Livets viktiga och oviktiga frågor

Kängu: tack för input! Vet man varför ett barn börjar stamma så plötsligt (för oss kom det en dag i förra veckan bara). Och hur lång tid förväntas hon stamma nu innan det "växer bort" - ett år el två?

Mugglan, så vitt jag vet så vet man inte varför, men det är ju otrolig mycket som händer med språket i den åldern, kan ju vara lite "overload" för hjärnan. Sen är ju barnen ofta ivriga, och snubblar nästan över orden, det kan också bidra. Man brukar säga att barnstamning ska ha försvunnit innan barnen börjar skolan.

Just det, har ju inte berättat om att förutom Muggles så har jag en kompis till som precis åkte på missfall eller om man ska kalla det MA. Egentligen heter det ngt helt annat (minns att det var ngt med "mono-"), för hon var gravid med tvillingar & åkte på en väldigt ovanlig grej, typ 1% av alla tvillinggraviditeter. Om det är tvåäggstvillingar så har de varsin moderkaka, hinnsäck etc. Om det är enäggs, så delar de på moderkakan, men skiljs åt av en vägg/varsin hinnsäck, så att deras navelsträngar inte ska sno ihop sig/strypa varandras näringstillförsel osv. I kompisens fall så fanns inte denna väggen och OM bebisarna skulle klara sig, så är det ändå superriskabelt precis hela graviditeten. En kan dö, båda kan dö osv. I min kompis fall så dog de i vecka 11-12 ngnting & i motsvarande vecka 13 fick hon ta en massa tabletter för att få ut alltihopa, precis som Mugglan.
Två så nära inom loppet av en vecka - alldeles för mkt

*dansar tantdans för Nenne och EA*

Min ena systerdotter stammar lite också, känns också som det kan ha med brådska att göra. Sen pratar hon allmänt rätt dåligt för att vara 6 år, men det kommer väl så småningom.

Måste bara skryta lite över Korven, som jag börjat "klickerträna" (googla den som vill för det tar några sidor att försöka förklara ) - ikväll har han lärt sig att backa, och förra veckan lärde vi honom de otroligt viktiga färdigheterna att trampa på en musmatta, och peta med nosen på en penna!

Nenne - man kan klickerträna katter också. Går säkert särskilt bra med såna där "hundliknande" som Nancy Lär henne servera er frukost på sängen eller nåt annat piffigt!

Ja mest "och" är man numera..särskilt när man lipat en hel dag...

ALLT i livet man ser fram emot och vill ha med i sin tillvaro är ju tråkigt om det uteblir och barn är i min värld utan jämförelse det som verkligen är det största av allt därvidlag. Men utbildning, jobb, boende och alla sådana saker präglar ju också stort hur en sliv blir och man vill ju forma sitt liv själv och bygga en stadig grund under sina luftslott så de kan bli verklighet.

Det är så oerhört frustrerande att JUST barn inte tillåter en att bestämma och påverka mer själv. I det mesta annat kan man ju faktiskt oftast konstatera att man kan kämpa sig till en hel del.

Inte bebisar.

Det hjälper iallafall väldigt mycket att veta att det finns folk som fattar hur det känns och som också har dagar ov sorg/frustration/oro och hopp och allt annat...

Hejsan tjejer
Vilken aktivitete det var här!

BS: men du hade ju jätte många bra ideer till presnet. YACK och tack alla nio andra som kom med så bra presnet ideer. VAd duktiga ni är. Själv är jag ganska usel på presneter och allt som har med shopping att göra...

Piggis: Tack, jo jag mår faktiskt lite bättre. Som sagt, jag gråter ju inte hela tiden länbgre vilket jag ju gjorde månaderna inna roffe kom och även den första månaden sen han kom-. Urs vad piss och skit jag mådde. Men nu är det som tur var lite bättre. Såp skönt. Är så glad att jag får hjälp.
Det enda negativa är vel att sorgen över en son har bytts till en beatthet i att få en dotter nästa gång., vilket ju inte är särskilt posiutivt. men jag ska vel lösa det hela så att den besattheten försvinner.

Mugglan. Bra fråga
orsaken till att jag går hos två psykologer är att den ena (som jag fått genom Bm) tillhör Bup och skall hjälpa till med de problem/känslor som rör roffe, dvs alla problem och negativa tankar som finns kring att få en son och hela nknytningsbiten till honom. Hon är HELT suverän och vi kommer självklart in på allt som rör MIG eftersom det är hos mig problemen ligger som osakar mina skuvade tankar.
Den andra pryskologen är inte knuten till MVC eller så utan en "vanlig" psykolog. Hon ska hjälpa mig att lösa den problem som osakar allt kaos. För det hela har egentligen kansk einte så mycket med kön att göra utan är saker som påverkar hela mig. jag har vel ett bagage som gör att det här blivit till ett problem för mig. och det ska hon hjälpa mig med är det tänkt.
Så de båda jobbar med samma problem (mig och mitt skit) men utifrån två håll kan man vel säga.

Lycka till på efterkontrollen i morgon mugglis!

PS: nej fy vad trist med stopp. Frågar som nån annan gjorde, går det att åtgärda? Jag trodde spolning skulle rensa bort stopp och hinder, men jag har visst fått saker och ting kring bakfoten. Hoppas att du trots allt kan få din insemination eller nån annan hjälp på rätt väg mot ett syskon.

Vickan för attan!!!! skaffa tabletter din självplågare!!!!!

Nenne: Nej trodde kanske inte att du är långsint... men saker kan ju kännas även ett långt tag efter. det gör det ofta för mig och jag tänkte att det kanske var så för dig med.
Jag kan ju fortfarande bli lite ledsen över att det hela blev så fel i våras och att du blev så arg på mig när jag mådde så uselt och verkligen inte alls ville känna som jag kände då. Men det är nog bara för att jag är en blödig svagis
Kul att du är tillbaka nenne!!!!

Muggles, jag nämnde det nog i söndags men min kusins dotter stammade precis sådär bababababanan, mkt dessutom. Vet inte riktigt när det släppte, men nu är hon sex år & när vi sågs i sommar flera ggr, så var det helt borta.

Hittade lite mer fakta här i en av mina kursböcker: "Av alla barn stammar 5% under en period som varar längre än sex månader. Den spontana normaliseringen av talets flyt är stor, ffa under de första sex månaderna efter debut. Hos ca 80 procent av de barn som börjar stamma upphör stamningen inom en tidsperiod av fem år. Normaliseringen av talets flyt är betydligt större för flickor (positivt för Moa alltså).Risken för bestående stamning ökar ju längre tid som förflutit sedan stamningen debuterade."

Jättevanligt med den där stamningen sa logopeden vi gick till med vår son.

Det brukar försvinna av sig själv, som Kängu sa.

Nej, sängen var det ju! GODNATT!