Barnkarusellen 2

Kändes som att inlägget blev lite rörigt, men men.. Det blir så ibland..

September: Skönt att få sova och bra att få veta vad utslagen berodde på!

Här är annars allt bra, har fyra dagar kvar att jobba nu.. Men imorse var jag så himla trött att det kändes väldigt långt till fredagen..
Imorgon är det fullt upp, ska först till barnmorskan kl 8, 9.30 ska vi träffa specialist doktorn igen (tänk att det kändes så långt till juli sist vi var där, och nu är vi där!!!) det tar ca 45minuter att ta sig i mellan, så det blir nästan lite stressigt, men ändå skönt att få det "avklarat" på samma dag! 13-17.30 ska jag jobba och sedan är det dags för släktens årliga kräftskiva.. Så imorgon blir det full rulle!!

Victory: Är du fortfarande med oss??

Tänker också på Nattson..

Har följt dig idag fram och tillbaka i din vånda Cissi. Fast jag är en av dessa som kämpar och kämpar för att få till ett liten knodd så vill jag att du ska veta att jag förstår dig oavsett vilket beslut du tar. Jag hade inte heller satt ett barn till världen om min livssituation inte hade varit bra. Kram på dig!

Cicci,

håller tummarna för att ni snabbt kommer till det beslut som känns rätt för er och att ni blir överens om det.

Kram igen!

Cicci - *alla kramar i världen*
Kan inte säga att jag förstår dig, utan kan bara skicka en massa kraft så att du orkar ta dig igenom det här - oavsett beslut och oavsett hur tillvaron utvecklar sig!

Izzie - skönt att du skrev nåt om att nojja... för det är verkligen EXAKT vad jag har satt igång med. "är jag inte lite konstig i magen, spänner inte brallorna lite osv"... maj godnääääs... jag börjar fatta att ni alla har nojjat som galningar! Shit alltså! Det hann liksom inte gå ett dygn innan jag satte igång. BIM, BOM, Pang, krasch, whatever inträffar i månadsskiftet juli/aug - det är lika bra att tala om det nu så vet ni alla.

Och NÄPP, håll inga tummar för min skull, jag vill INTE att det ska ta på första försöket.. jag vill vänja vid tanken först!

Någon pluslampa på magen har ännu inte uppfunnits men nästan en ÄL-lampa...

www.aftonbladet.se/foraldrar/graviditet/article2675571.ab

Vickan, jag har blivit så van vid att hålla tummar så det är svårt att låta bli, jag håller en av varje, en för plus och en för minus så blir det jämt!!!

Brudsommar - gulligt av dig.. men som sagt.. ambivalensen är total...

hur som.. jag tänkte köpa några gravtester att ha hemma, gillar besked snarare än nojjande. hoppas bara att jag inte krockar med nån bekant på apoteket, men det ska väl klara sig... hm... FY vad konstigt detta känns/är...

..och sakta (eller vrålfort eftersom premiäråket var igår em) inser jag vilken hjälp/stöd/livlina tråden har varit för er andra... så VÅGA inte sluta babbla nu *fnittrar nervöst*

sovdags för vissa arbetsmyror, fyra dagar till semestern!

izzie - Jag ammar först och ger mat sen. Det beror dock på att jag gärna vill fortsätta amma och hos oss störde definitivt ersättning på flaska amningen!!! Nu skriker han så fort det inte flödar friskt längre (vi slutade ge ersättning för flera veckor sedan), och jag får då byta och amma andra bröstet, tills han blir tvungen att anstränga sig lite igen och då börjar han skrika och sen är det lögn i helsike att få honom att suga något mer.
Börjar bli väldigt less på det, vi får se hur länge till jag orkar. Finns ingen anledning att amma när det bara känns jobbigt.

Heja vickan, tänk att även ni slängt er ut över stupet nu...

BS - Hihi, vad rolig du är! Jag håller också en plustumme och en minustumme för vickis.

Cicci - Blä för detta. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, men du vet att jag tänker på dig! Vi har mycket att prata om i morgon.

Kramar till alla, nu ska jag in och kika i sweetans blogg!

Koko, åh vad bra, ska du träffa Cicci, det kan hon behöva!

Man kan ju inte låta bli att fundera och komma med råd fast man inte ska, men Cicci, du ignorerar väl alla dumma råd om de är i vägen hoppas jag! Jag tänker att även fast mycket är jobbigt, om du tror att det kommer att reda ut sig och om du också är rätt säker på att ni ändå tänkt er ett syskon, bara inte nu, så kanske ni ska behålla det och arbeta runt strulet med att det blev för tidigt även om det blir kämpigt att också reda ut allt annat samtidigt? Men om ni just nu inte är säkra på att allt kommer att reda ut sig och om ni inte är säkra på att ni faktiskt vill ha en till så kanske beslutet blir det motsatta?

I morgon susar vi vidare från Alingsås till Öland med en illvrålande Iris i bilen som vanligt, tjohoo...

Livet, bör nog säga arbetslivet, är mycket intensivt här så jag har ingen chans att hinna hit även om jag så gärna skulle vilja. Men jag försöker i alla fall läsa ikapp.

Cicci - det enkla rådet som jag har att ge är att du ska följa din intuition. När du skriver om familjesituationen med annat som inte fungerar tänker jag spontant att det viktigaste är väl att främst du kan fatta ett beslut. Tänk på dig själv tjejen och var helt ärlig även om det är knepigt. En massa styrkekramar till dig!