Så jäkla less på folks principer

Jag tror att anledningen till att det anses fult att önska sig pengar är att det gör det jobbigt för gästerna. Om man ger bort pengar kan ju brudparet på en gång se hur mycket pengar man valt att lägga ner på dem. Gästen vill ju inte att brudparet ska tro att de inte är värda mycket för honom/henne, alltså kanske man känner sig tvingad att ge bort mer pengar än vad man egentligen har råd med. Eller också kanske man skäms och tror att brudparet tycker att man är snål för att man bara kunde ge bort en hudralapp.

Om man däremot lägger pengar på en gåva är det inte lika uppenbart hur mycket man spenderat. Man kan ju köpa en jättefin present utan att spendera massor av pengar, om man bara har lite god smak och vet ungefär vad brudparet skulle uppskatta.

Sen förstår ju jag också att man kan ha en låda där folk lägger anonyma bidrag, så att ingen vet hur mycket varje enstaka gäst har skänkt, men jag tror att känslan av att vara obekväm ändå finns där hos gästen. "Har jag gett för lite? Hur mycket har de andra lagt i lådan?"

Jag lägger ingen värdering i det här med att önska sig pengar, folk får göra precis som de vill.

Jag tycker hela den här diskussionen är underlig,
För det första så önskar man väl sig det man vill ha vill man ha ett bidrag till resan, fine- då önskar man ju det, det finns väl ingen vettig människa som blir SUR om man inte får just det eller massor av pengar av en fattig stundent. Löjligt.
Sen tycker jag att en önskan är just en önskan och inte en begäran och det fattar väl oxå de flesta... Eller?
Nåväl.
Pengar är ju alltid känsligt och visst kan man som brudpar se hur mkt varje gäst då gett om man inte har gäster som går ihop och samlar tillsammans och ger ett presentkort på resebyrån eller sätter in gemensamt till ett konto. då blir det ju bara en summa, så gjorde våra vänner då vi fyllde 30. Underbar present! :)

Vi kommer önska oss bidrag till resan, vi har råd att betala den själva det handlar inte om det men vi har allt vi behöver vad gäller prylar och vi har vänner som vill ge något så då har vi valt att göra så här. Ser inte det som något fult, det är väl upp till var och en vad de sedan vill ge. Vill de hellre köpa en iitala vas eller något annat så blir vi ju lika glada för det.

Kul att se att det finns så många olika åsikter. Tanken med tråden från början var dock att jag inte förstod folks ovilja emot att ge bort pengar om detta var önskan, samt varför det skulle anses fulare att önska sig pengar än att ge något annat än det som önskats av ren princip.

Klart jag förstår att det inte är en begäran från brudparet, det är det aldrig med presenter utom önskningarna är fingervisningar för vad som uppskattas mest. Som sagt, det jag blev arg över var inställningen att det är fult eller osmakligt att säga att "vi inte vill ha presenter i form av saker utan hellre i form av bidrag till resa eller dylikt"

När det gäller att inte önska sig någonting så tror jag att det är många som likt mig och m2b bara önskar att folk kommer! Man vill ha minnena ifrån festen och folket man tycker om runt omkring sig på en sån viktig dag. Däremot tror jag att det från gästernas sida är svårt att tänka sig att komma utan någon form av present. Jag skulle aldrig kunna gå till exempel på en födelsedagsfest för någon nära vän eller släkting utan att ha med mig iaf en liten present. Det är troligen likadant med bröllop för när vi fick frågan vad vi önskade oss och vi sa att det enda vi önskar oss är att alla som är bjudna kommer, ja då blev det inte ett direkt uppskattat svar utan det blev snarare insinueringar om att vi gjorde det väldigt svårt för folk. Då kom vi fram till att om folk envisas med att ge någonting så är ett bidrag till en resa det bästa alternativet till oss. De andra sakerna som behövs är inga saker man önskar sig utan det är sånt man måste ordna själv, exempelvis hus, barn. hund mm ;) Det finns inte längre en massa småsaker som man vill ha tillskillnad från när man var liten.

Aja, klart att när man önskar sig någonting så är det upp till givaren att avgöra vad som ges. Men jag tycker fortfarande att det är en väldigt konstig inställning att gå emot en önskan av ren princip, eller för att man själv tycker nånting annat är roligare. Jag trodde liksom tanken med gåvor var att göra mottagaren glad och inte att framställa sig själv som någon mästare på att komma på unika saker.

