Nu har jag gjort det igen..... den 6:e tråden!

det är lugnt, vickan, jag förstår!

snofsan - fy vad tungt! det har du verkligen inte förtjänat... svårmödrar borde inse vilka "pain in the ass" de är...

Anne - jag har mailat dig på FB nu. Inte helt fel att skriva av sig.

nä de tycker ja inte men de skiter hoon i grrrrr

Snofsan * stärkande kramar* själv har jag svärföräldrar från en annan planet, men håller bara jag mig på mattan så är de väldigt snälla...

vi kan oftast prata väligt bra om våra föräldrar, mina har sina egenheter med (minst sagt). Men han tycker väl inte att det är så där jättekul att jag skrävlar här om hans föräldras bravader. Eller med min kompis. Men jag blir ju galen ibland och jag kan ju inte ta allt emd honom för det vill han ju inte höra.

Nenne - visst kan det vara segt för honom att veta att du pratar om hans päron med andra, men samtidigt slipper han ju en del av dina utläggningar och troligen leder det inte jättelångt att beklaga sig för honom - han är ju dessutom "drabbad" själv.

När jag skakar på huvudet åt mina svärisar så gör jag det sällan med maken, det leder liksom ingen vart. Jag tar inte illa upp om han skulle beklaga sig hos andra över min muppiga mamma, det handlar ju om att ventilera bökigheter!

Nenne - jaaa det är svårt att SKAPA distans till sina egna föräldrar, särskilt i fall som med din svårfar och hans utfall mot omgivningen. Antar att det krävs ganska mycket för att som kille förhålla sig till sin pappas grabbighet (som väl är en del av svårfars dumheter?!?).... klurigt värre!!

han tycker nog mest att pappan är pinsam och försöker inte att lyssna. Hans pappa har monopol på att använda superlativ. Berättar jag en historia, och råkar använda ordet - det var det roligaste.... etc etc, så avbryter han och berättar en annan historia som ingen annan förstår poängen på.