Någon fler som inte förstått detta med barn? :(

Filippa:
Du sätter ord på mina tankar!

Fd. Svart Brud, du har bra inlägg.

Men även om jag känner som du, så skulle jag bli glad om jag en gång i framtiden verkligen fick en längtan efter barn. Innan dess- no kids!

Men under tiden är det ju roligt att öva på hur man tillverkar dem ;)

Tack Filippa för att du har tagit upp ämnet. Här är en till som ännu inte direkt kännt någon barnlängtan och inte varit interesserad av barn. Jag är dock 33 och börjar inse att det snart är dax att bestämma sig. Jag uppskattar allas svar i tråden för man inser att man inte är ensam över att känna som man gör. Det känns bra att höra att de allra flesta som ändå valt barn fast de inte var så positiva innan älskar sina barn och inte ångrar dem.
Känner nog innerst inne att jag inte vill leva ett helt liv utan barn men samtidigt är jag fortfarande livrädd för att ta steget. Det kan hända att det är försent den dagen om något eller ett par år att jag inte längre kan få barn. Jag vet iallfall att jag tidigare absolut inte varit redo. Man kan inte skaffa barn fast man inte vill för att det kan hända att det är försent längre fram. Vet att jag kan tänka mig att adoptera barn om det skulle vara försent för mig.

Filippa du behöver ju inte bestluta dig nu idag. Ta en dag isänder. Kanske kommer längtan smygande så småningom.

Jag håller fullständigt med om att det inte är ok att gräva i andras privatliv och fråga ut folk varför de inte har/skaffar/vill skaffa barn.
Tyvärr är det lättare sagt än gjort att låta bli, jag har själv undrat ibland.
Och det kan väl ha att göra med att för mig (och antagligen för de flesta andra) var/är det en otroligt stor grej att bli mamma.

Själv går jag gärna ut med vänner och dricker ett glas vin eller två, eller går på fest med bara vuxna, eller umgås gärna med min sambo barnfritt. Jag vill inte ta med mitt barn på fest, tycker inte de hör hemma där.

Men det finns ju folk som har svårt att få barnvakt, så de måste väl också få träffa andra vuxna kvällstid...? Ensamma mammor är väl ett lysande exempel...?

Ja frågan om man inte är gravid, när man bara har ätit gott ett tag börjar bli lite jobbig...

Och nu när vi har gift oss eller det började när inbjudan skickades ut och folk ringde för att meddela att de kom så kunde de fråga rätt ut om jag var gravid för det var väl därför vi gifte oss...

Men jag har fått tyst på de flesta, svärmor har slutat fråga mina föräldrar vet att det är många släktingar som har haft problem och min bästa kompis har fått 4 missfall så de har förstått att de inte ska fråga utan vi kommer att berätta om och när jag är gravid.

Men eftersom bara några av mina kollegor visste att vi skulle gifta oss så när de fick reda på att vi hade gjort det så kom frågorna och speciellt från en skvallerkärring som undrade om vi skulle ha barn nu och då svarade jag att jag visste inte att man blev gravid av att byta efternamn, en annan kärring svarade jag att har vi inte lyckats på 8 år så vet jag inte varför det skulle ske nu när vi gift oss. Detta fick tyst på dem.

Vi har inga planer på att skaffa barn och vi gör ändå inte karriär och så, och vi älskar våra syskonbarn men vi känner att ta ansvar för någon annan lite kabrat för resten av våra liv är inte rätt för oss, och det viktigaste är att vi är överens, skulle aldrig skaffa barn bara för att han vill detta är en sådan stor sak att vi båda måste vara överens om.

Tyvärr är det inte så himla lätt att få barnvakt alltid för tyvärr finns det faktiskt fler som resonerar som dig, att det "förstår inte detta med barn" och därför resonerar jag ofta mer "kontinentalt", att barnen kan visst hänga med föräldrarna i sociala sammanhang. Precis som ungarna i Italien odyl kan sitta uppe och nojsa i glatt sällskap in på småtimmarna. Tyvärr ser man dock nästan alltid NÅGON surpuppelimupp utan barn som sitter på helspänn och hoppat högt av minsta joller, medan barnen har hur kul som helst, särskilt om det är andra barn där Men så umgås vi i kretsar där man kan "festa" mer moget, utan att direkt rulla omkring i sina spyor, bete sig allmänt svinigt och så.

Håller med skogstösen att det är konstigt att säga att man "inte tycker om barn"

Det är faktiskt en form av diskriminering och nedvärdering av fulaste sort för alla barn är inte likadana och alla har vi väl varit barn. Är man så inskränkt gör man nog bäst i att växa till sig först så det är väl dock bra att de självmant avstår föra sina gener vidare...

Heja Modestie!!

*är det politiskt korrekt att göra så??...*

Och ang. "ouppfostrade" barn Filippa.

Barn har ju spring i benen och barn är födda fria och friska barn är okuvliga barn. Jag tror inte du som inte har barn eller ens vill ha det kan vara kompentent att avgöra huruvida barnen är uppfostrade eller ej och vad som ingår i deras "normala utveckling" som trots, stort rörelsebehov när kroppen växer etc. Och du har ingen aning om hur man som förälder "ska" eller "kan" uppfostra ett visst barn. Face the fact.

Modestie - är du på krigsstigen igen?

blir så ledsen över att se alla elaka inlägg i denna tråd - ofattbart