Någon skrev att man kunde byta presentkortet till pengar, dvs köpa något och sedan lämna tillbaka det. Det kanske man kan i vissa butiker, men många butiker kan man inte köpa loss pengarna. Jag jobbar i en mkt stor butikkedja/varuhus och vi säljer mycket presentkort(vet att många av dessa är till bröllop bland annat). Detta står sedan på kvittot när de använder presentkortet, så om de sedan vill returnera så får de aldrig pengaran, utan det lägga över på ett nytt presentkort. Jaja. Sedan förstår jag faktiskt inte skillnaden i att önska sig presentkort på DUKA eller hos Ving? Måste jag kunna ta på saken för att presenten ska vara av betydelse?? är inte en bröllopsresa ett fantastiskt minne att kunna varit delaktig i, oavsett om man nu väljer att ge pengar eller för den delen bidra med presentkort?

Jag förstår att det är en önska, och självklart inget krav att man ska ha pengar. Men när jag går på bröllop så ger jag det brudparet ÖNSKAR sig och inte kräver av mig, för att jag vet att det gör dem glada. Jag köper inte en present för att JAG tycker om något eller för att jag ska se det på deras bokhylla när jag kommer hem till dem. Dagens bröllopspar är ofta redan samboende och behöver inte en massa prylar, så varför då inte skippa den där teflonpannan och för samma summa köpa ett presentkort på exempelvis det resebolaget brudparet önskat sig? För inte tusan sitter det väl nån *bip* i efterhand och säger till varandra att "ja, den där Petter och Anna, de var några snåla jävlar, de gav oss bara 300 kronor till resan i presentkort!"!!!

Jag har full respekt för att människor kan känna obehag och olust för att lämna pengar, men som sagt, många önskar sig ju idag presentkort på resan istället för rena kontanter. Annars kanske man kan kontakta toastmastern och fråga vilket resebolag brudparet ska resa med, så kan man ändå envisas med presentkort även om de vill ha kontanter så får väl båda kanske lite som de vill ha det!:)
Vi kommer inte önska oss kontanter utan presentkort på en resebyrå, och de senaste bröllopen jag varit på har det varit likadant och det har fungerat kanon! I dagens eitkböcker står detta även att det har blivit helt acceptabelt, och jag tror att detta allt mer kommer ändras till hur man har bröllop utomlands där majoriteten(ialafall i asien)faktiskt ger pengar till brudparet.

(av någon anledning kan jag inte citera ditt inlägg, vet inte om det är för långt eller nåt) Kerbaros "Jag trodde liksom tanken med gåvor var att göra mottagaren glad och inte att framställa sig själv som någon mästare på att komma på unika saker." Jag skulle personligen bli gladare om jag fick något personligt än om folk bara köper saker från våran önskelista. För att köpa något från en lista, eller en önskning är inget svårt. Det krävs pengar och lite tid att köpa grejen. Men om man däremot får något som någon gått och funderat på, och hittat något som denna person känner att 'åh dethär passar perfekt', något som blir personligt för den och som den tror man kommer uppskatta. Jag tror ingen går ut och köper något för att det ska vara så unikt som möjligt. Däremot kanske man vill köpa något personligt som betyder något, mer än att man prickat av något på en önskelista. Och jag uppskattar det 100gånger mer iallafall.

Men om jag är helt övertygad om att du kommer älska min present, och det sen visar sig att anledningen till att du inte önskat dig den är för att du faktiskt itne vill ha den, du har redan 3 stycken eller någon annan anledning. HUr kan du någonsin vara säker på att det du hittat är så mycket bättre och mer uppskattat än det paret/personen önskat sig??

Sen menar jag självklart inte att om man hittar en riktigt bra present så får man inte köpa den istället. Det verkar som att poängen med mitt inlägg hela tiden missas. Men min poäng är att jag lessnar på folk som anser att för att man inte önskar sig en faktisk sak som kan köpas i butik till ett vettigt pris så är men dum eller så gör man någonting fult. Jag lessnar på inläggen där det står att "av princip tänker jag inte ge pengar" "det är fult av dem att önska sig presentkort till resan" "jag vill kunna se min present i deras hylla när jag kommer över" osv osv osv.

