Halloj!
Jag tyckte att vi var en hel del som gifter oss den 23 maj 2009. Är det fel att ha en egen tråd kanske?
Vore skoj att kunna följas åt den tiden som är kvar, lite nedräkning och hålla koll på varandra. Vad tycker ni?
Vi fortsätter här...
Jag trodde min skulle bli idag, men så blev det inte. Nu är jag inne på sista helgen innan vår dag...får väl se om det blir nått
Jag och blivande maken kommer att få reda på vilken dag det är möhippa/svensexa (båda på samma) men inte hur dags...tänk om den ena blir kidnappad innan den andra, ska man bara sitta där och vänta då eller?
Blir nervig bara jag tänker på det.
Idag ska vi spika menyn till buffén, även drickan antar jag...(sambons uppgift).
Jag ska vika klart giftbagsen, tar en lunta varje tisdag...typ hälften kvar.
Jag tycker också att det är svårt att få sambon att hjälpa till men igår hade han varit både hos guldsmeden och på pastorsexpeditionen och frågat vem som är kantor på bröllopet. Jag tror att min lista på anslagstavlan faktiskt fungerar, där är några kryss som jag inte gjort...
Det mesta börjar att arta sig :)
Hade sista osa igår så vi ska ta en check med värdparet idag o så får man väl ringa runt om ngn nu inte svarat.
Har tagit semester onsdag och fredag samma vecka som vi gifter oss så nu vet chefen om att jag kommer byta efternamn :) Lite som att berätta att man är gravid men ändå inte, ska ju inte vara ledig ett år direkt...
såklart hade han inte frågat efter kantorn hos guldsmeden utan kollat på ringarna...
:P usch så fel det blir ibland
Jag är nu färdig med placeringskorten. Började med placeringstavaln igår och hann göra alla namnlappar och borden, nu kan vi leka med dem och bestämma bordsplaceringen (sen när alla har svarat). Innehåll i festprogram är klart även om de inte akn skrivas ut förrän bordsplaceringen är spikad, omslagen är helt klara.
Vi ska träffa prästen på söndag och då gå igenom vigselprogrammet, sedan kan det göras hela klart och skrivas ut.
Ring är hämtad och jag ska till butiken och lämna in klänningen på fredag så det blir rätt längd på den. Nästa vecka ska jag till frissan på kosnultation och vi väntar offert från florist och från chokladtillverkare (till våra små favours). Känns som allt börjar falla på plats.
Alltså brudar.... fattar ni att imorgon är det en månad kvar bara! Jag har längtat efter den här dagen i flera år men nu känner jag att det är för kort tid kvar 
Är ni nervösa? Eller har ni allt under kontroll?
Jag är nog mest nervös för att folk ska ha tråkigt 
Hur ser en perfekt fest ut egentligen?
"Man har inte roligare än man gör det" - har gästerna inte kul får de skylla sig själv :P
Jag känner mig nervös just nu pga att jag inte hittar några boxershorts. Vill ha ett par med längre ben så att jag slipper klibbande lår...svårt. I övrigt känns det relativt lugnt. Vet att jag kommer bli hippad helgen innan så jag ska se till att jobba undan allting nu så snart som möjligt!
Det verkar vara vanligt att man tänker så. Jag gör det också. Tänk om det blir helt stelt och trist och alla går hem efter mdidagen? Vi vill ju bara mingla på restaurangen med gästerna med en god drink i handen. Men vi bjuder ju inte på drinkar efteråt för det går helt enkelt inte.
Å andra sidan är vi bjudna på fler bröllop med det upplägget och för mig är det självklart att dricka några drinkar för det. Men som sagt, tankarna finns där och det gör ju att man inte bara längtar. Utan det blir lite bävan och ängslan också vilket är trist.
Hade min tredje mardröm i natt...sambon tycker att jag ska stressa ner, jag kan väl inte hjälpa att jag drömmer om bröllopet?
Som jag fint förklarade för honom: "jag drömde om förlossningen också när vi väntade vår son, men där sitter i alla fall inte släkt och vänner och tittar på och undrar hur vi egentligen tänkt med det hela..."
för att återgå till drömmen så var ringen fel, blommorna försvann, kyrkan ombyggd, vigslen plötsligt utomhus och helt plötsligt var allt slut och vi satt på middagen. Måtte detta vara en dröm tänkte jag. Blev väldigt glad när jag vaknade och fortfarande var ogift...
kramar till alla andra "nervvrak"
Men usch vilken dröm! Jag drömde att vår solist inte fått tillbaka sin röst (har haft strupkatarr eller vad det nu hette) och att hon inte sagt något om det så vi hade ingen reserv... Men sen på nått sätt blev det Måns Zelmerlöv som sjöng så det löste ju sig om man säger så, men usch så svettig jag var innan han kom in i kyrkan. Hahaha
