Välkomna till Tivoli Empatia!

Porchez-läser allt ni skriver var dag men har på något sätt tagit ett steg tillbaka i barnfrågan för att hämta andan lite vilket även avspeglar sig här tyvärr. Ska försöka ge mig en spark i baken och kommentera lite mer och ta mig tid framför allt

Om du frågade mig frågan om allt känns hopplöst för en månad sedan hade jag lätt svarat JA men ju mer tid som läggs emellan nu och de 2 missfallen desto bättre mår jag. Men variationen från dag till dag är stor och ibland hade det varit skönt att kunna sudda bort allt magar som syns runt omkring en. Hade hoppats slippa på jobbet men har avslöjat 2 kollegor som ska ha i slutet av året, två som jag träffar ofta och är med i vår AW grupp. Vilket gör att jag löjligt nog drar mig för att bjuda hem till AW hos mig innan sommaren, dumt jag vet.
Väntar bara på att en av bästa vännerna ska annonsera att de ska ha nr2 och att sista paret i vår närmaste krets ska vänta sin första vilket innebär att vi som började först hamnar sist även om det inte är någon tävling på något sätt.

Försöken tar vi upp i höst igen kring september gissningsvis när kliniken öppnat och mc-säsongen är över. Men om kroppen fortsätter på denna månads tråkiga cykel så vet jag inte alls när tanten kommer vilket gör det svårt att planera. Blir ny FET med förhoppningsvis trombyl eller fragmin men det senare tror jag inte läkarna vill skriva ut till mig. Har inga större förväntningar att det ska lyckas även om vi fått två + men den dagen den sorgen.

Försöker hitta tillbaka till glädjen nu med det som vi har runtomkring oss men som Lappis skrev innan känns det som om att alla andra bara passerar förbi och vi står och stampar på samma ställe men det får vi ta. För att lindra det lite så *viskar* kanske kanske vi ska adoptera en liten Buster *hemlighetsfull* om några veckor.

Nu mot trädgården!

Ännu fler kramar till fam Snorkis!! Och jag ser framemot att träffa underverket nån gång i en lagom avlägsen framtid när ni landat!!!

Snartis - uj, ingen liten lirare där då. Heja dig!

EA - låter som en sund process, men ack så orättvist att er resa ska behöva vara så lång och smärtsam. Kram!

Ego - är på väg hem efter en hektisk arbetsdag. Puuuuu... jobbar verkligen hårdare när jag väl är där! Men mycket snart kan jag jobba hemifrån och det blir bra!!

Fru E, det finns tydligen en mycket bra läkare i Helsingborg. Visst har du inte så långt dit? I FL-tråden verkar de helt lyriska. Försök få komma dit - han tror på Fragmin.

Just nu är jag ju väldigt inne på att det är en mirakelmedicin.

Gissar vad Buster är efter att ha smygläst andra tråden - håller tummarna!

Kram!!

Åh tårarna trillar när jag tänker på familjen Snorkis. Tror också att lillasyster är hur söt som helst. Lycka!

Jag blir alldeles rörd av att läsa om er på BB Snorkis!

Är på väg in till stan för Sommaraktivitet med jobbet. Fick på mig mina gamla Acnejeans, tjohoo! Lågt skurna och en "puffig" topp så syns putmagen knappt Snart blir det ett glas vin och då skålar jag för nyaste trådbebben!

Jag förstår dig så väl fru E, känner igen mig i dina tankar? Nu har jag ju lyckan av att ha fått tre barn men erfarenheten av att försöka när andra springer förbi. Det blir ingen tur till Bästkusten i år?

Skulle inte varit frågetecken där, sitter på en skakig buss...

Snorkis: Underbart att höra att ni har det bra på bb  

PB: Härligt att läsa dina inlägg igen, men vilket drama med Trulls.

Muggles: Hoppas du får en kul kväll med kollegorna. roddar mannen alla barnen eller får han hjälp?  

har haft en kul dag på jobbet, fikat och surrat. H har stormtrivts med många nya att kika på. T har hängt med farmor och faster och hjälpt till att handla inför middagen imorgon. Och så har dom köpt blommor som skall vara från T, hon har pratat i flera dagar att farfar skall få blommor när han fyller år. I morgon skall jag dit och hjälpa till med diverse plock och dukning.  

EA: Usch att eran resa varit så krokig och lång. Hoppas att det blir er tur i höst.

porchez: kul att läsa att Hunken inte är helt nedlagd. Hoppas du får till en dejt snart.

 

Jahapp då var vi omsprungna igen ena väninnan i gänget (är 4 par som umgås tätt i vardagen) väntar barn nr 2  vilket jag misstänkte skulle bli nyheten ikväll pga små tecken men ändå kommer samma känslor upp .
Bara att vänja sig vid att se på andras magar ytterligare ett halvår till då förutom det året som redan gått med andra väninnan....nä jag är inte bitter
*sjunker ner under deppmanteln och känner mig som en dålig vän som är avundsjuk och tänker hemska tankar*