Nu har jag gjort det igen....... del 3

Och *maste bara skriva av mig*... jag maste ju fraga er som har erfarenhet av egna barn... maste man bli helt koko?! Jag ska förklara mig: var i helgen hos min vännina vars bebis nu är 6 manader. När barnet sover i andra änden av huset med tva stängda dörrar emellan sa hyschas det sa fort man öppnar munnen, man maste se pa tv utan ljud etc. Sa fort man ens tagit i en kaffekopp maste man tvätta händerna innan man far röra barnet.

När de förflyttar sig (vilket de inte vill "utsätta" barnet för) sa är det med säng, uppblasbart badkar, skötbord, gastol, nappflaskor och steriliseringsapparat samt flaskuppvärmare etc

MASTE det verkligen vara sa komplicerat? För mig känns detta helt överdrivet.. När min systers barn var bebisar kom hon liksom med (ok - stor) blöjväska, bytte gjorde hon pa handdukshög i badrummet, sov gjorde de pa uppallad madrass pa golvet, behövdes flaska sa kunde man nöja sig med att diska den ibland och inte sterilisera mellan varje flaska..

Zozo - det låter GRYMT överdrivet!!! Men det är nog lätt för oss ickeföräldrar att skaka på huvudet....

Vissa människor blir helt yra i bollen när de skaffar barn. Andra är som din syrra och rätt många av mina polare - helt coollugna..

Skräcken är att nån av kompisarna ska bli som din polare... uuuuuuuuuuuu vad jobbigt!

Lite baciller är f ö bra för barn (och alla andra människor)... det är farligare att växa upp i en steril värld och sedan börja skolan (=träffa andra barn=baciller) än att växa upp med lite vanlig lort!!

Zozo
Nu har jag inte barn själv men jag har haft barn runt mig hela tiden och passat dem själv. Så jag skriver det jag anser om barnpassning. Och sen att jag är lite konstig ang det är lite OT. :D

Jag tycker att det är bra att låta barnet vara van vid ljud. Jag menar normal ljudnivå. Som när man pratar eller tv etc. Så länge det inte är alldeles för högt. Sen finns det dem som sover "lätt" eller oroligt och vaknar vid minsta oljud. Det underlättar mkt när man ska lämna dem till nån annan.

Jag tycker att man kan klara sig bra på det som finns hemma hos andra. Babytillbehör måste man ju ta med, men UPPBLÅSBART badkar? Räcker inte det med duschslang? Flaskuppvärmare är bra grej men micro är ännu bättre. :D

Som sagt, jag har en annan syn på barnpassning. :D

Vickan - det är sa jag ser det ocksa.. Jag har liksom aldrig sett syrran eller andra föräldrar rycka nya mjukisdjur fran bebisen för att de inte far röra dem förrän de tvättats... (Jag fattar ju att de kan vara lite basciller eller nat pa dem om de varit i affären men saaa petiga har jag aldrig sett folk vara)

Muffins.. jo, alltsa var och en far ju göra som de vill.. men JAG skulle inte vilja komplicera livet för mig pa det viset. Att inte vilja ga nagonstans för att man inte kan leva utan alla dessa grejer ens 1 dag! Och hävda att alla andra i princip missköter sina barn för att de inte gör si eller sa..

Näe... måste säga att jag mest tycker synd om din stackars väninna med karl som har ett sånt SJÅ att hålla ungen ren! Måste ju vara GRYMT jobbigt!

Och bacillskräck är jag helt befriad från, svårt att vara scout och ha bacillskräck samtidigt *asgarvar*

håller precis med vickan. Lite lort är bra för barn annars blir det garanterat allergiker tror jag. Det finns inga barn i sverige som har så få allergier som garn till mjölkbönder och det beror INTE på avsaknad av lite smuts.

zozo: usch min syrra blev lite galen när hon fick första barnet. Såg också på tv utan ljud osv IDIOT Nu när hon väntarv tredje barnet så är allt lugnare.

Jag tror man gör sig själv en ENORM otjänst om man inte vänjer barn med ljud och liv och rörelse direkt. Då kommer dom ju alltid vara känsliga för det. Näe barn ska växa upp i buller och bång tror jag.

och svaret är att man ABSOLUT inte behöver bli knäpp när mna får barn. men jag tror att man kan bli det för att man tror att man gör det bästa för barnet. Svårt...

Vickan o Muffins - jag haller HELT med er om ljud och "smuts"... Jag börjar allvarligt fundera pa om det här verkligen är ngn jag vill ha runt mig om vi nu far barn sa smaningom.. Naja, far väl ta den diskussionen när det kommer..

Lite jobbigt är det.. Den här tjejer är min sk bästa vän.. eller ja, har varit fran min sida sett.. om ens det. Jag började allvarligt fundera under bröllopsveckan i augusti. Jag har väldigt svart att hitta sidor jag uppskattar hos henne längre... och i varas tackade jag ja till att vara gudmor till lilla dottern.. Just nu känner jag mest för att säga upp bekantskapen (alltsa, inte pga noppriga bebisgrejen!)

Zozo, det där ÄR överdrivet. Det kan bara inte vara nyttigt för barnen att vara så överbeskyddade!

Vi var i fjällen en gång med ett par kompisar och deras son på 1,5 år. Vi skulle ut och åka längdskidor och dom hade lånat en pulka med sele till sonen. Men först så skulle han kläs på - med dubbelt av allting. Det tog en halvtimme. Sen skulle hela han ner i en fårskinnspåse, han var så påklädd att han inte kunde sitta upp utan fick ligga ner i släden och såg inte dugg. Vid det laget var han förstås less på allting och alldeles för varm och grät så då sa föräldrarna, innan vi ens hunnit ut från gårdsplanen, att "näää, det här går inte, det är bäst att vi tar in honom igen". SUCK!!

Ibland undrar man om det inte är vi som inte har fått barn än som begriper oss mest på barn!

Zozo
Det är det jag menar. Kanske skrev jag otydligt. Man gör det komplicerat för en själv OCH barnet. Stackarn ska ju anpassa sig med andra barn oxå ju.