Bebis före/efter bröllopet!! Del 4
Här forsätter vi tjejer som längtar efter bebis att prata och stötta varandra.
Här forsätter vi tjejer som längtar efter bebis att prata och stötta varandra.
Aha. Men är det inte så att det tar längre tid för människor som "jagar", givet att det är stressande och kroppen reagerar på det?
Tycker mig se att de som "snabbast" blir gravida är de som minst tänker på det.
Finns otroligt många som säger att de blev gravida efter att de gav upp hoppet just för att de slutade försöka :)
Men det kanske bara är en skröna :p
Tack så mycket :)
Ja, jag har några sådana erfarenheter också. Även en där de efter många års försök adopterat och vips, så blev de gravida.
Jag tänkte mer på down syndrom.
Nej då, jag är som sagt mest fundersam om jag skulle känna att vi "jagar" och hur jag i så fall ska utveckla strategier för att det inte ska ske.
Ja, och det finns fler kromosomfel än Downs syndrom.
Oj vad ni varit aktiva här. HInner inte läsa allt.
Men tänkte på en diskussion som har gått här inne angående att det tar längre tid när man stressar upp sig och de som är lugna klickar det ofta för med en gång.
Hmmm... undrar om det är hela sanningen.
Jag var mkt lugnare ibörjan än nu, jag visste ju inte ens om jag ville att det skulle klaffa innan bröllopet utan var mer som så att klaffar det så klaffar det. Hade det då klaffat så hade ju jag varit en som kunnat säga att det gick utan att vi riktigt hade börjat satsa.
Men nu funkade det inte de månaderna alltså kvalar jag ju genast in på de som börjat försöka och verkligen vilja ha barn och som det också nu tagit 7 försök för.
Förstår ni vart jag vill komma? Jag tror också som ni att stress spelar in. Men det jag skrev ovan kan ju vara en anledning till att man så ofta får höra att det gick så lätt för de som ännu inte riktigt "bryr" sig. Medans man självklart blir mer o mer inne i det "stressad" när man försökt ett tag.
Har man försökt ett tag så kommer det säkert perioder då det känns så. Jag tror jag har haft det, men lyckats komma över det. Men som du säger gäller att komma på en strategi och försöka intala sig att det inte är någon brådska. tids nog klaffar det.
Just nu är jag välidgt lugn. Eller lugn o lugn... skjuter vilt med k-pist runt mig för att träffa alla ev smygande indianer.
Ja det har jag. På frågan om stress etc kan jag ju bara svara utifrån mig själv. Jag vet att du inte har det o att det säkert känns annorlunda då. Får en känsla av att jag trampat dig på tårna, vilket absolut inte var meningen. Kan ju som sagt bara svara utifrån hur jag känner o mår.