När det sen gäller val så verkar det vara en helt annan uppfattning kring folks rätt att välja sin klädsel till bröllopet, där ses klädkoden mer som lag än som en önskan. Om jag då av ren princip aldrig har på mig annat än jeans så skulle det knappast vara en accepterad anledning till att inte följa klädkoden, då skulle kommentarerna vara att man kan bita ihop endast den här gången.

Men sen får alla tycka som de vill. De är allas rätt.

Fast klädkoden är ju mer en begäran än en önskning. Det är ju inte så att man önskar att folk ska komma i kavaj, men att dom kan komma i mjukisbyxor också om dom vill. Och jag gillar inte heller att ge pengar. Av den anledningen att jag vet själv hur dom lätt försvinner. Man får en femhundring i födelsedagspresent. Och sen behöver katterna ny mat, så man lånar lite. Och sen vore det gott med en pizza fastän man egentligen inte har råd, och så lånar man lite. Och sen har domdär pengarna tagit slut på massa småsaker. Och jag vet att det är så för många andra också runt mig. bilen går sönder så då lånar man lite för att kunna betala dendär grejen som behövde bytas. Osv i all oändlighet. Och det kanske inte är så roligt att ge bort pengar som denna person sen kommer typ äta en pizza för och köpa kattsand. Ger du däremot ett presentkort eller en grej så vet du ju att denna faktiskt får någonting. inte att pengarna bara rinner ut i sanden. Och då räknar jag förstås med att du känner personen i fråga och inte köper en glas-svan som kommer stå och samla damm eller en mixer som dom redan har osv.

orkar inte läsa hela tråden men kan ju säga min syn på saken.. jag tycker själv att det är lite småjobbigt attt önska sig saker när jag fyller år eller till jul. Jag vill ju gärna ha saker som jag gillar såklart, men det är väl mer känslan av att jag önskar mig nåt för dyrt eller så, som gör att jag tycker att det är jobbigt.
Så när man väl gifter sig och har 70 gäster så är det ju inte direkt lättare. Kanske har det med uppväxt att göra men att be om pengar kan för mig kännas lite "fult". Och det är ju verkligen inte nåt fel med det men jag vill inte känna som att jag tigger pengar när alla redan får ta sig en bit till bröllopet och säkert lagt ner pengar på kläder mm.

Min man däremot hade inga som helst problem med att be om bidrag till resan, så en kompromiss var att skriva detta på bröllopshemsidan.

VI: Saker som tar plats i våra överfulla köksskåp.

VI: Romantik och äventyr! Sköna upplevelser står högst på önskelistan. Överraskningsprylar som vi inte visste att vi ville ha eller ett litet bidrag till bröllopsresan är fint förstås! ." 

TS- ok nu är jag med, jag kanske missförstod dig. :)
Håller med om att det finns en underlig stelbenhet kring detta med att ge pengar här i sverige, men önskar sig brudparet det så har man ju faktiskt följt deras önskemål och då är det ju rätt.

Jag har inga problem med att ge bort pengar i present. oftast är det dock så att flera stycken går ihop och samlar till ex en phone( som senaste 30prsfesten) eller en laptop( som jag fick av vänner och familj när jag fyllde 30).

Vi önskade oss presentkort på RESIA i bröllopspresent, jag ville inte önks amig pengar just därför att jag inte skulle bli så att vi nallar nallar och så vips borta. Nu fick vi pengar av en del, men jag har faktiskt köpt presentkort för de pengarna. Sen skäms jag för att vi ännu inte kommit iväg, men min man är lärare och fick ett jobb( då kan man inte ta semester hur som helst) sen vart jag gravid( vill inte spy bort en hel semester) så tog vi ledigt vecka 33 och bara dagar innan vi bokade resa så fick vi reda på att min man fått sitt drömjobb på en friskola, han börjar v 31.

Men presentkorten gäller i 5 år och redan i höst gör vi en weekendresa innan magen blir för STOR, och nästa sommar så tar vi bebben på en liten roadtripp till USA( så vida inte livet kommer emellan igen), bättre sent än aldrig

Visst finns det saker vi önskat oss, ex en kitchen aid, men återigen, där krävs det att folk samlar eller köper presentkort på samma ställe. Man önskar sig inte kräver, men jag har inga problem med att ge folk det som de önskar istf det som jag tycker att de borde ha