Välkomna till Tivoli Empatia!
I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?
Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn 
), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.
Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav! Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.
Förra tråden:
Den senaste tiden har mina kvällar i princip antingen tillbringats i löparspåret eller vid bakbordet. Jag är verkligen helsåld på surdegsbröd och att baka desamma. Största problemet är att få avsättning för allt jag bakar, så numera har vi alltid bröd med oss så fort vi ska hem till någon. Till helgen står baguetter, ciabatta och levain på agendan, och jag kan verkligen känna hur jag längtar efter att få ge mig på de där degarna. 
Ska hem till min vän, som också fick tvillingar, imorgon förmiddag och då tar vi med nybakta ciabatta. Satte igång degen imorse. 
och mina trombocytvärden gick faktiskt ner efter förlossningen och tog 4 dgr på sig att hämta sig.