" Det är inte själva stödet från våra vänner som hjälper oss mest,
utan den säkra övertygelsen om att de vill hjälpa! "
Glädje, inredningsfrågor, sorg, bilval, trötthet, barnmatsrecept, oro, vintips, lättnad, resplaner, förtvivlan, amning, befrielse, dagisstart,lycka fertilitetstricks - är alla delar av pratet under åkturerna!
Följ på ytterligare en åktur med vår mysiga barnkarusell!
Tack för att ni finns!
Frejis: inte för att det är kul att må illa men en positiv grej är ju att du märker av att du är gravid. Kommer ihåg mina första 12v, var nervös för att jag inte märkte av ett skit! Kände mig inte gravid alls, trodde hela tiden att jag fått MA...(nojigt javisst).
Det låter klokt Muggles, men vad ska man rent praktiskt göra när de vaknar? Ignorera dem? Svårt när de snabbt arbetar upp sig till hysteri. Man bör ju inte ta upp dem, inte lägga handen på dem men han kan ju inte somna när han gallskriker.
Grodan - vad man rent teoretiskt gör beror på sömnmetod, om det nu är förälderns egen eller någon etablerad (5 minutersmetoden, Anna Wahlgren eller annat).
Förlåt - praktiskt skulle det ju vara, inte teoretiskt. 
Åh, måste kommentera bröstdiskussionen också. Har nog aldrig varierat i storlek, oavsett ÄL, p-piller eller annat. Undrar hur det blir med graviditet? Oavsett så skulle jag nog välkomna litet "häng" i brösten. Låter inte klokt kanske, men mina bröst ser ut som silikontuttar i form ungefär. Finns inget märkbart häng överhuvudtaget. Däremot har jag ju ingen jätteimponerande klyfta, enligt alla mått borde jag ha A-kupa, men med 70 cm i omkrets så är de där kuporna så små. Tyget räcker inte ut i kanterna helt enkelt. Så jag kör på B-kupa, och i litet mer "fancy" butiker brukar jag få gå upp till C-kupa. Men det beror enbart på att jag tydligen är "smal" kring kroppen, enligt de som jobbar där. Hade en diskussion kring huruvida vi skulle beställa 70B eller 70C för den BH jag hade på bröllopet. Butikssäljerskans 70C vann, och den var minsann lagom. Men kuporna var annars bra i 75C. Men en storlek ner i omkrets innebar att man skulle öka en i kupstorlek enligt henne...
Nu ska jag fika med en kompis.
Lappis: Ha det superbra i Barcelona!!!
Hur står det till med BIM-lista nu för tiden. Är det Nenne härnäst eller?
Grodan: vi körde AW's metod med att ösa in mat på dagen så att vi kunde vara säkra på att hon inte vaknade pga hunger. Moa var lätt på det sättet att hon vaknade senare och senare av sig själv (till slut vaknade hon endast kl 05) och det utan sömnmetod. Detta gjorde hon vid ca 6 mån ålder. Men när hon blev runt 8-9 mån hade vi en jobbig period när hon vaknade ofta och sprang som tokar på natten, mkt tröttsamt.
Vi började med att lära Moa att somna själv. I början genom att ha handen på tills hon somnade (precis som ni). Sedan tog vi bort handen tidigare och tidigare, dvs innan hon somnade. I början blev hon kanske lite orolig och då kunde man lägga på handen en kort stund igen, tills hon lugnar sig. Poängen är att hon inte ska somna medan man har handen på, utan hon ska lugna sig bara och ligga still. När vi kunde få henne lugn utan hand, tex genom att sitta bredvid sängen, så körde vi så ett tag. Sedan flyttade vi stolen längre bort från sängen så att hon somnade utan att se oss, men fortfarande med närvaro i rummet. Till slut somnade hon utan att vi var kvar i rummet. Vi kombinerade detta med en ramsa (funkar bäst när barnen är lite större tror jag?). Tex "nu ska Moa sova, nu är det natt". Poängen med ramsan är att man kan säga den utanför dörren och få barnet lugnt, utan att gå in. Är barnet lugnt i förvissningen om att föräldern är där ute utanför dörren, så kan det somna in själv.
För att jobba in ramsan så fick jag tipset på AWs forum att i början säga den precis när barnet somnar in. På detta sätta kommer barnet att associera ramsan till insomnandet (klassisk betingning). Det spelar ingen roll vad man säger, bara man gör det lugnt och lite bestämt. Du ska låta betryggande, typ "somna du, jag vakar över dig".
Sedan var det vissa kvällar när hon protesterade såklart men det tillhör processen, all förändring är smärtsam 
Men själv är jag anhängare av försiktiga förändringar steg för steg. Lite lättare för barnet att acceptera än de här 3-dagars-kurerna.
Det svåra är att ha självförtroendet att det här kommer att funka. Man ger gärna upp för lätt när barnet protesterar och så tycker man gärna att man är elak som inte tar upp barnet och vyssjar det till sömns. Men man måste tänka om; man lär barnet somna för att det är bäst för barnet i första hand, inte för att man själv ska få sova bra. Det sistnämnda är en bonus
Klart slut...
Hmmm....Nenne borde vara först kring mitten av nästa vecka tro??
Tycker det är svårt att hitta en bh som sitter snyggt när man inte har så stora bröst.....men fyndade i en underklädesbutik så men lite expertis hjälp kan man få det mesta
Ore - förut hade jag alltsom oftast 75A i bh, fast när det blev torsolett-shopping så hade jag visst 70C. En jungel. Nu har jag svårt att få kläm på vad jag har. Har blivit lite mjukare o hängigare efter amning, men tack och lov inga taxöron än.
Tror jag var uppe i 80B som mest under graviditeten o amning, om vi bortser från de där "DollyParton"-dagarna när mjölken rann till.
Tack för alla råd angående Postafen och Seabands! När det gäller de sistnämnda är jag lite skeptiskt fast det kan säkert fungera. Köpte Postafen när jag ändå var på stan ifall illamåendet förvärras. Den har ju trötthet som biverkning och då känns det som att välja mellan pest och kolera för att trött är jag ändå 
Några apelsiner och ett äpple senare känns det ok. Kan hålla med dig Muggles att det är bra att ha symptom med tillägg att det är bra med lagom många och starka symptom. Lagom är bäst eller?
Lappis - hoppas att du får en riktigt underbar resa till Barcelona och att våren verkligen är där!
Superspännande med Nennes BIM! Ni vet vad jag hoppas på...
