I vått och torrt (del 5)

Jag blir extremt rastlös av att titta på film, vilket maken däremot gärna gör. Då läser jag hellre en bok medan han tittar på film. Slötitta på tv är däremot ok, men där känner jag igen mig i Cantatons beskrivning att vi gärna pratar och kommenterar det vi ser under tiden.

Eftersom min man veckopendlar för tillfället (utom just nu när han har snickarsemester ) blir det nog automatiskt så att vi umgås och pratar väldigt mycket när han är hemma, eftersom vi har lite att ta igen. Visserligen pratar vi ju i telefon varje kväll, men det blir ju inte riktigt samma sak... Men visst kan det finnas perioder när jag tycker att vi gott kunde hitta på något mer än att titta på film (för då får man däremot inte prata under tiden...)

*lade precis märke till att Cantaton har hittat till bäbistråden*

Oh, jaså är det där vi är den här gången....

Ja, det var ju ingen som lekte med mig i den andra...

Usch, Blommis, jag förstår att det känns frustrerande att gå i ovisshet och oro för vad som komma skall. Jag tro också att det blir betydligt bättre när ni får lite mer besked. Det där med knäppa/långa arbetstider är ju inte heller direkt någon höjdare för förhållandets vardag...

*kramar lite och är säker på att det kommer att bli bra, på alla plan*

Ja då kan jag iallafall inte stämplas som ufo.... av den anledningen......

Maken o jag är ju lite motpoler i det sociala....jag pratar gärna o massor...tycker om att träffa mina kompisar....medan maken hellre är hemma o tittar på film....men han tycker att det är roligt när han har träffat polarna....även om det går ibland år mellan gångerna....suck!

O det har jag ju accepterat.... ....men jag fattar inte det där "men vi har ju umgåtts hela helgen"...öööhhh...?

Nåja...Rom byggdes inte på en dag...så jag får väl ta o sysselsätta mig med andra grejor så får vi väl se om han saknar mig!

Lunchdax!!!

Kramar tillbaks! Jo, det tror jag också.
Men, lite apropå det som Ingenjöris skrev, så är det lätt att man i vissa stunder mest blir ett enda stort barn som inifrån och ut ropar "men JAAAAG då????"
och så går man i taket över någon skitsak-som att mjölken är slut när man sett fram emot sitt kaffe....
Så, jag vill bara bekräfta, att nog fasen vet man hur dumt det blir ibland! Som typ nyss!

Oj, är det lunch... jag som inte ens ätit frukost. Huvudvärk gör dagen lite konstig. Nu har tabletten börjat hjälpa en aning iaf... kanske skulle fixa lite lunch.

Idag har jag börjat mitt nya liv.
Har iofs redan gått ner lite, men nu har jag minst 1 1/2 månad på mig att äta nyttigt och börja träna lite hårdare igen.

Gör ju detta mest för att fördriva tiden o fokusera på något nytt. Vet ju att jag går upp igen sen ....förhoppningsvis

ingenjören: vi är rätt lika parmässigt, fast tvärtom. jag tycker det är trevligare att sitta hemma, är inte lika social o spontan som maken. Tur han drar med mig på saker annars hade jag nog blivit en eremit....som då o då träffade kompisarna...

Ankan vet inte riktigt vad jag skall tro om rosenrot. Provade det själv i 1½ mån. Ja ni vet ju själva hur bra det gått för mig. Jag gav upp då jag misstänker att det är det som gav mig magontet... Men som sagt får du inte ont kan du lika gärna äta.

ingenjöris, vad segt när ni verkar prata om varandra. *kramar* Jag vet inte vad jag skall säga, då jag inte känner igen mig. Mitt tjat om kommunikation går nog inte hem längre...
så jag bjuder på kramar istället.

Cantaton då är du välkommen hit istället. Men har du kommit hit "bara" för att ha några att prata med eller är det bebisverkstad på gång? *nyfiken*

Här verkar rödskinnen har hittat tillbaka igen. Riktigt duktiga på tortyr är de. Får mig att hoppas för att sedan förtvivla. F-N