte... Som tur är har jag ju fått vara hemma länge med båda barnen i alla fall och sluppit stressa med amning och har varit med när de börjat krypa och gå och allt men det har väl du haft turen att få göra också åtminstone. Är det tänkt att ni båda ska jobba heltid sedan?

  • fru AM

    Egognäll:
    Jag får verkligen inte ordning på familje-/tids-/barnpusslet. För det första är maken helseg med att komma iväg på morgnarna med barnen. Kvart i nio eller nio hasar de ut genom dörren och då har jag ägnat hela morgonen åt att se till att alla äter frukost (inkl tidningsläsning (inte min) 45 minuter) och sedan klä på och underhålla barnen medan maken duschar (i 30 minuter) och gör sig i ordning (15 minuter). Sedan tar påklädningen av barnen säkert 15 minuter med tjafs om obekväma vantar osv. När de stängt dörren är det dags för mig att göra mig i ordning vilket jag brukar greja på 15 minuter. SEDAN kan jag kliva in på mitt kontor och börja jobba. Vilket jag - med avbrott för lunch - kan göra tills 15.30 då det är dags att hämta barnen. Eftersom mitt arbete innebär skrivande så är man ju lite beroende av inspirationen och den har ibland svårt att infinna sig inom de där snäva tidsramarna. Mitt drömscenario är att jag kliver upp i normal tid (6.45) och "går till jobbet" (dvs arbetsrummet) och låter maken sköta morgoncirkusen själv. Eftersom jag får sköta eftermiddagscirkusen själv. Eller tänker jag fel?

    Hursomhelst är det snurrigt även efter dagis. Jag kommer hem med barnen ca 16.30 - då är de trötta och Hektor vill gärna vara i min famn och gosa. Samtidigt så  vet jag att jag måste ha maten i ordning till kl 17.30 senast - annars blir de små för trötta för att äta. Och då sover i alla fall Hektor dåligt på natten och vill ha välling hela tiden.

    Just nu är det lite extra besvärligt eftersom vi (sedan en dryg vecka) försöker få Hektor att sova själv. Han somnar så fint i sin egen säng men sedan kan han vakna 5-20 gånger per natt och vara ursinnig. Om det vore så att han sov bra om han sov i vår säng så skulle det inte vara några problem - men om han får sova med oss så spinner han bara runt och krafsar på oss (han är hudkontaktsberoende - helst underarmar, men i brist på tillgängliga underarmar tar han vilken hud som helst). Så på morgonen är han ganska utpumpad och vill bara sitta i ens famn och ha hudkontakt. NEJ - inget flyt hemma hos fru AM just nu.

  • BrudSommar2006

    Undrar så hur det gått för Muggles men det verkar som att man får ge sig till tåls över dagen då.

    Sweet, roligt med artikeln och att det går så bra att skriva!

  • _koko_

    Åh, telis, vad jobbigt att det känns så fel!!! Hoppas du hittar en lösning som funkar för dig så småningom.

    muggles - Alla tankar till dig och din familj nu!!!

    AM - Gjorde ett till försök igårkväll OCH FICK IHOP DET!! Tusen tack igen för bilderna, jag hade aldrig fixat det utan dem!!!

    cicci - Tack! Ja, det blir nog folktandvården nu. Känns det inte bra har jag en toppentandläkare (privat) som han får prova i stället, men jag vet inte hur stor erfarenhet av barn hon har.

    Och cicci - Mina barn är helt olika, men så är de av samma sort också.

    smint - Blir så tacksam för vårt dagis rutiner när jag läser om sånt kaos. Snabba lämningar och hämtningar är A och O där, barnen får klä av och på sig själva så gott de kan (får såklart hjälp med det de inte klarar), man lämnar och hämtar barnet påklädd. SUPERskönt, men också väldigt viktigt att ringa om man blir sen förstås så inte barnet behöver sitta i overall och vänta...

  • BrudSommar2006

    Jag är en kaninplågare, usch, stackarn. Igår förmiddag gjorde jag rent buren och sedan fick jag inte tillfälle att titta till honom igen, buren står i vårt uterum och är öppen så att han kan skutta runt i hela uterummet om han vill. Bara det att jag glömde öppna buren åt honom efter att jag lyft tillbaka gallret så han kom inte in i sin bur och har alltså inte haft tillgång till vare sig mat, vatten eller toalett på ett helt dygn!! Fast jag måste säga att han verkade pigg och vid gott mod i alla fall när jag kom idag, han verkade inte ha gnagt hål på vare sig säcken med mat eller säcken med hö konstigt nog. Däremot har han tidigare gnagt sönder samtliga gardiner efter att jag glömt binda upp dem så det blir till att skaffa nya, tur att han inte gett sig på möblerna (än) i alla fall.

  • BrudSommar2006

    Tinga, jag vet inte hur det var med alla de där byxorna med tekniska beskrivningar, det kanske fanns där någonstans utan att jag såg dem men på både AMs sajt och någon mer som vi hittat nu finns det sådana där som är lätta att känna igen för oss nybörjare i alla fall så det ska förhoppningsvis lösa sig nu så att vi får iväg en beställning.

  • fru AM

    Telis: stackars dig som lider av att inte vara med Televinken! Du har ju varit med honom dygnet runt i ett år/hela hans liv, så det är inte konstigt! Stor kram - och hoppas att det känns bättre snart eller att du kan rucka lite på dina arbetstider. 

    Jag känner mig helt hemsk och okänslig men jag har haft en annan inställning till mina barn och tyckt att det varit skönt när de börjat på dagis. Men jag har ju å andra sidan aldrig lämnat över ett mindre barn till pappaledig pappa, för att jag själv ska vara iväg hela dagarna och jobba. De gånger jag jobbat och maken varit "pappaledig" har jag ju ändå suttit hemma i arbetsrummet och kunnat hoppa ut och tokgosa vid behov.

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!