In vino och cappuccino

Ja dessa myter finns det många av och jag tror inte heller det fungerar. Hinnsvepning? Är det när de tar hål på fostervattnet?? Det gör man väl inte själv...?

Jagh ar simmat en del, men nu har innepoolen stängt och utepoolen öppnat.. och jag är badkruka och det är kallt i sverige nu...så nej.

Träffade en gammal bekant igår som också är gravid. 2 veckor efter mig. Enligt hennes läkare skulle det vara totalt omöjligt att bli gravid och framförallt på naturlig väg pga operationer av cystor där de tog bort äggstock och äggledare bla. Hon hade försökt att bli med barn länge med sitt ex och även nuvarande kille. Till sist beslutade de sig för IVF då detta kunde vara enda lösningen om det ens fanns någon. Typ månaden efter besöket på kliniken blev hon gravid - naturlig väg! Hon upptäckte att mensen var flera veckor försenad men fattade inte själv vad det berodde på eftersom hon ändå inte trodde det var möjligt!

Detta är ju verkligen ett mirakel. Jag tror att en del psykologiska spärrar släppte när de lät sig ta hjälp av IVF:en. Det var ju deras "enda" hjälp och hon hade redan förberett sig på att förbli barnlös oavsett. Nu kommer denna bebis inte direkt i perfekt tajming till deras liv men det måste man ju bara förbise!

Gemma again.. jag håller med dig vad gäller njutning och do´s and don´t under graviditet. Jag äter sushi - räka, krabba, rullar men även odlad lax nu på sistone. en klunk vin kan jag ta nån gång... men bakverk...jag är sååååå sötsugen!! ALLTID! Nu har jag ju visserligen inte gått upp mer än 13 kg så jag tänker väl inte såmkt på det.. men jag kan inte stoppa mig själv!

Izunia, snart ammar du (förhoppningsvis), då kan du käka som en häst och det mesta hamnar i bebisen, det är härligt! Tänker mest på dem som går upp farligt mycket och riskerar graviditetsdiabetes md mera. 13kg är väl precis lagom, för övrigt? Jag gick upp 10 (som var rekommendationen här) och har väl typ gått ner fem igen... resten är trivselvikt.

Originalrosen: Kul att göra dig glad! Och alla har väl sin egen filosofi kring vad som är ok och inte, viktigast är att man inte fördömer dem som gör på annat sätt, fast det är svårt.

Lapinette, vet verkligen inte om det gick bra eller ej för mannen, han menade i alla fall att det gick något bättre igår. Men som sagt det är ett vanvettigt eftertraktat jobb och det är hans tredje intervju i hela sitt liv...

Nu ska jag käka middag, sen ska jag sova. Kram, G

Izunia, prata med din BM om hinnsvepning, det är mig helt obegripligt att de ständigt låter bli att informera om denna utmärkta metod.

förhoppningsis: Jag har dykt en gång, på martinique. Femton meter rätt ner i havet, hu! Höll på att dö av skräck och bet så hårt i slangen att jag hade träningsvärk i käkarna en vecka efteråt. Mannen var såklart hur proffsig som helst och släppte taget på sin instruktör efter typ fem minuter, sen paddlade han rutinerat omkring, medan jag höll så hårt i armen på min guide, att han säkert fick blåmärken. Men sen upplevde jag verkligen det där lugnet. Speciellt ljudet gillade jag, väldigt meditativt. Förstår att man kan bli beroende.

och ja, jag känner till allt det där med PADI och att man ska gå en massa kurser och grejer.. men jag har aldrig varit intresserad av dykning, ville bara känna hur det var där nere utan att behöva hålla på i en bassäng. Så det var perfekt för mig att bara plumsa i. Om än sjukt läskigt.

När jag kom hem, efter Martinique och dykäventyret, hoppade jag en trippelbarr på 140 med en rättså liten häst, det är högre än jag någonsin hoppat (jag är feg av mig). Kändes som om jag aldrig mer skulle vara rädd för nåt... det varade väl i tre dagar ungefär.

Apropå att vara rädd och så. Izunia, förstår du hur olika du och jag är? Jag har flugit hundratals gånger (bott i Australien, jobbat som utrikeskorre osv), men jag är GALET flygrädd. Har varit övertygad om att jag ska dö varje gång jag flyger, de senaste femton åren.

Men under förlossningen var jag helt lugn, ja lycklig rentav.

Gemma, ja vi ör nog rädda för olika saker! Flygning etc skrämmer mig ju inte alls! Men bara tanken på smärta får mig att rysa..

Ja att gå upp 20-30 kg.. jag skulle aldrig vilja! Tyvärr fick jag ju också grav.dia. men det berodde inte på min vikt, enligt BM. Men jag har ju alltid varit kakmonster. Däremot är jag alltid riktigt noga med vanlig mat. Gravid eller inte.

Ska fråga min läkare på onsdag om hinnsvepning. Har aldrig hört talas om det! Ska dessutom få UL då. spännande!

Aaaargh, jävla skitspanjorer suck alltså. Här tröstar vi oss med champagne och jordgubbar.

Izunia - fick matchen igång förlossningen kanske?! Hade jag haft en bulle i ugnen hade den garanterat åkt ut som ett skott efter den här anspänningen.

Snopet med målet in i övertiden. Här tröstar jag mig med naturell yoghurt.