Välkomna till Tivoli Empatia!
I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?
Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn 
), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.
Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav! Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.
Förra tråden:
Det är som natt och dag med Moa. Då var det kaos, skrik (hon var ju hungrig), mammasjälvförtroendet i botten, dålig sömn (amningen fungerade ju inte), jag var deppig, ... Nu är våra bebisar mätta (de lever på ersättning och får "hemlagat" till frukost), de sover mkt, de lugnas av varandra, de gillar att mysa med oss, mitt självförtroende är bättre, förlossningen var mkt bättre så jag har knutit an på ett helt annat sätt. Jag känner mig som en fullfjädrad 3-barnsmamma (ta det på rätt sätt, absolut inte menat som skryt) och förundras över hur fort det kan gå?! 
Det är som natt och dag med Moa. Då var det kaos, skrik (hon var ju hungrig), mammasjälvförtroendet i botten, dålig sömn (amningen fungerade ju inte), jag var deppig, ... Nu är våra bebisar mätta (de lever på ersättning och får "hemlagat" till frukost), de sover mkt, de lugnas av varandra, de gillar att mysa med oss, mitt självförtroende är bättre, förlossningen var mkt bättre så jag har knutit an på ett helt annat sätt. Jag känner mig som en fullfjädrad 3-barnsmamma (ta det på rätt sätt, absolut inte menat som skryt) och förundras över hur fort det kan gå?! 
Haha. Usch vad skrytsamt det låter, men det känns bara så jäkla BRA!