Då fortsätter vi vårt umgänge o stöttning genom livets alla bra o dåliga dagar!
Tillsammans är vi starka!
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3516167.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenar, minst lika mycket!
Villemoa: filmen heter "Den sköra tråden" och jag lovar och garanterar att du kommer att behöva en handduk att torka ansiktet med. Den handlar om Neonatalen i Lund och små alldeles för tidigt födda bebisar. Alla överlever inte....
Jag vet att den ska visas i svt minst 2 ggr till . Kolla upp det. Det är en fin film.
Fast jag grät så jag fick huvudvärk. och såg yut som jag fått stryk eller nå´t.
Ninnis, Jga tycker av egoistiska skä att det är för jäkligt av dig att överge oss sådär länge.
Fast av mer omtänksamma skäl tycker jag du verligen är värd en HÄRLIG vintersemester.
Varför slutade du efter en täling? Förlorade du? 
Lanovia, jag tycker den 26 låter bra. Den 17/2 är förvisso min sons födelsedag och det vore ju ballt, men så länge tycker jag inte det är värt att du ska hålla på det...
Tycker det vore riktigt kul om det är en grabb du kånkar runt på. Det är ju total tjejdminans so far i tråden.
*kramar Bruttan*
Bruttan darling, här får du en bamsekram!
*kramar*
Jag tror det kommer att på sätt och vis vara lite skönt att gå på begravningen nu och kanske få ur sig lite av alla tårar som finns där. Glöm inte att dricka ordentligt efteråt. Man kan faktiskt torka ut sig rätt duktigt när man gråter mycket!
Godegud!! Hoppas du har fel!!!
Vi har faktiskt hela tiden, fast mest på skämt, sagt att tänk om det blir den 6e feb. då prickar vi nämligen min brors födelsedag.
Och det är så "illa" med honom för hans son fyller en vecka efter honom så de har ju alltid gemensamt kalas och fokus är ju helt klart på den lille. Droppen hade ju varit med ett syskonbarn som tog resten fokus. 
Jag tänker ta åt mig av dessa kramar också för jag vill med ha kram varje dag av Ninnis.
Jag gick också konståkning under en kort tid av mitt liv, nådde aldrig till tävling. Varför jag slutade har jag nog aldrig fattat för det var roligt.
*tänker också tillbaka med nostalgi*
Villemoa: tack. Jag är rädd att det finns många och djupa deppdiken fram till ljusningen. Men vi betar av ett i taget! *ägnar en stund åt att försöka kavla upp ärmarna innan jag inser att jag bär kortärmat*
