Välkomna till Tivoli Empatia!

ja smygläsare är lätt att bli igen, men får skylla på kommande 3 årskalas, förkyld bebis och bortrest sambo.. men snart kommer jag igen

var på vä'gning på bvc idag, stadiga 5290 gram och 59 lång. lät inget på lungorna elleri bröstet.. lite tungandad men inte alls någon fara.. hon trodde inte på rs iaf..  och den senaste infon från smittskyddsinst var att det hade börjat gå ned nu sedan 3 veckor tillbaka

 

haha! AM - jag menade mest att han pekar fuck you på bilden Men snygg är han där, och jo ännu syggare i verkligheten 

någon som har middagstips till ikväll? för en person? Enkelt inte tusen ingredienser (hur stavas det egentligen?!)  men ändå lite fredagsfestligt...

och just det AM ang. bloggerskan, jag är ju en sån som har svårt att hålla tyst. Så jag skulle nog på nåt sätt påpeka för henne att det hon skriver inte är helt okej. Säg til synvinkel på det hela, sen om hon är korkad nog att fortsätta så har du ändå sagt vad du tycker.

En god snabbrätt jag brukade göra när jag åt pasta: tortellini med valfri fyllning. Medan tortellinin kokar hackar man ihop en god stor tomatsallad med rödlök, oliviolja, balsamvinäger (kanske lite dijon och honung om man har och vill). Man kan festa till med en avocado också.

Sedan valfri mängd rödvin att dricka till!

Det kanske inte var någon festlig rätt egentligen ... men god.

När jag var singel brukade jag äta väldigt många löjromstoastar till middag - funkar också! 

tortellini är en favorit här redan, men vill gärna ha dem i en mumsig sås..

Tror att det bli quinoa sallad, men rödlök, paprika och hackad torkad persika (låter äckligt men är super gott) och nåt gott kött till. Lite sommarsmak då jag brukar göra den salladen till grillat på sommaren...

Okej till MAXI, jag förstår inte varför alla ska storhandla på fredagar, vill man inte ha det gjort till helgen? Maxis parkering är proppfull och har varit det som jag kom hem vid 15tiden idag... suck... men nu är jag hungrig och inte tid att vänta på att det ska bli mindre folk...

Porchez: Lät som en god middag, och nu var jag ju lika nyfiken som AM så var tvungen att snoka lite jag med, han såg ju riktigt snygg och go ut

Väntar på R som lägger T, eller hon somnade i soffan men vaknade förmodligen till så pass att hon ville höra saga.. Sedan blir det snabbstekt tonfisk och en sallad med rödbetor, chevre och sallad till. Sedan skall det bakas en kaka och plockas undan här. Hugo har somnat i babysittern, fick köpa grannens gamla baby björn sitter, den är ju grym med gung i så rör han sig så gungar den till så han somnar om

ANG dagis och närhet som ni diskuterat tidigare i veckan, vi har ju nu valt att byta till hösten igen, dels för att H också skall gå på samma, sedan så där hon går nu kommer ingen av barnen gå till den skolan som hon kommer gå i sedan och det känns lite viktigt att ha några som dom känner igen när dom börjar. 

Men AM fy vilken hemsk sits. Som HON och HENNES POJKVÄN är i alltså.
Jag håller med om att man först känner ett instinktivt "fy fan vilken B-I-T-C-H" när man läser detta, men någonstans håller jag ändå med dig om att det också är synd om henne. Så tragiskt! usch! Det sorgliga är väl att HON ändå är den enda som kan VÄLJA att göra något åt situationen. Stackars killen kan ju inte det!!!!
Och det är väl däri sympatierna EMOT henne kommer in. Att hon inte är ärlig och gör ett aktivt val. Antingen sökea hjälp tillsammans för att rädda relationen eller ge honom hans frihet tillbaks. 

Tyvärr är saker sällan (aldrig?) bara svart eller vitt så ja, jag har inga råd att ge riktigt. Kan du inte kommentera i hennes hemliga blogg att du tycker att det bästa för BÅDE henne och honom vore att hon tog tag i detta.

Själv har jag en gammal kompis som var otroligt osäker inför sitt första giftermål. De hade varit tillsammans många år och hon hade börjat tvivla. Trots detta gifte de sig (han visste nog inget om hennes tvivel) och efter ca ett halvår kraschade det när hon insåg att detta inte var vad hon trott. Jag tror att hon hoppades att just bröllopet skulle ge en ny vitamininjektion till relationen men det gjorde det inte. Så nej, jag tror att om man har RIKTIGA tvivel så bör man inte fortsätta. Iallafall inte utan hjälp och ett aktivt beslut att verkligen kämpa. OCH jag tror på att man MÅSTE informera sin partner i detta. Så han/hon har en chans att åtminstone prata om det hela och se om något går att rädda eller om det är bäst att gå skilda vägar.