Ny tråd, ny månad och nya friska tag

Frejis, vi hade ju också fina resultat, både Äl och bra spermier. Däremot är jag inte säker på att mina provsvar skulle sett lika bra ut för ett år sedan. Jag tror att jag behövde en knuff, i mitt fall av aprifoce.Pergon kanske är er lösning? Prick 1,5 år tog det för oss.Snacka om att vi nästan gett upp hoppet..

Frejis, kul att se dig igen! Vi har inte börjat med ivf:en än men det blir Falun. Jag vill ha en liten dalmas.

Inga fel här heller! Och faktum är att spermierna t o m gillade mina ägg för vi fick ju 4 utav 10 befruktade. Man kan inte låta bli att undra varför det aldrig tar? Pratade en del min kollega i veckan (hon som gjort 4 IVF) och hon sa att våra förutsättningar måste ha varit väldigt bra eftersom de inte gjorde ICSI (injektion av spermierna). Deras injicerades trots att hon fick ut ca 12-14 ägg varje gång. Våra lät de simma fritt och det tog sig i alla fall.

Vet inte om jag berättat det men min makes brors fru's syster (invecklat det lät!!)gjorde en IVF bara någon vecka före mig och av 12 ägg lät dem 6 simma fritt och 6 injicerade dem. Av dem som simmade fritt blev inga befruktade och av injecerade hälften. Summa sumarum, troligen har de hittat felet. Simmarna lyckas inte ta sig igenom hennes ägg.

Nåja, inte heller hon blev gravid på sin första IVF utan ska också ta ett embryo från frysen i januari.

Stort Grattis till Liten och Mrs B!!!!! Samma dag och allt, häftigt!

Piggelin, vilken berättelse. Shit alla ni som fött barn en eloge till er! Jag har inte riktigt börjat vänja mig vid tanken på en förlossning än.

Freijs, jag hoppas att allt går bra på måndag!! Det är så knepigt när allt ser bra ut precis som för er och för Lappis men att det inte funkar. Det är så frustrerande att inte kunna göra mer än att hålla tummar och försöka ge stöd. Jag tänker mycket på er!!!

Lappis, det är lite samma läge här, min make behöver också "vakna" när det gäller adoption. Det börjar sakteligen sjunka in eftersom han sade häromdagen att han kanske borde tänka på andra alternativ och inte endast leva på alla förhoppningar. Lättare sagt än gjort
Köerna är ju minst sagt långa. Jag har förmånen att ha dubbelt medborgarskap, vilket kan innebära att vi slipper köerna (inte de svenska avgifterna) om vi väljer att adoptera från mitt gamla land. Det kollade jag upp nyligen och det känns skönt att veta.
Jag kan å andra sidan tänka mig att adoptera därifrån även om jag får egna barn. Om vi kan ge ett barn familj, möjligheter till utbildning etc. som barnet kanske inte får annars, varför inte? Dessutom skulle min egen koppling till landet skulle kännas mer självklar än vad den är nu.

Hjortron, Pergo är kanske lösningen, vem vet, jag känner inte så där starkt för att försöka heller, har nog hamnat i den här "lämna mig ifred" perioden. Får se vad SH föreslår på måndag. Kan tänka mig pröva stimulerade inseminationer ett par gånger eller kanske blir det ivf rätt så snart. Sophiahemmet kör ju också den ostimulerade och lätt stimulerade ivf varianten. Det ska bli intressant.

Telis, dalmasar är så trevliga det är bra att stockholmsgenerna späs ut lite

Tack för all peppning tjejer, det behövs ibland

Frejis - jag börjar känna igen mig i "lämna mig i fred". Det har varit SÅ skönt nu efter IVF'n. Har nästan lust att köra strutsmetoden dvs stoppa huvudet i sanden och låtsas om ingenting. Härlig känsla men den leder förmodligen ingenstans, fast ibland behöver man andrum. Känns som jag sprungit hela 2007 mot ett mål som jag aldrig nådde...orkar nog inte riktigt med det 2008 utan ska försöka att i första hand LEVA.

Just nu sitter jag och planerar vår Kina-resa i april istället för att läsa på om IVF'er och adoption. Onekligen mer upplyftande!

Irriterande, BT har precis ätit upp ett inlägg. Får snart börja skriva i Word i stället...

Lappis - jag känner också för resor, helst för en lång jorden-runt-resan när man säger till alla att vi är tillbaka om ett år eller så slår vi ner oss i Australien och börjar leva på känguruuppfödning. Typ Men det går inte heller, maken har precis bytt jobb och jag har för mycket som händer. Längtar nästan efter ett vanligt jobb med vanliga arbetstider, med förhoppning om att mitt rastlösa jag klarar av det. Det blir i alla fall en vecka i Malaga i maj och någonting kring Påsk. Måste bara komma på var jag vill åka.

Kina låter onekligen intressant, hur länge ska ni vara där och vad vill ni se? Landet är ju så ofantligt stort.

Frejis - Kina blir främst Hong kong för att hälsa på vänner men sen blir det 4-5 dagar någon annanstans och det är det jag tittar på just nu. Vi skulle ha gjort denna resa i november men sköt på den pga IVF. Fast först så åker vi till Italien (om två veckor) för att åka utför .

P.S. Telis har jättfina bilder i sitt bildgalleri från Canazei (dit vi åker på inrådan från Telis )!