Hej, här sitter en tant med dimmig blick, och fuktig nos, eller mus?? Hjälp, voj, voj det där blev skamligt värre 
Jag måste bara få klämma in ett lite åldrigt inlägg ur min blogg, ang råttproplem, råttbobrem. Kort sagt, det handlar alltså om ....... råttproblem. Det innehåller även några råttfångartips
Råttfångare sökes.......
I staden Hameln,Tyskland har man enligt TT, ett lite annorlunda problem att brottas med. Det gäller ökat antal råttor som spatserar omkring. Att de trivs så bra sägs vara obegränsad mängd föda på en avfallstipp. Inte sedan 1284 har råttplågan i den nordtyska staden varit så stor som nu.
Hmmmm........ ett solklart problem. Men vem vill ha jobbet som råttfångare. Jag känner iofs till att biologstuderande på universitetsnivå tillbringar tid med att räkna sorkar. Visserligen var detta över 10 år sedan. Kan detta vara något för en sånn? Ja, jo det är nog möjligt.
Eftersom jag valt att ta upp detta ämne har jag naturligtvis något på hjärtat. I slutet på 70- talet hade jag själv funderingar på att anställa en råttfångare. Jag hyrde en tvårummare av en gammal man. Flyttade in direkt efter en kompis. Allt flöt på ...... som vanlig. Inget nytt under solen. Men jag tyckte ibland att det lät som om något sprang omkring mellan väggarna. Förstår ni hur jag menar? Inuti själva väggen liksom, där det ska finnas drivor av isolering. Oki, efter en vecka började saker, o ting hända i ett av överskåpen. Små, små gnagmärken på knäckebröd etc. Jag menar, ganska sällan det ställs till med fest i ett överskåp. Så att det var fråga om oinbjudna gäster var fastställt.
Men de skulle hända fler saker. En moster till mig, o hennes man skulle komma på besök. De är ytterst trevliga människor. Även om kära moster är något märkvärdig. Därför har jag gett henne smeknamnet; Snorkmoster. Eftersom ordet snorkfröken var upptaget. Tja, någon i Mumindalen heter så. Iaf jag höll på att fixa med kaffe, o sånt. Då ser jag jag hur en liten, liten råtta kommer springande över köksgolvet. Jag öppnar raskt ytterdörren. I ett försök att få råttan att välja friheten, framför ett boende med hög standard. Kanske dömt att misslyckas, men hur fanken skullen den få ihop till hyran. Jag slängde oxå igen de andra dörrarna i lägenheten. Precis då jag står, och viftar med skurkäppen kommer paret Jakobsson. Min moster går glatt in i köket, o ger mig en blomma. Jag kastar dem på köksbordet, o går till ny attack mot råttskrället. Det har bara gått några sekunder, men Gösta fattar genast problemet. Tar snöspaden som står på bron, o börjar även han jaga den lille skiten. Min moster hoppar upp på en köksstol. Full kalabalik råder, Gösta träffar äntligen råttan. Blodvite uppstår, ingen bryr sig om den skadade. Den slängs helt simpelt upp på en snöhög. Jisses, snacka om IRL- föreställning. Tusan vad snorkmoster blev rädd.
Iaf det blev ett kaffekalas till sist, o alla var glada och nöjda. Även min lilla son som hade sovit middag, o missat hela föreställningen. Som ni förstår slutade inte mitt råttproblem där. Jag fick hjälp av pappa att gillra råttfällor, o ställa in hinkar fulla med vatten i de skåp där de hade börjat dunsa ovanligt mycket på sistone. Nattetid var de extra verksamma, råttorna. Idén med hinkar fulla med vatten föddes då jag skulle vattna blommorna. Två döda små fulingar låg, o flöt i vattenkannan. Som ni förstår var de nu krig. Många skåp var tömnda. Vattenhinkar, o fällor med ost placerades ut med stor precision. Vi var ute efter råttemor. Ja, hon som skickade sina barn, och barnbarn till en säker död. Hon hade förmodligen sagt åt dem att simmning var bra för hyn. Barn tror ofta på det föräldrar säger, o så gick det som det gick. Ett plågsamt klättrande upp till kanten på hinken, ett dyk i bästa OS- klass. Till en tvärsäker död. Är det inte förfärligt hur en del behandlar sina barn? Obegripligt.
Vi väntade tålmodigt. En hel råttarme hade strukit med. Två nätter blev raskt till fem. Men den sjätte natten, då jävlar small det till i hörnskåpet. Jag har nog aldrig skådat en större råtta i hela mitt liv. Den hade fastnat med nosen i fällan. Ivrigt sprattlande försökte den få upp huvudet från ostbiten. Jag lovar, den förde värre liv än en katt som klämt svansen. Eller ett tonårsgäng på bussen.
Efter att segerdansen avslutats, och stora feta råttemor slängts iväg. Började lugnet återställats. Några små unga råttsoldater drunknade förtfarande. Men det blev mindre, o mindre spår av råttskit.
Något senare flyttade jag till en lägenhet mitt i samhället. Men det är en annan historia. Puss på er!!
Ang jobbet i Hameln. Den som vill ska givetvis söka. Kanske man kan be några katter som bor i närheten om hjälp. Då under den 1.a stora råttplågan för 724 år sedan löste man problemet.Genom att helt simpelt anlita en färggrant klädd flöjtist som lockade bort råttorna med sina toner. Kanske en utväg, kanske inte. Men helt klart är att våld föder våld.
: - )
: - (
: - )
: - o
: - ?
: - [
: - )
: - p
