Barnkarusellen 2

Nu finns Sweets dotter i galleriet! Hinner inte skriva mer nu...

Nattson; har du fatt nagot mot sammandragningar/mensvärk? Jag fick magnesium bara att ta i en manad och det tycks ha hjälpt. Om det nu inte hade försvunnit ända..

Nu har jag varit inne i Sweets blogg och läst och gråtit lite igen Du skriver så målande Sweet, och jag kan verkligen känna vad ni känner när jag läser dina blogginlägg. Så häftigt!

Tack för tankar och kramar!

Kom aldrig iväg för att möta upp maken eftersom jag hade ungarna här hemma och så väntade jag på min pappa, men maken kom hem ordentligt i alla fall. Skönt!

Nu är maken hos sin farmor tillsammans med sin bror för att meddela dödsbudet och jag hoppas verkligen att det ska gå bra. Farmor är ganska skröplig och jag vet inte hur hon ska klara av detta. Hon tog det väldigt hårt när hennes make gick bort och detta var hennes enda son.

Svärfar var frisk som en nötkärna, inga direkta krämpor, motionerade dagligen och levde ett aktivt liv så detta kom verkligen plötsligt. Helt oväntat och det känns väldigt konstigt. Han var i Stockholm och jobbade och hade blivit yr i morse så han hade satt sig på en stol för att vila. Sen när arbetskompisarna skulle titta till honom var han död. De provade med hjärt och lungräddning tills ambulansen kom och sen fortsatte ambulanspersonalen i en halvtimme men inget funkade.

Svärfar och jag kom inte alltid överens och vi hade delade meningar om mycket och det var mycket som gick bakom min rygg, men ändå känns det "pissigt" idag och detta var verkligen INTE det man ville skulle hända.

Mrs B.. jo, men även om man har meningsskiljaktigheter sa kÄNNS det ju. Jag grät sa mycket att jag nästan skämdes pa begravningarna för makens morbror (som dog ung och hastigt i en motorcykelolycka) och morfar (som ända gick bort gammal och skröpplig). Det väcker ju ocksa minnen av ens egna som försvunnit plus i att man lever sig in i de som star ännu närmares smärta. Usch.

Mrs B - Skönt att maken kom hem välbehållen. Så svårt att veta vad man ska säga när någon går bort. Speciellt när de gör det i förtid och utan förvarning. Kan förstå att det känns pissigt, trots era meningsskiljaktligheter. *kramar om*

Zozo, jo jag har fått Brickanyl mot SD men det får jag migrän av så det är ingen ide att ta dem tyvärr. Annars är det bara att härda ut. Jag ska till läkaren imorgon så vi får se vad han säger imorgon.

MrsB, jo men även om ni hade olika åsikter är det klart att det känns och dessutom så känner man så mycket med sina närmaste när de är ledsna!

Mrs B - beklagar sorgen!

BS - härligt att få badrumet åter!

Zozo - känner igen det där. Jag grät mer än maken på hans farfars begravning. Fast jag är ju visserligen otroligt blödig och maken har jag bara sett gråta 2 gånger, på den begravningen och en gång i sömnen (han drömde om sin pappa som gick bort i cancer för 8 år sedan).

Och till er som var med igår på picnicen, SUPERTREVLIGT! Blev jätteöverraskad att nenne åkt ned för att hänga med.

Mrs B, vilket tungt och oväntat besked. Man kan inte göra mer än att finnas till för varann i en sådan situation. Just det där med tidigare mneingskiljaktigheter tenderar att bli överspelat när något sådant häner är min erfarenhet.

Kram

Tack för alla grattis!

Jag läser allt men hinner inte skriva så mycket, vi har världens hungrigaste lilla tjej! Än så länge funkar amningen, troligen tack vare att hon var så sugen första dygnet att allt kickstartade utan att jag förstod vad som hände. Lilla tjejen äter nästan konstant från midnatt och fram till tre för att sedan som mest sova en timme i stöten så det är svårt att ta igen sömnen. På dagarna är jag för speedad för att komma till ro tyvärr, förhoppningvis blir det bättre när det blir svalare- puh!

Men jag har hittat en bra amningsställning i en stol där jag kan läsa deckare! Jättelyxigt! Det får vara sådant som är enkelt att följa och tål att läggas ner efter tre rader, men ändå!

Namnet jobbar vi på.