• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • Lapinette

    hahah, fattade inte vad du menade med det där sista men så plongade det till i fontanellen - riktigt läskigt att se sitt namn (rättstavat och allt).

  • nennesjuttioåtta

    Själv gillar jag Nämen...?!?! *studsa* bättre än Ooops.

  • Lapinette

    Jag är faktiskt glad för deras skulle och självfallet har de haft ågren att berätta för mig att det faktiskt hänt dem. Oppsandet alltså . Det kommer dock att bli ganska så ensamt i vinter .. eftersom dessa väninnor är de som man spontant kan boka in och träffa på Riche efter jobbet.

  • Lapinette

    Men lite synd om mig själv tycker jag nog att jag få vara ändå ... fast jag är glad för deras skull . Eller hur?

  • fru AM

    Lappis: Kram!
    Även fast det kanske inte låter som en tröst så tänk ändå på att oavsett barn eller inte så har du din man. Er relation är ju fullkomligt unik - ni har gått igenom så mycket tillsammans och är så oerhört tighta!
    Viserligen får dina väninnor barn - men är ensamma (eller?) om beslut, ansvar och så vidare. När man står alldeles själv med en feberkrampande unge kl 03.15 som dessutom kräks över en så känns ensamheten ganska stor tror jag. Dina väninnors ex kanske inte är tipptopp jättelyckliga över dessa små "relationssladdisar"?
    Kram igen! 

  • nennesjuttioåtta
    Lapinette skrev 2011-09-12 13:22:30 följande:

    Men lite synd om mig själv tycker jag nog att jag få vara ändå ... fast jag är glad för deras skull . Eller hur?


    Absolut! 
  • Lapinette

    AM - helt rätt! Jag hade nog faktiskt inte (tror jag) velat haft något barn om jag inte träffat maken ... eller någon annan som det känns så bra med. Dessa tjejer vill ju helst ha en pappa men så "råkade" det bli så här.

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!