Ännu en tur med barnkarusellen

håller helt med dig, Piggis! Mitt senaste jobb hade jag lite för lite att göra på, och då blir det ju skittråkigt oavsett om man skulle ha haft bollhav i fikarummet. Jag blir lat som fan när det är lite att göra och då blir det ännu mindre gjort. Måste ha en blåslampa i röven för att vara effektiv och det är då jag tycker de tär roligt. Kanske inte lika stor blåslampa som på mitt förrförra för det gör så ont när rövskägget brinner men det var ju en ytterlighet som hette duga.

Hej Vickan! Grattis till bilen!

Japp precis - jag blir SKITLAT om jag har för lite att göra, inte ens det lilla blir gjort "kan ju lika gärna göra det imorgon, eller övermorgon eller nästa vecka..."

Fasen vad du är underbar på att uttrycka dig, Nenne! Du är & förblir grym!! Sitter här & fnissar & tänker på "brinnande rövskägg" & hur det skulle se ut

*rusar förbi med eld i baken*

mot sängen! god natt, flickor!

åh, vad roligt att läsa ikapp ikväll!
JAG är också ingenjör (och ingengör)!
Whistler - Har jag fortfarande våta drömmar om, trots att det är 6? år sedan jag var där... Har åkt skidor sedan jag var 6, men det var i whistler jag lärde mig ÅKA SKIDOR.

Har glömt vem som frågade (izzie?), men jag går inte på några kontroller nu. Det grymma med endo är att det inte syns... Om man nu inte har cystor som jag hade förut, men inte ens då kan man vara säker på att det är endocystor och inte vanliga dito. Det enda man kan göra är att öppna och kika in, men det vill man ju inte göra i onödan (endon kan få fäste i ärrvävnad).

telis - Har haft lite ont konstant sen strax innan förra mensen (vilket var min första riktiga mens efter förlossningen). Det är inget som påverkar min vardag, men jag är ju lite rädd att det ska bli värre och värre... FruLlan har också ont och har varit hos gyn nyligen som sa att sannolikheten att det är aktiv endo efter en graviditet och amning är vääääldigt liten, antagligen är det tarmar eller nåt annat som trycker på. Hoppas det...

sweetie - Tror inte du behöver försvara dig inför någon här iaf, jag pratade ju t ex bara om hur jag skulle känna (och lägger inga som helst värderingar i det). Tycker det är lite underhållande med den så svenska "vi vet bäst i hela världen"-mentaliteten...

muggles & Liten - Jag tror vi tänker ganska lika egentligen, vi bara uttrycker oss lite olika.

Piggelin - Kul med gåvagn! Conny har precis börjat gå (med händerna i mina händer såklart), dumma dumma mig som visade att det gick...

Nu ska jag nog gå och lägga mig, connys två första tänder i överkäken är ju på väg ut och de senaste nätterna har han gnällt flera gånger.

HAHAHAAAAAAAAAAAAaa - rövskägg som brinner!!! Tack för det goda skrattet så här på morgonen!!! Underbart...

Synd att man missade tjötet igår (och dig Vänner)! Gjorde samma reflektion som du - va? ringde prinsen upp Nenne?!

Sweet: jag kan sälla mig till din klubb. Har känt lite som du, att man nog är jättekonstig om man inte har svårt att lämna sitt barn och gå till jobbet. Men ni skrev väldigt kloka saker allihop sedan så nu känns det bättre Jag tror däremot inte att det har att göra med hur länge man varit hemma med sitt barn, jag var ju hemma 9 mån med Moa och det är ju inte jättekort tid. Det positiva med att jobba är att jag orkar engagera mig till 100% med henne nu när jag kommer hem från jobbet. När man var hemma med henne hela dagarna så är det ju oundvikligen så att vissa saker behöver göras och hon kan inte få uppmärksamhet och stimulans hela tiden. Moa är inget "lugnt" barn som nöjer sig själv när man står och plockar med diskmaskinen utan hon röjer runt rätt bra. Det märks på öppna förskolan också - maken har börjat kalla henne "ångvälten"
Jag tror att hon kommer att trivas kanon på dagis, hon älskar andra barn. Det gäller att hitta ett bra ställe bara så man känner sig trygg med det. Man ska ju inte glömma bort i dagisdebatten att det faktiskt _finns_ bra dagis här i Sverige också. Ibland tycker jag att alla är så negativa till dagis men det finns ju jättemycket positiva saker med det också.

Apropå att folk har fördomar så hade vi en gång en diskussion på jobbfikat om syskon och vilken roll man får beroende på var i syskonskaran man befann sig (lillasyster etc). När kollegan fick reda på att jag är sk "ensambarn" så sa hon "då tycker jag synd om dig!". Jag bara "varför då?". Jo för hon tyckte att barn som inte har några syskon inte lär sig hänsynstagande och att man får vänta på sin tur etc, utan de blir med automatik väldigt bortskämda. JAg bara gapade - så paff blev jag. Till saken hör att min mamma varit ganska sträng med uppfostran så bortskämd är jag nog inte... (hoppas jag). Jag säger som Nenne: vad är det MED folk?! Så kan man väl inte bara säga...??? Det var ju ganska taskigt sagt tycker jag.

Igår kom det ett nytt ord igen - "dää!" = "där". Som svar på "var är lampan?" Och så har hon börjat visa en vilja av stål (jag undrar såå var den kommer ifrån? ). Får hon inte som hon vill så blir hon skitförbannad men än så länge går det över fort...

Jag tänkte väl att nu blir inte Piggelin glad över att bli kallad ingenJör! Och snart har väl alla listat ut vad företaget heter där hon jobbar också - kan vi inte ha en tävling???

fnisss fniss - brinnande rövskägg... Kom bara på det igen

Förresten - den där menskoppen - ska den tömmas då eller? Uäck!

Glömde slutföra mitt resonemang. JAg har visserligen inte haft syskon (bara halvsyskon som jag inte bott ihop med) men jag har dock gått på dagis och där - om någonstans - får man väl vänta på sin tur och ta hänsyn...? Så, nu är jag klar.

Måste bara säga - Vilka puckade människor det finns!!! Och vilken grov förolämpning, muggles, fattade hon inte det själv??? Suck.

nenne - Du måste recensera menskoppen sen, har funderat på en sån flera år nu men inte fått ändan ur (eller heter det muffen ur i det här fallet?).

Jag har förresten pratat med cicci och kan rapportera att hon lever. Vill dock inte lägga några ord i hennes mun ang hur hon mår.