• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • Oms
    BS - jag har helt missat att du har det så pass svårt med oliak sjukdomar/tillstådn/krämpor!! förstår fullständigt att det inte är en piece of cake för dig att bara börja motionera direkt! jag håller dock tummar o tår för att du ska uppleva känslan som du hade juli-2007, förhoppningsvis infinner den sig tidigare än vad du tror om du lyckas gå ned några kilon, minska centimetrar eller vad du nu vill göra
  • Oupsie
    BrudSommar2006 skrev 2011-02-22 22:19:57 följande:
    Jag dras ju med en del fysiska komplikationer från Iris födsel som gör att jag inte kan motionera eller ens gå så jättemycket, dels har jag en bäckenbotteninflammation som verkar bli permanent, jag tänker i vart fall inte ta fler kortisonsprutor, dels har jag ett diskbråck som de inte vill operera men som inte verkar läka ut heller. Jag kan fortfarande inte vända mig i sängen, har jag väl lagt mig blir jag liggandes om jag inte försöker ta spjärn och lyfta runt rumpan med händerna för jag kan absolut inte lyfta eller ens hasa bäckenet för det skär som en kniv i ryggen. Har jag gått mycket under dagen, säg mer en en halvtimmes promenad plus att jag kanske städat lite hemma, blir det olidligt att ens försöka ligga ner och sova. Jag kan heller inte stå riktigt rakt utan står/går lite lätt framåtlutad för det är som en låsning i ryggslutet som gör att jag inte kan räta på mig ordentligt. Så detta betyder ju att jag får fokusera mer på maten. Jag gissar att min skolios och lite olika benlängd inte hjälper till att få det att läka eftersom det blir viss obalans i kroppen redan från början. Onekligen drömmer jag mig ibland tillbaka till före juni 2007 för sedan dess har det bara gjort ont. Kiropraktor, naprapat, massage, läkarbesök, kortisonsprutor, akupunktur har inte hjälpt. Fast jag menade inte att gnälla om det, jag ville bara förklara att för mig så blir det mer matfokus än att motionera massor.
    BS, men fy . Finns det verkligen ingenting de kan göra? För så ska du väl inte behöva ha det?
  • Oupsie

    Nehe, ska nog ta och försöka lägga mig jag också. Man vet ju aldrig hur mycket man får sova i nattObestämd.

    Kram på er alla, och krya på er alla sjuklingar!

  • Liten med Mindre

    BS - jag som har återuppväckt intresset för simning måste ju höra om ni inte har någon ok simhall i närheten med kvällsöppet? Det är ju lite mer otillgängligt än andra träningsformer, men väldigt skönt ändå.

    Igår blev det shopping efter jobbet, lustigt att det är så mycket lättare att hitta saker i andra länder. (I alla fall kändes det så igår.) Och det finns alltid mer underkläder, parfymer o bling bling i andra europeiska länder. Kanske måste shoppa lite sånt också.

    Provade hotellets gym (nja) och pool igår - helt ok den senaste. Kulturkrock av större mått kändes det som när jag iklädd badrock i hotellets hiss - fick sällskap av två muslimska kvinnor i heltäckande slöjor o mask, och deras vidhängade man. Fast det var nog mest jag som kände mig "avklädd". (Kan ju nämnas också att hotellets bastuavdelning är delad herr o dam som jag förstod det - och där är badkläder förbjudet...)

    Krya på er alla förkylda! Skickar lite virtuella tyska mirakelörter och aromterapier. (har fått en fin sov gott-sprej på hotellet att sprejas på kudden) - kanske vore nåt för alla morgonpigga småbarn med.

  • fru AM

    Hej och godmorgon i tråden!
    Läser vad ni skriver om olika dieter och ni vet ju vad jag tycker om LCHF  ... BS: kanske ska du ändå överväga LCHF, jag ha rinte förstått att det var så illa med din rygg som du beskrev här ovan! STACKARS dig! Det som är bra med LCHF är ju bl a att man får kroppen att bränna det ätna och det lagrade fettet istället för kolhydrater man stoppar i sig. Att röra på sig verkar nte vara nödvändigt. Perfekt då om du inte kan. Jag rörde inte på mig mer än vanligt när jag gjorde min första LCHF vända för ett år sedan - och jag gick ju ner massor på en månad. Men man måste vara hård mot sig själv: inte äta saker som innehåller mer än 5% kolhydrater - frukt går bort, t ex - men många grönsaker kan man mumsa friskt på, likaså mejeriprodukter, ägg, fisk - OST! Rödvin är tillåtet (i alla fall enligt den kolhydrattabell jag valde att tro på - och det funkade ju! Det finns t o m någon typ av "brödkaka" (med ägg och keso) man kan baka om man vill ha smörgåskänslan. Nåväl - hör av dig om du vill ha länkar och tips!

    Och det är faktiskt märkligt - äter man inte kolhydrater så försvinner sötsuget. Faktiskt. Bara så där. Tänkte på Oupsies sötsug - det kan ju ha att göra med att du kanske är trött - då vill nog kroppen kompensera, och om du sedan äter sötsaker så vänjer sig kroppen och vill ha mer. För kroppen BEHÖVER ju inte sötsaker.

    Hattis: mojängen du pratar om till kullerbyttetofsen heter "hårlasso" (fast jag har inte sett en sån grej förrän nu - har alltid bara fixat med fingrarna) - finns enligt bloggarna på Glitter för 30 kr. 

