Ja ungefär hur länge efter det man blivit gravid dvs ägget befruktats kan man börja känna av det?
Jag känner mig illamående och har haft ägglossning för ett par dagar sedan max. Kan jag redan känna av en eventuell graviditet eller är det bara inbillning?
Usch va tråkigt Koko! men det blir säkert bra!
Jag har aldrig skrivit här men jag ar följ tråden ismyg för att se hur de går för er. Lite som en dokusåpa 
Jag vill inte ha barn nu.. Jag tänkte bara frga. När ska man börja gå till gynekolog (alltså första gången) inte när de gäler om man är gravid elle så, utan liksom en "rutinkontroll". Jag är snart 19. Kanske e dags eller? Sorry att jag går OT.
Kramar!!!!!
Hej hopp nu är jag tillbaka efter weekend semester på västkusten och jätteförskylning. Det var faktiskt ganska skönt att bli sjuk för då orkade man inte med att stressa över babyverkstaden och dagarna bara rann iväg.
CicciL: Helt otroligt att hitta någon här som ska testa sig på samma dag :) Inte många dagar kvar...håller tummarna för dig!
FruL & koko: Jättekramar till er båda.
fruL:
Var kvar i tråden! Den behöver alla sorters babylängtan. Hopp och förtvivlan. Alla som inte blir gravida på ett ögonblick kommer hamna i samma tankegångar som du. I princip. Alla behövs!
Och eftersom du och din man längtar efter barn så är det väl bara en sak att göra: håll reda på ÄL, ha sex när ni kan då och dessutom mellan ÄL också - för att hålla gnistan sprakande...
Jag hade - när vi beslutade oss för att försöka (runt jul) - en dead-line, kände mig tvungen att bli mamma (igen) innan jag blir 38 (nästa år). Hade vi inte av en lycklig slump prickat mer eller mindre direkt som vi nu gjorde så hade jag varit duktigt stressad nu (i s f av mig själv pressad att bli gravid innan oktober ...). Jag tror tidsgränser ställer till det - men det är svårt att låta bli.
FruL - jag tror ni kommer lyckas, förr än ni anar. Lycka-till-KRAM!!!
nu är jag fruL: jag tyckte också att det var omöjligt att släppa tankarna på det speciellt första månaden och dessutom vet man ju att man inte _ska_ tänka på det för mycket, men som du skriver, det är nästan omöjligt. För mig blev det lättare nu andra månaden, jag blev mer "van" el vad jag ska säga. Det kändes inte så nytt längre det här med att vara utan p-piller. Men det är klart att jag tänker på det fortfarande...
Jag tycker inte heller att du ska känna att du deppar ner tråden! Det är väl bra att alla får plats här; både vi som fortfarande försöker och de som plussat (och har andra saker att oroa sig för 
)!
_koko_:
uj vad tråkigt! inget roligt besked det där...
hoppas att det är en graviditet och en godartad cysta!
du får berätta mer imorgon när du vet!
koko: usch fäller några tårar för din skull också!!! Jag hoppas verkligen att du är gravid och att din cysta är något som ej är farligt.
vad det gäller cystor så vet jag precis hur jobbigt det är. Jag har haft MASSOR av cystor, dock inte farliga. MEN det har man ju inte vetat innan. Så jag vet precis hur din sorg och oro känns. MEN glöm inte, cystor kan lika gärna vara ofarliga.
Det är vel ytterligare en orsak till att jag tror att jag är steril. jag har haft så mycket cystor och kan ha fått ärr på äggledarna. Då är det kört ska jag säga... 
Jag har bokat gyn tid tills på måndag för att göra en check up...
Det kanske är lättast att bara inse att man är steril och ge upp..
Men koko: jag håller tummarna att du får bra besked från sjukan i morgon. Det är säkert inget farligt, men jag vet att man oroar sig...
KRAM!!!
Hallo! Kan någon svara
gör det du Jag&Du, det är aldrig fel att kolla upp sig!
_koko_
Massor med styrkekramar till dig!!!!!!! Jag hoppas verkligen att du inte ororar dig alltför mycket nu tills du får svar på ditt blodprov. Även om jag fattar att det är jättesvårt att inte göra det...
En jag känner fick reda på att hon hade en cysta vid en gynkoll och de skulle operera henne för att ta bort den. men när hon låg på operationsbordet så såg de att det inte var en cysta utan att hon var gravid!! Men detta var för jättemånga år sedan så jag gissar att man inte hade lika bra utrustning då som nu för att kolla sådant. Barnet klarade sig iallafall och föddes friskt.
FruL,
Jag tycker det låter bra att dui går och gör en koll! Detta för att du ska få reda på hur allting är. Det är som du säger bättre att veta, för om allt är helt normalt och perfekt så kan du slippa oroa dig, och om det skulle vara några "problem" med dina äggstockar eller liknande så är det bra att veta det med. Då kan man ju ta reda på vad eller hur man kan göra för att ändå försöka bli gravid. Alltid bäst att få veta saker man oroar sig för tycker jag.
Jag håller tummarna för att det kommer lösa sig till slut!
Det är väl ändå dags snart att börja kolla dig för livmoderhalscancer, som man gör var tredje år (?). När började man med det...? *känner mig som 94 år*
