Bröllop 2010 del8

Haha! Vill du vara snäll och inte säga "varför väljer NI". Dukan göra om niet till "Han". Jag har inte varit delaktig i detta val alls . Har faktiskt inte ens sett bilen. Så engagerad är jag. Vi har kört en lite Toyota Aygo i ett år nu (tjänstebil) och det har funkat helt ok så förhoppningsvis räcker saaben till oss.

Äntligen! Den 29/9 ska jag träffa en fotograf. Hoppas det klickar. Hon har faktiskt redan fått mig att tänka om tror jag. Var ju helt inne på att fotas efter vigseln men nu lutar det faktiskt åt att vi tar det innan. Tycker fortfarande att det är lite synd att vi inte ses första gången vid själva vigseln men å andra sidan så kan vi lägga hur mycket tid vi vill på fotograferingen, utan att oroa oss för att gästerna står och väntar, och så är man som frächast när man kommer direkt från makeup och frisör. Innan man gråtit bort en del av makeupen och håret blivit rufsigt av kramar. Hur ska ni andra göra?

Det låter precis som jag tänkt. Du råkar inte ha någon bild eller så?

Vad ska era gäster göra under tiden ni fotas?

Hon som jag ska träffa nu sa att 1 timma var vad hon tyckte minimum för porträttfotografering. Helst 1,5-2 timmar. Många brudpar behöver en 20-30 minuter på sig för att bli lite varma i kläderna (om man inte är en naturbegåvning vad gäller att posera och le naturligt ). så som hon skrev "det är ingen tillfällighet att de bästa bilderna kommer i slutet av fotograferingen" (alltså efter nån timma).

Usch, vad svårt Bluebride. Det där med maten är ju inte helt lätt. Tycker iofs absolut att du kan ha kall buffé. Men om du vill ha något varmt så kan du väl i alla fall göra några potatisgratänger dagen innan. De är ju bara att sätta in i ugnen en timma innan middagen. Och det finns säkert kött som klarar sig själv i ugnen också. Jag är inte heller så duktig men jag vet att där finns mycket som lätt fixas precis innan. En soppa till förrätt är ju också lätt att göra dagen innan (eller flera dagar innan om den går att frysa) och sen värma i stor kastrull.

Jag gifter mig i augusti och tänkte beställa min klänning i november. Men känner jag mig själv rätt kommer det dra ut på tiden så det blir säkert efter nyår. Är så rädd för att gå och prova klänningar. Min m2b föreslog att vi skulle bjuda ner mina föräldrar nästa helg så kunde vi ta en runda på stan och prova klänningar. Men jag vill verkligen inte och jag kan inte begripa varför. vad är fel med mig? I början ville jag inte för att jag inte kände mig i form men nu har jag tränat på bra och känner mig helt ok, så nu är det något annat. Tycker all planering i övrigt är jättekul. surfar som en galning och lusläser bröllopstidningar. Tittar ofta på bilder på klänningar och drömmer mig bort och kan verkligen se mig själv i en av de vackra klänningarna men när det väl kommer till att prova så tar det tvärstopp. Kan tänka mig att det är ungefär som vissa som man hört om som fasar för fotograferingen för att de inte gillar det.

Tack för din tanke Bluebride men nej, jag har alltid varit smal. Det var mest att jag kände att jag inte var så fast i kroppen som jag var när jag tränade mer aktivt. Men det sitter ju så mycket i psyket så ofta behövs det bara ett par veckors träning för att jag ska känna mig mer bekväm med kroppen igen. Visst, det är ganska höga krav jag har på kroppen inför bröllopsdagen och där är jag inte ännu, men det känns ändå helt ok. Nej, det där med klänningen är en konstig känsla. Jobbar med kläder och och är egentligen helt galen i allt vad kläder heter. Och älskar att shoppa. Fattar verkligen ingenting.

Jag är kass på att använda en sax . Hur svårt kan det va liksom??? Så det får bli en pappersskärare för mig. Har nog ganska klart för mig hur jag vill att våra inbjudningskort ska se ut. Har inte bestämt mig för om jag ska skicka ut save-the -date eller inte. Alla som ska bli bjudna vet ju vilket datum det blir. Behövs det verkligen då?

Kul med ytterligare en ny här i tråden. Välkommen!

Vi kommer bli max 65 gäster, så 67 med mig och m2b. Det får inte bli fler eftersom priset på lokalen stiger med antalet gäster. Och då har vi verkligen inte bjudit någon onödig. Har inte ens bjudit respektive till till alla vänner. Tycker ni det är väldigt taskigt att inte göra det. Mina tärnor t ex har inte fått sina respektive bjudna. Vi resonerade som så att vi bjuder släkt och sen bjuder vi dem som vi liksom umgås med. Min bästa kompis pojkvän har t ex min m2b aldrig träffat trots våra 2,5 år tillsammans och att vi bor i samma stad som dem (han är väldigt osocial när det kommer till att lära känna nya människor, min kompis pojkvän alltså). Så om vi liksom inte umgås med dem som par så har vi inte bjudit respektive. Vad säger ni? Är det fel tänkt?

Usch, vad velig jag blir. Jag kan ju alla vett och ettikett-regler om att bjuda par som bor ihop och varit ihop länge och så, men vad gör man när budgeten säger en anna sak... . Det som då fick oss att resonera som så att bara bjuda de vi umgicks med var att min m2b sa det att denna dag vill man ju bara dela med de som står en nära och som man känner och tycker om och man vill ju liksom inte ha en massa främlingar där bara för att ettikettreglerna säger att de "ska" va där. Och även om man inte själv aggerar värdar den kvällen så kommer man ju liskom att bekymra sig lite extra om de där människorna som inte känner någon och som ju faktiskt ända fram till bröllopet valt att inte lägga så mycket energi på att lära känna oss, trots att vi försökt bjuda hem och så. Jag menar inte alls att på nåt säga att ni har fel (för jag vet att ni egentligen har helt rätt i det ni säger ), men jag blir som sagt bara så less på att det ska va så svårt.