Cambridgekuren nr 6

Har bytit konsulent så jag får väl höra med henne vad hon har att säga om min dåliga anderäkt, enligt den förra jag hade fick man absolut inte tugga tuggummi och jag förstår inte varför? Blir man hungrig av xyletolen eller? visserligen skulle det vara underbart att ha något att tugga på, sedan jag började för tre veckor sedan har jag ätit två ägg och det var på påsklunchen hos min moster.

tack buslinna blev avundsjuk när jag hörde att du skulle åka till London och shoppa, tänk om man ändå kunde komma dit nån dag.

En del faller ur ketosen när de äter något med sötningsmedel - light läsk eller tuggummi exempelvis. Men det är mycket individuellt. Du får prova dig fram, om du kan tänka dig att ta risken. :)

kanske skulle ta chansen och prova, för jag orkar inte lukta pyton i mun längre.

jag är bra knäpp ändå, jag väger mig ungefär varje dag för att titta om det verkligen är sant att jag gått ner så mycket. Vaknar på morgon och hoppas att det fortfarande ska vara sant. *asg* :D

Jag börjar i morgon "igen". :)
Tar nya tag efter åtta månaders uppehåll. Lite pirrigt och många tankar att inte lyckas. Gick ner från 97 till 82 förra året. Har gått upp 4.5kg och 3 bara på våra bröllopsresa. Hihi... så det var det värt. Målet är 70kg till mina 177cm. Men klarar jag 11 kg är jag nöjd.

Puss på er alla och kämpa på. Imorgon bitti blir det en varm choklad. Mumms.

:D:D:D

Hoho!!!

Efter påskveckans svull har jag gått upp 3 kg ....*skäms*

Men jag har ju dock vräkt i mig lass av både det nea och det andra - det mesta INTE mat (shit alltså! - mina gamla "vanor" sitter helt klart i *snyft* ajg är och förblir en matmissbrukare då lusten slår till, jag hittar inte stoppknappen!)

Men som min konsulent sa så är det ingen katastrof, ligger nu på 75 mot 72 för en vecka sen och då hade jag också ätit under den veckan men inte lika besinningslöst.

Var söker man hjälp tjejer??

Detta är ett problem som sitter i hjärnan
Psykolog? tar de sig an sånt även om man inte är SJUKLIGT överviktig????

För mig verkar det bara finnas;
pulver (fuskade inte en ENDA gång på2,5 mån)eller vräka i mig.....

Dela Gärna med er om tips.

Vegetarian

Har tjuvläst lite om dej och följt din viktminskning

för det första vill jag säga grattis till ditt enorma viktminskningsarbete!
Du har varit helt fantastisk!

MEN
det var när jag läste ditt senaste inlägg som jag kände att jag skulle vilja ge dej en kommentar

Om du har de problemen med maten som du själv beskriver, så behöver du definitivt profesionell hjälp med att förändra ditt beteende.

Jag pratar av egen erfarenhet.

Det hjälper tyvärr inte att du lyckas gå ner massor i vikt under en tid om du sedan återgår till att äta som du tidigare gjort.

Själv har jag en ätstörning sedan början av tonåren ( är nu 34 ), som jag ständigt kämpar med. Jag hetsäter och bantar periodvis. Jag har gått ner massor i vikt i mitt liv. Och också upp.

Jag går nu i kognitivbeteendeterapi och det vill jag varmt rekommendera!

Det är den metoden som bäst hjälper mej att förändra mitt snedvridna förhållningssätt till mat.

Jag fick en depression för några månader sedan ( många orsaker till den),men min övervikt var klart en orsak, och har varit sjukskriven ett tag. Jag har använt tiden till att försöka förändra mitt beteende till mat och mina tankar.

Jag har också gått ner mycket i vikt på ganska kort tid och jag tränar jättemycket.

Jag mår fantastiskt mycket bättre nu när jag gått ner en del i vikt.

Jag går inte ner med hjälp utav pulver- utan vanlig mat.

Jag kan mycket om kost och bra mat, då jag gått på en del kurser.

Och framförallt-Jag vet vad min kropp behöver för att må bra.

Jag skulle så gärna vilja ge dej redskapen för att förändra ditt sätt till maten.

Sök hjälp nu, och jobba med dej själv mentalt under tiden du går ner.

Förbered dej på att du måste hitta en helt ny livsstil.

Öka din självkänsla (om det behövs)och tänk att du är en helt fantastisk person med många bra egenskaper.

Oavsett vad du väger.

Hoppas att du inte har tagit illa upp av det jag skrivt-ville så gärna bara ge dej en hjälp på vägen.

Kram från en med liknande problem

vegetarian,
Prata med en läkare till att börja med! Förhoppningsvis kan de remittera dig vidare.

