Livets viktiga och oviktiga frågor

Hej igen frullan

Vet inte vad det är, men du känns liksom lite lugnare & "stabilare" på ngt vis när du skriver. Du håller säkert inte med mig (det lär ju svaja ganska mkt efter sessionerna hos psykologerna gissar jag), men jag tror att de hjälper dig i helt rätt riktning & så småningom kommer du ut på andra sidan & mår så himla mkt bättre. ...och du är säkert redan på god väg! Vad är det man säger, att bli medveten om problemen är de första stapplande stegen för att ta sig ur dem.

Vilken kunskapsbank det finns att ösa ur här i tråden, det är helt otroligt! (tänkte på Kängu nu)

frullan
förlåt om jag gjorde dig så ledsen, men ibland vet man inte vad man ska göra för att hjälpa; hålla med, skälla ut, trösta, allt är normalt sååå eller stryka med- eller mothårs... Jag förstår ju att du inte kunde styra över dina känslor men hoppades att det inte var så djup depression att jag kunde ruska om dig lite.

EA
oggabogga! *dansar juckigt och ruskar på tokbusken*

snaily
ååh hon är ju så smal och smäcker förutom den där jäkla hängpåsen under magen. Ska klickerträna henne till att ta cykeln til jobbet, slå igång datorn och rensa inkorgen. Eller dammsuga (hur nu det ska gå till för hon är rädd för den). Frukost på sängen har jag redan klickertränat maken till.

dags för dagens sista sprayning och därefter sängen med mannen! Nyrakad! På hakan. Ååh han ser ut som 22!!!! *fortsätter tokjucka*

god natt och på återseende!

Nenne-
*hoppar och studsar för att se om det kommer något dripp dopp och preeeeeeeeeeeeeeeessa*

piggis:
Jo jag håller med dig
känner mig stabilare. Var ju HEEEEELT nere under isen en lång period i våras/försomras.
Så det äår skönt att det går framåt och det är verkligen skönt att få reda ut i kaoset även fast det är jobbiogt. För det är ju som du skriver ganska så jobbigt när man väl är och pratar och efter. Det är en enorm urladdning, man blir matt.

Hoppsan vad klockan var mycket.
Ses i morgon

STORA våta pussar till alla....

Nenne-
*ajajajaj hoppa och studsa var inte bra när boobsen är tokömma*

Frullan: Ja fy fasen vad man är slak efter de där sessionerna!

Det är inget man bara hastar igenom precis. Jag tycker det låter jättebra att du kommit så långt i processen nu.

Det kommer en annan tid då du ser bakåt och allt det du går igenom nu är just bakom dig. Då kommer du knappt kunna omfatta med förståndet att det verkligen var DU som mådde så som du gjorde.

-Jag hittade journalutlåtanden från min depressionstid nu när jag städade bland alla papper. Det var som att läsa om någon annan, fast jag vet att det var mig det gällde och att jag stred för att få någon att fatta hur det var ställt.
Kram till dig!

Godnatt på er!