• nu är jag fruL

    När märker man av det?

    Ja just det tjejer när märker man av att man blivit gravid? Och hur märker man av att man har ÄL?

    Japp ni gissar rätt här är tråden där vi jagar aladåber, ägg, simmare och pluss. Med eller utan hjälpmedel...

    Här fortsätter vi. Vi har nu jagat ägg, aladåber och pluss i några trådar. Gråtit och skrattat ihop. Framgångarna och bakslagen har kommit om vart annat i tråden om hur man märker att man är gravid och hur man blir gravid.

    Här delar vi allt, tips, trix, sorg och glädje. jakten på de befruktade ägget är en berg och dalbana HÄNG MED!

    MEN om ni tänkt bara sticka in huvudet en gång och berätta att ni plussat! Gör INTE det. Här kämpar vi tillsammans i både med och motgång.

    Välkomna alla nya och gamla!

  • Svar på tråden När märker man av det?
  • nu är jag fruL

    fast mindre har4 rätt. det löser sig ofta till sist av sig själv. Särskilt om man verkligen slutar försöka och slutar leta. Men det är bara så irriterande att det ska komma så sent för vissa. Varför slösa bort så mycket tid och kärlek som man kan ge någon. det känns som slöseri för hela världen tycker jag att det finns bra, snälla månniskor som är ensamma när de skulle kunna glädja varandra,

    faaan jag låter ju nästan religiös

  • mugglesfan

    frullan: jag tror att du har helt rätt. I detta fall snackar vi dessutom KONTROLLMÄNNISKA. Och det är svårt att ha kontroll över situationen att träffa ngn, att dejta första gången, att kasta sig ut i det okända och blotta sig, och att slippa bli sårad. Jag tror det är 2 år sedan som hon dejtade senast och den killen har vid det här laget hunnit träffa en annan tjej och flytta ihop medan hon själv inte ens har dejtat sedan dess...

  • nu är jag fruL

    kan man dansa tango med dykardräkt på

  • Lapinette

    Skicka in grabbarna när hon är på ICA då?!!!

  • Piggelin1

    Håller med dig Frullan - lika bra att han fick se det värsta med en gång - så visste han liksom vad han fick & uppenbarligfeh avskräckte det inte honom

    Muggles, minns att mannen var rejält bakis en gång när vi träffats i ngn månad eller två, och jag minns faktist att jag inte var speciellt imponerad av det hela - min egen historia till trots... Inte för att jag seriöst belv "anti", men gulligt var det inte... Tyvärr
    Men nu är han desto gulligare - jösses, vad jag längtar efter honom nu. Han åkte till Kina i jobbet förra söndagen & kommer hem först nu på onsdag. Abstinens!!

  • nu är jag fruL

    Ihhhhhhhhhhhh en kontrollmänniska
    den absolut värsta sorten av alla (jag själv )

  • nu är jag fruL

    glassen (piggelin alltså ):
    han kanske resonerade som så att nu kan det inte bli värre än det här iallafall

  • mugglesfan

    Jag är också intresserad av yngre män - min man är ju 3,5 år yngre! Han försöker kvala in som lammkött men det lyckas han inte med enl mig

    När jag separerade från min förra sambo som jag varit ihop med i 8 år, så tänkte jag att nästa kille som jag skulle dejta seriöst skulle vara 1) äldre el lika gammal som mig 2) ha varit sambo (dvs varit med om städgräl etc tidigare) och så hade jag säkert en himla massa andra krav också. Men inget av detta stämde med min nuvarande man och ändå är det mitt bästa förhållande alla kategorier. Så fel man kan ha! Han hade aldrig varit sambo tidigare och ändå har det funkat mkt bättre med städning etc, jag tror inte vi har haft ett enda städgräl faktiskt när jag tänker efter Och han är trots sin ålder mkt mognare än min förra sambo (som var i samma ålder som mig). Man får inte ha för mkt förutfattade meningar.

  • Lapinette

    muggles har inte ens kysst en karl som är född före min årgång men så träffade jag mitt ex som var 3 år yngre och sen fortsatte det utför för maken är 4 år yngre än mig.

    Själv älskar jag att planera mitt liv men när det gäller kärlek så stupar jag med huvudet före i vart enda förhållande. Dejtat har jag bara gjort tre gånger på 15 år. Jag dejtar inte jag "hälsar på" istället.

  • viktualia

    fniss fniss

    ett inlägg i diskussionen "konsten att leta partner"

    Själv gick jag grundligt till väga - dvs letade på nätet. Två riktiga katastrofdejter ledde till herr P som i prins. Jag är alltså gift med min nätdejt, ett mycket smidigt sätt att hitta partner utan att behöva springa omkring...

    Och det där med att visa sig från sin sämsta sida:

    Herr P och min första dejt var i Sthlm (jag bodde där och han var där på kurs). Det var en småregnig oktoberkväll, jag drog med honom på promenad tvärs genom Gamla stan TOKBABBLANDES.... jag var ju lite nervig eftersom jag motvilligt insåg att detta var herr P. Alltså pratade jag värre än vanligt (obs! Jag är en riktig PRATKVARN ) och berättade om Sthlms stadsutvecklingshistoria.... = senaste kursen jag hade läst.... *fniss fniss*

Svar på tråden När märker man av det?