Pappa
Är det någon som ska gör den engelska/anglosaxiska stilen och låter sin pappa lämna över dig vid altaret?
Det ska jag, tycker det är en fin grej.
Är det någon som ska gör den engelska/anglosaxiska stilen och låter sin pappa lämna över dig vid altaret?
Det ska jag, tycker det är en fin grej.
Inget nytt hände i augusti förra året, diskussionen om brudöverlämning eller ej är mycket äldre än så. Redan 2003 uttalade exempelvis Stockholms biskop Caroline Krook en önskan om att prästerna inte skulle tillåta detta. Men, som någon annan har skrivit, någon "lag" på det finns inte. Det är tyvärr upp till den enskilde/a prästen.
Kjell Präst skrev 2008-01-30 04:36:03 följande:
Jag vill me gå me min papppa trots att vi bott ihop i 6 år. Tycker det är fint. Plus min pappa tyckter det ska bli kul :)
I den krykan jag ska gifta mig i så *fnissades* det lite när jag fråga om han fick. Pratade sen om det och hon jag prata me tyckte att det va upp till var och en....
Jag tycker oxå att det är en fin grej. Att sedan Svenska Kyrkan dividerar om vad som är "rätt" är en helt annan diskussion. Tror inte att gemene man tänker på brudöverlämningen som kvinnoförnedrande - man väljer ju hur man ska se det. Jag tycker att det är en gullig (om än inte svensk) tradition.
Men det känns ännu bättre att gå in tillsammans med min m2b. Så vi behöver inte ta upp denna diskussionen med vår präst.
Vill egentligen inte ge mig in i denna infekterade diskussion ännu en gång (fast det gjorde jag ju nyss ändå, förresten )Kan kort svara att jag försöker övertala brudparen att avstå från brudöverlämning men har ändå motvilligt tillåtit det ett par gånger
varför motvilligt och paret i sig inte har något emot det?
Kjell Präst skrev 2008-01-30 07:47:46 följande:
Vill man dra saker till sin spets finns det väl inget som inte går att vrida till kvinno eller mans förnedrande.
kan inte vissa saker bara få vara utan att man måste lägga könsroller på allt...
Och hur vi än jämnställer och har oss tills vi blir blå är vi två olika kön i alla fall.
Jag tror inte att vi som vill att pappa ska leda fram oss väljer det för att vi känner oss omyndigförklarande och inte klarar att ta oss fram på altargången utan pappa och gör vi det med m2b är ju det lika illa han är ju den "vi ger bort oss till".
Så sluta klanka ner på detta, vi är och tycker olika, inget behöver vara rätt eller fel....
Massor seder som finns kvar nu för tiden görs av helt andra anlednignar än de gjordes från början, de har moderniserats och görs med dagens värderingar.
Hur många av alla som gifter sig i kyrkan är egentligen religösa eller sätter sin fot där annars?
Inte många...
Det borde ju vara mer upprörande än hurvida pappa följer oss eller inte..
Huvudsaken är ju att var och en känner sig nöjda med just sitt bröllop...
Nu har jag skrivit hur jag tycker och känner inte att något är vara sig rätt eller fel och inte för att trycka till eller såra någon...
Det retar säkert någon men det är inte min avsikt.
Det finns många gamla trådar om det här ämnet där det motiveras varför så kallad brudöverlämning inte bara är upp till brudparet självt. Det handlar om allt annat än huruvida brudgummen och brudgummen själva tycker det låter som ?en fin grej?.
Personligen har jag svårt att se det fina i en symbolhandling som går ut på att kvinnan lämnas över från en man till en annan. I svenska kyrkan finns det inte och har aldrig funnits en sådan tradition, det är helt enkelt något som vissa börjat efterfråga på senare tid. Antar att det har med alla Hollywoodfilmer att göra, eftersom brudöverlämning är en anglosaxisk tradition. Inom svenska kyrkan är det istället en symbolhandling att mannen och kvinnan går in tillsammans, för att manifestera att äktenskapet ingås på frivillig och jämbördig grund.
Jag är inte kristen, inte ens döpt, men har ändå svårt att förstå vissa människor som inte är troende men som ändå vill gifta sig i kyrkan och dessutom ?kräva? att få hitta på egna ritualer.
Vill man göra det går det alldeles utmärkt att gifta sig borgerligt, det ska jag göra (dock utan någon form av överlämning ? jag kan både gå själv och fattar mina egna beslut sedan många år tillbaka).
Av många skäl, bland annat de som Amelle anför ovan.