Barnkarusellen 2

Jaha, så har man fått det brkräftat då, det jag redan visste, men har försökt att förtränga i över en månad (tänk att det går att förtränga!)...

Jag är gravid igen!

Bajs!

Inga lyckotjut här inte, jag visste det, men blev så chockad när jag inte ens kissat klart när plusset uppenbarade sig, så jag började garva...

Maken vet inget än, han sover och stackaren ska börja jobba idag igen efter 3 veckors semester.

Jag är inte redo för detta, jag ber er alla att respektera vårt beslut, vad det än är, så man inte får sig en känga om man inte behåller barnet.
BS, Victor är igentligen inte för liten, men det är snarare våran familjesituation med annat som inte känns 100 samt att jag vill jobba innan och en massa annat. Jag är nog den som inte är redo och framförallt hade tänkt mig skaffa detta barn senare och med mer planering.

Jag begriper verkligen inte hur i helvete detta gick till!
Vi har varit försiktiga som fan, men de små rackarn har väl överlevt de magiska 5 dagarna då.... Detta är verkligen ödets ironi, efter alla minus, tårar och pök med maken för att få till Victor, så räckte en gång på fyllan endast några dagar efter senaste mensen, helt jävla sjukt.

Har samma symptom som med Victor, typ inga!
Nästäppan uppenbarade sig, bubblig i magen, sen svagt illamående och så irritationen då, den har maken noterat ett antal veckor...
Har inte en aning om vilken vecka jag är i, men jag gissar på 9, eftersom jag har gått i en månad nu... Antagligen BF i februari (FEBRUARI!!!) då, om det nu blir att vi behåller bebisen.

USCH jag kan inte tänka, jag vet inte hur jag ska tänka, jag vill bara vara glad, men jag är inte det och känner att detta sabbar en massa....

Förlåt....

Cicci, stor kram!!!!!

Cicci, ledsamt att höra att det är besvärligt hemma fortfarande, hoppas att det reder ut sig. Hur är det med jobbet, du trivdes inte väl? Kan inte det vara bra att få vara hemma lite till då och leta nytt? Eller har du redan nya projekt på gång som du sett fram emot att få börja jobba med?

Vad det gäller jobb så skulle det passa mig att få jobba klart med ett stort projekt som jag tycker är roligt och det är två år kvar på nu och sedan börja fundera på nästa barn men med tanke på min ålder vore det smartare att banta bort extrakilona snarast och sedan börja försöka igen.

Cicci förresten, du har sju månader på dig att planera nu, det ordnar sig nog och ni väljer att behålla det! Vem var det som sade till Vickan att sedan har du resten av livet på dig att jobba. Fast det vet du ju redan förstås.

Vad det gäller smakportioner så tyckte Iris att de första potatis- och palsternacksportionerna var jätteäckliga, morot och majs gick bra och så fruktpuréerna. Fast Iris fick utslag runt munnen av morot, det får hon fortfarande, fast bara av burkpuréerna, inte av tillagad morot i "riktig" mat.

För Nattson verkar det ha gått bra, ser fram emot att få höra mer men de är väl inte hemma än antar jag.

Vickan, jag berättade för mina föräldrar så fort vi fått plusset, jag orkade inte vänta tills efter tolv veckor eller så.

Cicci, vi har också kört utan skydd dagen efter mens, borde ju tillhöra de så kallade säkra perioderna, men nu är det slut med det för säkerhets skull!

BS, måste varit att vi fick till det ca 6 dagar efter mensens slut, så det är ju i så fall inte så konstigt, eller så blir det tidigare och annorlunda ÄL efter amningen och när det ska i gång igen.... jag kliar mig fortfarande i huvudet. Maken har fått reda på det nu.... han visste det ju innerst inne med, och vi ska fatta beslut under dagen, jag måste kontakta läkare för abort snarast om vi väljer det pga att jag gått så pass länge alt är ju att vi behåller barnet och då måste jag in på mödravården snart eftersom kubb o nupp är om 3-4 veckor, jag behöver dessutom göra ul så jag vet vilken vecka jag är i.... galet!

Cicci, du får en kram här oavsett vilket beslut ni fattar! Fast om ni ändå hade tänkt er syskon, bara inte riktigt än, så kanske ni ändå skulle se om ni inte kan planera för att behålla det? I fall att det kanske inte går att få till det där syskonet senare när vi väl vill? Naturen spelare en ju underliga spratt...

Cicci, nu vet jag ju inte hur ni gör men om ni behåller det ska det bli intressant att se om det är en tjej. Det sägs ju att pojkspermier är snabbare men att flickspermier klarar sig längre så om ni fick till det så pass lång tid innan ÄL så borde det ju vara större sannolikhet att det är en tjej??

Cicci - Stor kram! Självklart stöttar vi oavsett beslut. Det är ju det som är grejen. Samtidigt har vi väl inte döpt tråden till barnkarusellen utan anledning? Det går upp och ner, slänger och tar oväntade svängar.

Ett barn är ett enormt ansvar, det går inte att komma ifrån. Det tar oxå energi, även om det samtidigt ger jättemycket tillbaka.

Nu när ni ändå valt att se sanningen i vitögat - kan ni inte ge er själva lite tid att fundera över saken? Ni behöver väl inte ta beslutet över en dag? Även om ni anat, så har ni inte vetat säkert, och därför kanske inte riktigt kunnat fundera över beslutet i sin helhet?

Oavsett utgång, så är det ett beslut ni får leva med resten av livet. Situationen ser ju annorlunda ut för alla, och det är bara du och din man som kan avgöra vad som är rätt för er.
Vill du bolla med oss så finns vi här.

*kramar om*