Jag planerar själv att försöka få hjälp; gärna av KBT-variant då jag tycker att det verkar vara ett mycket handfast sätt att förändra sina tanke- och därmed handlingsmönster. Dessutom hoppas jag kunna få hjälp av en dietist att hålla vikten och må bra - jag är nämligen så rädd för att gå upp allt igen att jag skulle kunna ge upp redan nu för att vara säker på att slippa gå igenom en viktuppgång igen. :( Dessutom vill jag kunna träna, må bra på alla sätt och gärna kunna unna mig diverse godsaker då och då utan ångest. Jag hoppas verkligen kunna få hjälp att hitta den balansen!

Jag ska faktiskt gå till läkare så snart som möjligt - det är dock en sådan grej som gärna hamnar längst ner på prioriteringslistan för mig, så hittills har jag inte kommit iväg. Ska vi kanske göra slag i saken samtidigt? :) Och se till att den andre inte ger sig förrän vi får den hjälp vi behöver? :)

Under tiden har jag börjat läsa boken "Gå ner i vikt med kognitiv beteendeterapi". Det är självklart inte lika effektivt som att gå i KBT, men det har gett mig många aha-upplevelser och författaren är en erfaren, seriös läkare vilket känns tryggt. Jag rekommenderar den boken varmt oavsett hur du väljer att ta itu med dina problem i övrigt! Den innehåller en hel del övningar där man ska skriva ner exempelvis vilka negativa och positiva tankar man har om sig själv, vad man har fått beröm och kritik för i livet och om man gör något bra.

För mig, som har extrem prestationsångest på alla fronter (och som sagt ibland ger upp i förväg för att slippa misslyckas), har det exempelvis varit en mycket bra grej att varje kväll göra en liten lista över saker som jag gjort bra under dagen: lyckats övervinna lusten att äta något bara för att jag är nere/glad/trött/pigg/uttråkad etc, att jag tagit itu med något oavsett storlek eller varför inte en så enkel sak som att jag klarade en hel arbetsdag i början på pulvrandet?

Att dessutom tänka igenom vad jag har fått beröm och uppmuntran för under mitt liv har gett mig förståelse för varför jag ibland låtsas vara en dörrmatta, aldrig kan vara nöjd med något annat än perfektion och har ett rejält duktighetskomplex som stressar sönder mig. De här "övningarna" ger som sagt många aha-upplevelser och man får dessutom verktyg för att bryta mönstren.

För mig har pulvrandet också gett mig en helt ny insikt i mina ätimpulser. Förut har jag alltid, smått omedvetet, tänkt "ä, jag är värd det - jag har ju tränat" eller "nä, nu behöver jag något gott efter den här jobbiga dagen" osv. Det har jag faktiskt varit lyckligt omedveten om och det är först nu som jag kan göra något åt det.

Om du känner att pulvrandet i sig är en riskzon - att det kan utvecklas till en ny ätstörning - så avbryt. Oavsett hur du gör med den delen så sök någon typ av hjälp - privat eller inom landstinget. Jag tycker att det är dags att överviktiga får den hjälp vi faktiskt förtjänar. Det handlar inte om lathet eller kunskap, det handlar oftast om just det psykiska.

Hur du än gör så kan du ventilera hejvilt här!

*kramar*

Tusse Boll,
Hur går det? Starkt jobbat i fjol!

Har gått ner 10kg på 3.5 veckor och skulle vilja gå ner 6kg till. Jag har idag fm veckor på mig tills jag ska prov in klänningen dåjag måste ha stangerat min vikt för jag vill ju att den ska sitta bra även på bröllopsdagen.

Jag ska i alla fall gå på ren kur en vecka till och undrar vad ni tycker m jag ska köra på ren kur tills jag nått målvikten + 2kg eller om en vecka ska börja på kombinerad, vet någon om man stannar i sin viktnedgång mycket eller om jag hinner gå ner de 6 kilona i alla fall. Viktigt är ju också att om 5 veckor får jag inte gå ner mer... Snälla kom med era funderingar!

Buslinna: Tack tack! :D Det går finfint. Började i onsdag på 86.8 och är i dag på 85,4 :)JA, jag vet, det är bara vatten..men ändå *L* Känns inte alls jobbigt. Det är lättare om man kämpar för ett mål tror jag. Hur går det själv? Vad har du för slutmål?

Nästa helg så fyller jag år och har i förväg bestämt mig för att käka ute, fast lite *L*. Vill komma till 83 tills dess. Sen så ska jag till "Götet" i mitten på Maj och SKA(*s*)väga 78 då..hoppas jag. Sen resterade 10kg ska jag försöka få iväg innan Juli är slut. Phu..hihi. Funkar det inte och det tar längre tid så gör det ingenting med som sagt, ett mål gör det lättare för mig.

Lasalle: Tror att du kan äta rent i ett par veckor till men sen gå över till kombinerad kur. Man ska inte käka ren för länge, tarmarna mår inte så bra, men det är också olika från person till person. Men två veckor till är nog ingen fara. Hör med din konsulent. Finns dom som kört flera månader på ren kur och lyckats(jag rekommenderar det inte dock). Det viktigaste jag har kommit på är den dagliga promenaden. Det gör i alla fall att jag går ner mycket mycket fortare än de veckor som jag "slappar".