Välkomna till Tivoli Empatia!

PB - fast det här tv-programmet gör sitt bästa för att jag inte ska fundera något mer på det

Nenne, jotack, jag mår rätt bra.
Jag har kommit en bit längs vägen och vet mer än jag gjorde i januari. Saker och ting är igång och även om många stora och svåra frågors svar ligger höljt i dunkel  och höstdimmor(gud så poetiskt) så känns allt inte helt hopplöst, mer svarslöst. jag har det inte dåligt, mer svårt-i bemärkelsen komplicerat och livsomfattande. Jag är mer vilsen än deprimerad. Eftersom sorgerna är fler än en och vägskälen så omfattande i betydelse, så har jag faktiskt landat i och accepterat att allt inte är klappat klart och fixat på en liten vår. Jag tänker försöka vila i att tiden och livsviljan tar mig framåt och att svaren kommer till det hjärta som söker. Som de alltid gjort hittills.

Mina olika vårdkontakter är bra. Sjukgymnastiken är klockren och jag ska imorgon träffa de två nya personer som ska handlägga min rehabplan på F-kassa och AF. Då får ni gärna hålla en tumme för att även de är bra och att de kan ge mig lite input om någon bra arbetsplats att praktisera/arbetsträna på. Nu när läkaren säger att jag inte får ha tunga lyft typen av jobb nå´mer. Alltså goodbye blomsteraffär.

Well. Det är spännande att leva-för då får man ju vet hur det går, as they say.
.

PB- vad fint skrivet, även om ämnet är svårt. Poeten PB! håller självklart tummarna i morgon! Kram kram!!

I helgen hade vi ett trauma i familjen.
Jo för Truls käkade bokstavligen skit. Och det kom vad jag kan få fram ifrån ett vildsvin. Vildsvin äter bla rötter. När man säger åt en liten hund att den ska sluta äta skit-då äter den askt så mycket och fort den bara kan, "innan matte tar mej".
(Hur hundar kan ha sådan avsaknad av värdighet att de äter andras avföring, är för mig en fullständig gåta, men det är en parentes)

När man som liten Malteser med ännu mindre mage gjort en sådan manöver, kan det hända, att magsäcken tänjs ut utav det myckna innehållet när skiten så att säga sväller.Då den ite går att bajsa ut, försöker hunden kräkas, men i och med att magsäcken tänjs ut, så går inget att få ut åt något håll.
Då mår hunden jättedåligt.
När hundvalpar kommer till veterinären med proppad och förstorad mage, så får de inte åka hem, utan matte får lämna sin tuss ensam kvar på djursjukhuset.
När en uppstressad och tämligen hjälplös matte står i hällregnet utanför med endast ett litet koppel i handen, då kan det hända att nämnda matte gråter ganska mycket, till sin sons förskräckelse och förvåning.
-Jag må vara lättrörd och ha nära till tårar på olika sätt, men jag brukar vara rätt cool just när det kommer till sjukdomar och så. FY vad elak och oduglig och ynklig jag kände mig när den där lilla varelsen som litar så helt på mig tittade alldeles olycklig t in i mina ögon om och om ige hela dagen "varför hjälper du mig inte?" Och sedan-vart går ni? Kom tillbaka! USCH! Det kändes som han skulle avlivas eller något.

Han var inlagd i två dygn, med dropp, B12 tillskott och lactulos och sedan lavemang. Det räckte och vi slapp operera, men fortfarande kommer det ut en del märkligheter-vilket stärker mig i teorin att det var just det där bajset han inte borde ha ätit. -Annars är det visst vanligt att de helt enkelt överäter, typ om de kommer åt att peta av locket på fodertunnan och kan hetsäta.

När man jobbar på djursjukhus, måste man btw få se en del roligt, för det lär ju vara fler än vi som skiter totalt i hur man framstår när man får träffa sin lilla kompis igen. Apropå det där med värdighet.

Nenne, förresten så har jag nu hittat tratten som katten slarvade bort i höstas. Den låg i ladan på ett alldeles undangömt vis. Jag skulle inte bli förvånad om hon grävt ner den där i hörnet med flit "Här kan du ligga din satans tingest"

Snorkis - vilka underbara nyheter! Stort, stort grattis och massor med kramar! Underbart! Och så sänder jag en tanke till S också, som blivit storasyster idag.

Åh vad glad jag blev av att se PB här! Kram!

Och Nenne, menade inte att förringa vare sig att du längtar hem eller att få stora bebisar, det är enklare när man har ett jobb man tycker mycket om v ad det gäller längtan tror jag också.

Och 4,5 kg vägde min lilla tjej så det är ju normalt för mig. Träffade en 3 kgs bebis häromdagen,  yttepyttig i min värld.

Åhhh vad roligt! Stort grattis till Snorkis med familj
Själv har jag varit på TUL idag och kan vänta mig en 4-4,5 kg grabb! 16 % över kurvan och väger idag 2,1kg så inte konstigt att magen och kurvan är över normalt. Allt annat såg väldigt bra ut men måste vänja mig lite vid tanken att pressa ut en sån stor bebis.... Är grymt trött så får kommentera lite mer en annan gång. Stor kram till er alla

Stort grattis till Snorkinssons och Leffelina  

Nenne-så det funderas på den lille eskimån som längtar till en varm plats, spännande att höra! Kanske ruvar vi tillsammans i höst/vinter

Lappis-håller med din känsla om att ibland är det nästan lättare att avskärma sig från barn, magar, vagnar. prat etc för att döva sin längtan. Trist men sant. Men ni står kvar i kön och väntar väl!?!

BS-hur har det gått med ryggen?

Porchez-hejja dig och Hunken, skynda i er egen takt!

YES!!!! Hurra hurra för familjen Snorkis!!!!!!!!!! Fantastiska nyheter! Längtar efter att få höra fler detaljer!!! stor kram till hela familjen