Ny tråd, ny månad och nya friska tag

Tinga - ja jag har ocksa san där tacksam hy som blir solbränd snabbt och nastan aldrig bränd, men eftersom jag haft acne pa äldre dagar sa var det faktiskt hudterapeuten som sa till mig att acne inte blir bättre av sol. Den torkas ut kortsigtigt men sedan blir huden tjockare eller nat sa att man far VÄRRE acne av att ha varit i solen. Bara ett tips alltsa .. Jag har ju aldrig kunnat halla mig ur solen ända..

Förresten, jag vet ju att man inte ska sola när man blir gravid.. men kan nagon tala om varför det är farligare?

Zozo - vad jag vet så kan man få pigmentförändringar, som sedan sitter i på livstid. Bl a har min svärmor en fläck stor som en 10-krona ungefär, vid ena ögonbrynet, där hon förlorat all pigmentering.

Och nej - jag lär inte heller helt kunna hålla mig ifrån solen! Älskar att ligga och stekas med en bra bok som sällskap!

Zozo - hormonerna i kroppen när du är gravid ökar risken för något som heter kloasma. Citerar ett stycke från Muggles favvo-sajt:

På grund av de högre östrogenhalterna kan du som har ljus hy få mörka hudfläckar i ansiktet. Om du solar kan fläckarna bli än mörkare. Hos mörkhyade blir fläckarna ljusa. Detta fenomen kalls för kloasma.

Aha! Det är DÄRFÖR! Tackar!

höj höj, är det ingen BIM på gång så att det blir lite spänning i tråden?

Moppy borde väl ha något att berätta snart, eller hur? Sen är det storasysters tur...

Måste ju säga att det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot fler förlossningsberättelser. Det har plötsligt blivit väldigt verkligt...

Var tvungen att ringa och tala om för maken att han inte ens får "skoj-gnälla" på mig om att knipa - ifall förlossningen sätter igång före nyår. Tror inte jag kommer att klara såna skämt då.

Jag har svårt att se mig själ gå över tiden, med 3 veckors "lugn och ro" i julhetsen.

Oms kejsarsnittberättelse väntar vi väl också på, om jag inte missminner mig?

ja, det är ju svårt att försöka smita från sin egen förlossning. Jag har en kompis, som väl inne på BB, letade efter en flyktväg. Den är ju ofrånkomlig, förutom för mannen som kan gå och hämta kaffe, eller svimma av och bli ompysslad av sköterskor i korta kjolar.

Det är väl det enda som jag inte ser fram emot, och eftersom jag är övertygad om jag jag har en hög smärttröskel och därför knappt kommer att känna något alls *dunkar huvudet i betongpelaren* blir jag ännu räddare för att jag vet ju å andra sidan om att det borde göra ruskigt ont. Hänger ni med hur jag menar? Jag vill ju vara mer skräckslagen men nu spelar jag cowboy som tror att man kan använda revolvern som örontops. Det kan bara gå illa.

Mhm Nenne.. jag är ocksa en san som bara fnyser at dem som ynkar sig men det räckte att min nyblivna mamma till kopis skulle böja berätta "ja, och sen tog de saxen och klippte upp mig" för att jag skulle ligga och vrida mig i inbillade plagor pa golvet... Vissa sorters smärta âr liksom känsligare än andra, pa nagot sätt...

fick läsa min systers journaler från hennes förlossningar. Frågade en massa "vad betyder det där? Och det här?" hon sprack visst på tvären. Visste jag inte att man kunde göra. Varför frågar man så mycket för?