När märker man av det?

Sweet, STOOORT lycka till hos farbror doktorn idag. Håller alla tummar jag har!!

Lappis, vad rart det där med din svärmor som alltid har med sig en bild på sin avlidna make. Det där med symbolik känns superviktigt mellan varven, att vederbörande "är med" liksom! Min bror var alldeles för ung, skulle fyllt 35 bara ngn månad efter vi miste honom & hade två barn, då 6 respektive 8 år. Känns skumt att jag nu är äldre än vad han ngnsin blev. Om vår bebis blir en pojke, så vet jag sedan länge, vad han ska heta i andranamn - återigen symbolik.
Ooops, nu fick jag nästan hjärtsnörp & klump i halsen.

sweeeeetan
lycka till hos doktorn. !

Piggelin - Världen är allt bra grym emellanåt!!

Frullan, det är väl bara om man tycker det är jobbigt och gör ont med en massa sparkar hela tiden som man kan tänka på om man stoppar i sig för mkt socker. I ditt fall är det väl bara att köra på, eftersom Borrens sparkar bara verkar vara mysiga.

Piggelin - *kram på dig*
min pappa överlevde sin cancer (han hade leukemi för 12 år sedan) ... och jag önskar att alla andras anhöriga också hade fått göra det!

Sweet,
jag mailade dig innan! Ser sååå mkt fram emot att komma till NYC en sväng! ...och kul att träffa dig IRL

Tack Vickan för kramen - det värmde! Vad skönt att din pappa blev frisk efter sin sjukdom.
Mmm, Lappis, livet är verkligen grymt & orättvist.
Vi fick iaf behålla brorsan i fem år efter diagnosen, tydligen brukar folk med den varianten (extremt ovanlig sådan) klara sig i max 2-3 år. Är helt övertygad om att det gick så länge som det gick pga hans vägran att ge upp. Brukar kalla honom för min hjälte & förebild Hade mkt kvalitetstid de åren, speciellt på slutet, vilket jag är otroligt glad över idag. Många underbara & ROLIGA minnen! "Bara vara" liksom! Sörjer ibland att Mannen & brorsan aldrig fick lära känna varandra, men å andra sidan så pratar jag desto mera om honom

Sorry om jag drog ner glädjen här i tråden nu, speciellt nu när Startis har PLUSSAT!!! Men resonerar lite som så att det är väl så som livet är, fullt av ups & downs. Här på tråden avhandlas ju allt möjligt i såväl med- som motgång. Rätt fantastiskt egentligen!! ...och häftigt!!

Styrkekram till dig Piggelin! Kan inte föreställa mig hur jobbigt det måste ha varit. Men skönt att du har så många fina minnen ihop de sista åren.

Japp man ska inte lyssna på galningarna på FL utan på sin magkänsla och min magkänsla är att Slick'n mår toppen men är en lugn krabat.

Nu har jag slutat noja om förlossningar (känner mig helt lugn) så nu har jag börjat noja om annat i stället

Det är fint att ge andranamn av symboliska anledningar tycker jag. Vi har andranamnet till en ev tjej klart eftersom det har gått i släkten i flera generationer.

En dag kvar att jobba...