Gå ner i vikt - peppningstråden

Jessie - Bra man inte är ensam då =)

Jag håller med - om ngt av mina barn blev sjuka så skulle jag inte heller "tänka på vikten" just då.... Nu har jag iofs inga barn ännu, men är barnkär nog att det är en naturlig reaktion oavsett =)

Tack för stödet, och jo han här "bra" nu. Fast dom vet fortfarande inte vad han hade. Han var så obehaglig - ni vet, som att han hade bomull i skallen. Sluddrade och vimsade - trots inte så hög feber. Läkarna hade visst haft krismöte om honom men inte nåt besked. Dom röntkade skallen men som tur var så var det inget där.
Hoppas bara det inte kommer igen.

Nä, jag gjorde ju inte det - men å andra sidan hade det varit både billigare å bättre att äta naturdiet där för det var så omständigt att få tag på mat när jag inte kunde lämna honom ensam...

Men nya tag nu, svårt att få inspiration och lust att göra nånting just nu. Major Svacka kan jag säga

Millan - Är du nervös? Till och med jag är det nu (redan ). Vi fick c:a 50 svar så så många pers blir det. Och vi bjöd nästan 70 st. Skönt att det inte blir "så många"
Hur många ska ni vara?

Jessie76: Vad otäckt det låter. Hur gammal är han? Kommer det att göras några uppföljande kontroller? Hoppas att ni slipper sånt framöver....
Alla hanterar ju stress olika och om du stressäter i en sån situation så kan du inte lasta dig själv för det. Det ska ju förhoppningsvis inte hända igen.

Jag är inte så nervös. Mer stressad som sagt var eftersom det är väldigt lite tid kvar och mycket att göra på jobbet (och så hänger jag på BT hmmm....). Det blir svårare att koncentrera sig med ju närmare det kommer.
Vi kommer att vara 22 personer totalt, bara våra föräldrar och syskon med resp och barn, så jag är inte så nervös så. Det kommer väl när jag sitter på färjan till Gotland nästa torsdag...

Jessie76: Det lät ju jätte läskigt med din son. Har legat inne en natt med min son men då visste vi ju vad det var, krupp, så då blir det ju inte den oron.
Du skall absolut inte klandra dig för att ha fuskat!
Du säger att din motivation tryter, som jag skrev till Miafina så brukar jag ställa mig i en provhytt för att få upp lite jävlar anamma eller titta på kort på mig själv som smal.
Hur mkt är det du skall gå ner och tills när?

En annan tanke jag brukar tänka är att när min son blir lite större och börjar skolan skall han inte behöva skämmas för att ha en tjock, otränad mamma. Då blir det att jag gör det för hans skull, då blir det lite lättare igen.

Haha, det var en bra tanke

Dom vet som sagt inte vad det var och om han får det igen så drar dom igång en undersökning. Han har varit sjuk till och från sen han föddes, så jag är rätt van sjukhusbesök men det här var det värsta - han var helt borta och yrade. Ville inte gå, gick in i väggar osv.. Riktigt läbbigt.
Han blir 8 år i november.

Nu ska jag gå å dricka choklad grejjen som "mellanmål".

Jag har nog ett problem med hur mycket jag ska gå ner, jag är nöjd bara jag går ner men jag har inget riktigt mål. Kanske borde det? Jag "bör" gå ner typ 35 kg för att komma inom normen, men jag är nog inte den som passar där. Så 15-20 kg till så skulle jag vara överlycklig!

Jag gifter mig (eller vi gifter oss hehehe) den 29:e Juli.

Hej! var ett tag sedan nu. Har börjat jobba för en vecka sedan och kört nyttig mat föörra veckan + nutrilett denna vecka.
har gått ner från 84 till 81. känns himla bra. Men ska käka ett mål mat idag. Kroppen behöver energi är helt slö.
ska köra lite nutrilett nästa vecka oxå tror jag och sedan delvis. ska dock äta normalt underhelgen.. fast någolunda nyttigt då..

Jag gjorde som jag inte skulle igår.... var på dåligt humör, så jag satte i mig en hel chipspåse (200g)... inte bra, och jag mådde rätt ruttet efteråt också... inte direkt fysiskt, men psykiskt... jag blev så arg... Sen kom jag på att det hjälper ju inte nu i efterhand.. utan jag får vara duktigare idag... träna hårt, och röra mig massa.... och inte ens provsmaka maten man lagar åt gubben.....

Jag vill så nått de jäkla 90 när jag skall iväg imorgon.... Vi får väl se hur det blir med den saken....

hoppas det rullar på för er och att ni, män , söner och döttrar håller sig på fötterna =)

Buuuhuu, känner mig så jäkla uppriven, förbannad och maktlös!

Det har ju inte känts som att jag gått ner så mkt fast jag kört stenhårt med atkins, inte vikit av en tum sedan förra måndagen + att jag tränat varje dag (jogging, promenader lite styrka). Så vägde jag mig idag och jag hade gått ner futtiga 7 hg sedan i måndags! Varför rasar det inte? Bröloppet är o 2,5 månad vad skall jag göra?????

Skall jag byta metod eller fortsätta och i så fall hur länge skall jag ha tålamod innan de "riktiga" resultaten kommer?

Skall jag gå över till GI eller viktväktarna? Nutrilett har jag dåliga erfarenheter av - att jag bara går upp mer efteråt.

Hjälp mig snälla!

Motivationen finns där men hur länge då när jag inte får några resultat?:(

lebrah:
HA tålamod iställer och se det som att det är bättre 7hg ner än 7hg upp.
En lagom minskning är ca 5hg/vecka. Det är rekommendationer från läkare mfl, tex VV.
Eftersom du inte rasar nu blir det lättare för dig att hålla vikten. Rasar man mycket brukar det dessutom vara mest vätska och det lägger man på sig sen, så istället för att vara ledsen så glädj dig åt att du kommer förmodligen gå ner nästa vecka ocså istället för att lägga på dig vätska och gå upp till nästa vecka.

Jag ska till VV idag och väga mig, har ej varit där på 3v nu.
Ska bli skönt och tala om för konsulenten att jag har låg ämnesomsättning......
Har ej fått medicin ännu.