Lapinette skrev 2011-01-05 11:07:26 följande:
Ha, ha SKITaliban eller SKItaliban ... det är frågan. Det heter nog skiDtaliban på svenska.
Haha! Tack Lappis! Det var det första roliga på länge tror jag. Utom när jag såg Sissela Kyles "Dina dagar är räknade" häromdagen, då skrattade jag också. Och grät.
(Och så sa sambon och sonen "men sådana där roliga och sorgliga och träffande monologer skulle du också kunna skriva och uppföra med dialekter och allt"
Det var ju väldigt smickrande och fint beröm av dem, hur överdrivet det än var.)
Nenne, apropå dialekter så förstår du ju att min son och sambo som deinitivt inte är bekanta med dialekterna i småland sedan tidigare, ibland har haft det lite kämpigt med acklimatiseringen.
AM, apropå resor-vart någonstans var det du och sonen reste omkring med Sea Cloud? Jag har fiiina kataloger härhemma nu. My GOD, man kan resa iväg på resor för sisådär hundratusen om man vill och har råd och tänker bo i finrummet så att säga. Själv ska jag fanimig öppna ett särskilt konto och spara ihop pengar så att jag iallafall NÅN gång kan åka väg med en där båten.
Lappis igen, fikonmarmeladen de säljer på Ica maxi här, ihop med den opastöriserade brien och ett gott bröd-herreguuuuuud vad gott det är!
Förresten är det ditt fel att vi nu kommr att bli fattigare och leva över våra tillgångar, bara för att du presenterade den där Roger. Han smakade väldigt bra han! Undrar om jag inte skulle se till att få honom till sällskap på fredag?
På fredag fyller jag 40 år. Då åker vi till Växjö, eftersom min son har handbollsmatch där på lördagen, och hans morfar dessutom bor där.
Så vi har bokat hotell med Coop Med Meras medlemserbjudande och på fredagen ska vi födelsedagsfika på kondis på dagen, gå på bio på tidiga kvällen och sedan äta på restaurang efteråt. Vi tror Italienskt om det verkar bra, fast vi får se.
På lördagen blir det handboll och sedan följer sonen med morfar och ska sova över där-det kan han gott göra för det har han aldrig gjort och tycker ska bli mysigt. Då ska jag och sambon se om bistron på det där PM och vänner inte vore väldigt trevligt för oss. Sedan ska vi gå på bio igen.
Detta förutsatt att vi inte blir sjukare, för igår vaknade sonen helt genomförkyld och idag är det min tur.*snörvlar*
Igår var jag hos vad som visade sig vara en kurator, inte psykolog. Det var väl en OK början och man får ju oftast ge folk lite tid. (Märkligt Klockarbol att vi ska ha ungefär liknande hattrick samtidigt. Jag har just nu så ont i mina knän att jag har stora problem att resa och sätta mig, än värre gå i trapporna här. Man känner sig som 100, inte 40.)
Idag ringde diskmaskinstillverkarens representant och väckte mig och skulle medan jag försökte samla ihop själsförmögenheterna ha mig till att programmera om maskinen (eftersom vi klagat på att den inte diskar som den ska)
Nyvaken, huvudvärk, helt mosig av allt snor, skitont i halsen, värk i hela kroppen och så som vanligt inte utvilad eftersom jag inte kan somna på nätterna (fast jag lagt mig), så var jag inte så glättig och han blev verkligen helt totalt störd av det
Och jag fick en usel start på dagen.
Återstår att se om detta fipplande nu leder till att det diskas rent.
Klockarbol igen, klart köket blir fint med de färgerna! Jag gillar när folk vågar använda färger.
Porchez, glöm det där, och du behöver heller inte ta det personligt alls. Jag fick bara en overload av "vad får man skriva och inte" i kombination med att jag orkar med världen så dåligt just nu.
Parnassia, angående blommorna och bina, så tror jag barnen är mer intresserade av hur det kan vara någon inuti en mage, och mitt grepp på det hela har varit mindre könsdelsbetonat och mer fokuserat på att det finns fåglar som lägger ägg och ruvar så blir det kycklingar, och så finns det djur som har ungen inne i magen tills den är klar. Då finns ägget inuti mamman. Det är bra, för hönan måste ligga still på sina ägg hela tiden och hålla dem varma. Vi människor kan gå omkring med våra ungar inne i magen och göra andra slkaer medna den växer. Och på själva "blivandets" funderingar så har jag upplyst om att det behövs en mamma och en pappa för att det ska bli barn/ungar/kycklingar och hela den biten i portioner och nivå efter ålder och förstånd. Att mamma har ena biten och pappa den andra och vart "fröna" finns är ju egentligen rätt enklet och rakt på sak att bara säga och det finns flera böcker där man kan visa och sådär. Men som du märkte, så kanske det mest far förbi som en tanke bland tusen andra och inte behöver ägnas så mycket tid åt egentligen som man själv kanske känner.
Intressant att alla ni andra-ni som jag tycker HAR jobb, karriärer och ett framgångsrikt och inkomstbringande yrkesliv verkar funderaöver samma saker som jag förresten.
Med vad man egentligen åstadkommit och vad man ska bli när man blir stor.
Lappis, för mig är det helt enkelt så, att min kraft och energi och förmåga att fokusera inte har räckt till både karriär och stora resultat på det området samtidigt som jag tryckt i mig alla de här hormonerna och levt i den underliga barnverkstadsvärlden.
Att jag sedan känner mig blåst på båda delarna är inte så mycket att göra åt och heller inte så konstigt. Det hade ändå inte gått att göra stora satsningar på allt samtidigt.
Så är det väl vid alla skiljevägar och förändringar dessutom. Om man bryter upp från ett förhållande, flyttar från en ort, byter jobb eller vad som helst. Utvärderingen på vad man investerat i och hur det utfallit kan verligen få en att känna sig som en förlorare. Åtminstone ett tag.
Och för min del var det skönt att kuratorn påminde mig om att "det ju är helt NYSS som du fick det här beskedet i ansiktet och drömmen slogs i kras och vägs ände nåddes-det här kommer att ta TID och det är inte konstigt att du inte står pall för att söka en massa jobb och visa framföttrna just nu"
Jaha, nu såhär en kilometer senare kanske man skulle posta....
), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.
.
Liksom på vägen, så det låter värre än vad det är med all planering.... Blir det som jag tänkt så blir det, annars blir det något annat. Semester för mig är att inte planera så mycket!