Ny tråd, ny månad och nya friska tag

Usch ja! Vara vänner i Kanada blev gravida med en gang, väntade tre manader och precis när de berättat för alla sa gick det fel. Men de tog det faktiskt väldigt bra och diskuterade som sa att det var bättre sa eftersom det alltid finns en anledning om graviditeten avslutas för tidigt; Strax efter blev de gravida igen och nu har de en underbar liten flicka pa 6 manader.

Mina föräldrar hade lite svart att fa till det andra gangen; men efter ett evigt temperaturmätande etc sa blev det en graviditet. Som gick at skogen. De fick da radet av läkaren att lata det vara nagra manader, dvs att inte försöka; för att kroppen skulle hämta sig. Och utan egentliga försök sa kom jag! Visst var det sorgligt da, men idag är de ganska nöjda för de fick ju mig istället

Telis - när sätter du igång med sprayandet? Känns det spännande eller hemskt??!! Jag kommer som sagt inte följa dig åt här i januari utan hoppas på en liten eskimå.

Muggles - skönt att du ska få komma iväg och prata även om jag är hundra på att du är världens bästa mamma.

Zozo - tror Telis nämner oss som varit här inne i typ hundra år och aldrig får till det. Ni nykomlingar brukar har en förmåga att föröka er ganska så snabbt .

Vad sjukvården är härlig! Det tog mig tre telefonsamtal att få reda på ett telefonnummer och telefontider till mödravården! jaja, de hade iaf telefontid på eftermiddagen så jag har inte missat den iaf!
Annars är jag mindra illamående idag än igår, men däremot är jag mycket tröttare idag!
Ska bli spännande på måndag när jag jobbar heldag och inte kan gå och känna efter och göra som jag vill som jag gör nu när jag bara går hemma och skrotar..

Junilejon: Jag tycker att min lillasyster också är så.. (iaf mer än vad vi andra syskon är) och hon är i samma ålder.. De kanske växer upp de också så småning om? Men har tyvärr inga förslag på lösningar..

Jinilejon - Så var min lillebror också när han var i den åldern. Han gjorde inte många knop om man inte var på honom som tusan och han jobbade inte heller. Men eftersom han är kille så blev han favoriserad av pappa och fick det han bad om. Men nu är det andra bullar! Sen har började jobba har han förstått värdet av pengar och är bättre nu! Men det tog några år! Har tyvärr ingen lösning på det hela. Kram på dig!

Ja vad säger man till en bekant eller en kompis som får sent missfall? Det är verkligen så sorgligt! Jag oroar mig lite för kub testet nästa vecka. Men försöker intala mig att inte göra det.

Izzie, hann inte med det förut men stort grattis till lilla tjejen! Ser fram emot att få höra mer!

Muggles vad bra att du får prata med någon, du tror inte att du har drabbats av någon sådan här liten efter-förlossningen-depression som man ju läser om att många får en liten släng av?

Själv tror jag att jag har lite mindre mjölk nu än jag hade förut men det spelar ingen roll, jag tror inte att Iris är ute efter maten, jag tror att hon använder mig mest om napp. När hon ligger och snuttar så märker man nästan aldrig att hon sväljer som man märkte tydligt förut.

Idag är maken ledig och har just nu hand om Iris, sedan ska vi åka till landet och hälsa på makens farfar över dagen. Hej så länge!

Lappis, jag börjar om ett par veckor. Men jag vet inte riktigt hur det känns .... mest läskigt tror jag. Läskigt med alla ev. biverkningar och kliniska göra-barn-besök på sjukhus, läskigt att det liksom är sista instansen. Blir det inte nu så blir det inte alls. Lite läskigt också om det skulle funka - graviditeter, missfall, sjukdomar, förlossningar, barnuppfostran, sömnlösa nätter, trotsåldrar, mobbning i skolan, knark i skolan, osv osv - ja, det är mycket som känns läskigt med allt det här.

Men Lappis, jag hoppas sjukt mycket på din eskimå! Dels för din skull men lite för min skull också. OM det nu skulle funka för oss så vill jag att du ska ligga lite före, det vore så skönt att ha någon i samma situation som går i bräschen!

Telis - jag är inne i den där fasen...vill jag verkligen gå igenom det här igen, vill jag verkligen ha barn? Du vet den där fasen jag hamnar i typ varje gång jag/vi mår extra bra och har fått distans till sprutor och annat joks.

Själv har jag faktiskt inga som helst förhoppningar på eskimån. Trist men sant! Men jag tänker dock inte som dig att IVF är den sista instansen. Känner till minst 3-4 tjejer som blivit gravida på naturlig väg efter att ha provat IVF/IVF'er samt att adoptionstankar har snurrat runt lite i huvudet de senaste dagarna (fast nu har de byts ut mot Kinainformation inför vår resa i april ).

Muggels- hennes far är världens snällaste pappa,man,make ja allt! Men han är så mesig när det gäller sin dotter. Han har nämlligen dåligt samvete för att hon aldrig var önskad av honom (hon är resultatet av 3 dejter,hennes mamma erkände sen att det enda hon ville ha var ett barn och hon tyckte att min man skulle bli en lämplig far med bra gener) jaja så han har dålig samvete för det och för att han bara fick ha henne varannan helg när hon var liten och inte ha gett henne tillräckligt med kärlek och närhet. Jag försöker förklara för henne att hon inte kan bli köpt och att hon älskar honom även om han inte dränker henne i dyra presenter...hon utnyttja ju det och få allt hon vill ha utan att ge någonting tillbaka. Min man blev själv övergiven av sin mamma när han var 5 år! Hon skulle gifte sig med en ny man och då bestämde hennes pappa (min mans morfar) att hon och den nya mannen skulle behålla min mans lillebror och min man skulle till sin pappa. Så dem har inte haft någon kontakt på ca 35år, inte ens med sin bror. Så gick det tydligen till i dem "fina" kretsarna förr!!!!
Han ska ringa sin mamma när "kotten" är född och tala om att hon blivit farmor och han hoppas att hon vill ha kontakt med honom....oj det här blev visst lite långt!!!!

Viktualia...tackar för Page blogg adress...vad skulle vi göra utan dig här

Tinga- ja jag förstå att du ha problem med att komma i kläderna jag har samma problem jag med. Nu kommer jag bara i mina mysbyxor och jeansen får jag lägga undan så länge. Tänkte åka och se om det finns några "växabyxor" man kan köpa i Halmstad idag....ja vilka världsproblem vi har

Lappis, jag har bara så svårt att tänka mig att det skulle funka på naturlig väg när det inte gjort det på 1,5 år hittills. Jag har också hört om andra som det har funkat så för men det går inte riktigt in i huvudet. Jag kan inte tänka mig att adoptera heller och dessutom så vet jag inte hur länge jag kommer att orka försöka få barn. Jag känner att min endo blir värre och värre för varje månad. Nä, jag tror att jag orkar max ett år till (dvs kanske dom där tre ivf-försöken), sen lägger jag ner.

Kul med Kina-resan förresten, Lappis! Vi måste ju tänka på lite annat och roligt ibland och inte bara barn, barn, barn.