    Snorkis: Stor efterhandskram för din eländiga Alla Hjärtans-dag! Jag har börjat på en lååång redogörelse för mitt snitt som jag inboxar dig udner dagen. 

  • muggles
    Hattis skrev 2011-02-22 22:00:18 följande:
    Apropå förkylning så hade jag vansinnigt ont i halsen i lördags och tänkte ju tidigare (som jag skrev här) ta ett par alvedon. Men innan jag stoppar i mig ngt så ber jag alltid maken att kolla och delvis bestämma. Han snubblade (förstås) på det gamla alvedonlarmet från Aftonbladet och there we go, efter mycket om och men så tyckte han att det var ok att jag åt dem, men om han då ska vara så tveksam så struntade jag i dem, särskilt som de inte brukar hjälpa jätteeffektivt mot just halsont. Ytterligare ett skit med att vara gravid, jag hade velat ta både ipren, alvedon och mucoangin och nu blev det isbitar och sorbet. Blääääääääääääääääää. *snabbspolar 30 veckor*
    Jag fick ont i halsen i söndags och tog Alvedon 500 mg och det tycker jag hjälper mot ont (huvudvärk/halsont). Det finns tabletter med färre antal gr och de brukar inte hjälpa.

    Jag har ätit en del lakrits också i början av den här graviditeten. Jag har för mig att man inte ska äta mer än 100 gr lakrits per dag när man är gravid, tror det var ngt med njurarna.

    Så jag har väl syndat som vanligt...
  • muggles

    Alltså jag har inte ätit mer än 100 gr lakrits såklart men jag tänkte på det där andra larmet om lakrits och kolesterol el vad det var...

    Kängu: jag är faktiskt också nöjd med min kropp! Men jag ser ju till att jag blir det, ger jag mig fan på att jag ska ha magrutor så skaffar jag det. Efter grav med Moa hade jag 2-3 envisa kilon som det tog ca 2 år att bli av med (men då körde jag bara träning och ingen LCHF -annars hade det nog gått fortare). I somras tex var jag faktiskt nöjd med min kropp - särskilt om man tänker på att jag ändå fött barn och dessutom är 40 år. Maken sa senast härom veckan att jag nog inte gått upp mer än magen denna gång, jag ser ut som vanligt bakifrån (hehe). Iofs är jag inte så viktfixerad, för mig är det viktigare att vara fast i kroppen och ha lite muskler.

    Som ngn skrev (Parnassia?) tänker jag också på att inte överföra osunda värderingar till Moa när det gäller vikt. Jag vill att hon ska få med sig bra matvanor och träningsvanor i livet. Och hon är ju kontrollfreak redan så jag vill inte att hon hamnar i anorexiträsket.

    Snorkis: tungt att folk inte förstår, men jag tror det är lätt att göra det misstaget för oss som inte varit i er sits, precis som Oms skriver. Har du möjlighet att göra S mer närvarande? Tex ha ett minne av henne på ditt skrivbord? Gjorde ni fotavtryck i gips (jag har för mig det)? Kan du inte ha ett foto av det i ram på ditt skrivbord? El ngt annat som påminner andra om att hon faktiskt har fötts. Bara en tanke... Du kanske ska ta ledigt på hennes födelsedag sedan el hur har du tänkt? Förlåt om jag klampar på, inte meningen...

    Tinga: ja visst är det svårt att veta hur det blir med små klädesplagg. Men då räcker det nog med några outfits till så är vi hemma.

  • muggles

    En sak som jag och maken har kört ibland är att när vi fikar på stan/café (på helgen alltså, eftersom vi försöker undvika sötfika på vardagarna) så delar vi på ngt. Dvs vi tar tex en kladdkaka att dela på istället för var sin stor söt grej. Ofta räcker det med ngt litet sött till kaffet, man behöver sällan de där superstora muffinsarna etc.

    Annars BS och MSW så är det ju tyvärr så enkelt att för att inte gå upp i vikt så ska ni göra av med mer energi än vad ni stoppar i er. Går ni upp ett kilo (!) på helgen så stoppar ni i er för mkt energi helt enkelt. Man kan faktiskt välja vad man stoppar in i munnen även om man är bortbjuden och det utan att vara oartig. Man kan ta en liten bit tårta tex, man behöver ju inte ta två bitar

    Är man hemma och lagar god middag är det ju ännu lättare - köp ett par goda praliner på lösvikt till var och en. Tex sådana där hallonchili i mörk choklad och allt vad det finns - jag tycker inte man mäktar med att stoppa i sig fler än 2st så är man mer än nöjd och då har man inte fått i sig ngn stor mängd.

    Sorry om jag låter hård men jag kan ibland blir trött på folk som vill gå ner i vikt men inte tycker att det går. Klart det går bara man ger sig fan på det.

  • muggles

    MSW: hur går det förresten med barnalstrandet, ligger det på is?

    Jag förmodar att Sweet fick minus , annars hade hon väl rapporterat här?

    Själv måste jag säga att jag ser otroligt mkt fram emot att få träffa våra små krabater i magen! Med tanke på hur negativ jag var i början när jag fick reda på att det var 2st, så är det otroligt att jag är så glad över det nu. Jag har tänkt på det ibland att om en av dem skulle ha strukit med i TTS, så hade det känts som en otrolig förlust. Jag tror vi har vant oss vid tanken och ser fram emot det alla 3 i familjen.

    Moa frågar ofta om de sparkar i magen och om hon får känna och härom kvällen sjöng hon en massa sånger för "sina syskon" i magen

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!