Citronen: Tro mig, alla vi som äter Cambridge har testat det du gör, alltså ändrat våra kostvanor, testat olika bantningsmetoder osv...CK är inte det allra första man testar när man vill gå ner i vikt, snarare det sista.
Skiten som du kallar det är för mig en hjälp som gjort att jag nu kan leva ett bra liv. Min skit är snarare maten. För det är den jag har problem med, den jag inte kan kontrollera, det där den som får mig mer sugen på kolhydrater etc. Jag har matproblem på så sätt att jag använder maten som substitut för annat när jag är glad, ledsen...vad som helst. Jag känner heller inte mättnad på samma sätt som normalviktiga personer gör. De slutar äta när de är mätta...tyvärr gör inte jag det.
Av denna anledning ansåg jag det bättre att ta bort det onda för mig, alltså maten. CK hjälper mig genom att jag inte behöver tänka på mat jämt, jag känner mättnad numera eftersom jag lär mig lyssna på mig kropp. Mitt blodsocker är stabilt och jag mår mycket bättre eftersom jag får i mig det jag behöver.
Jag kommer börja äta mat sen, naturligtvis. Målet för mig är att jag lär mig se hur mycket jag behöver, mentalt sätta stopp när de där dumma tankarna kommer och känna mättnad. Jag kommer då fungera som en normalviktig person men jag kommer alltid få leva med min "sjukdom". Jag kommer aldrig att kunna släppa på allt och vräka i mig konstant. För jag har ett problem och det vill jag lösa. Jag börjar på ny kula så att säga. Skapar nya vanor och ett nytt liv. CK är bara en utav många metoder, alla fungerar om kaloriintaget är mindre än utgifterna, men med CK ser jag snabbare resultat.
Jag började med CK den 25:e januari i år och vägde in mig på 99,5kg. Under 1½ år dessförinnan hade jag lyckats få ner från 104kg till 99,5. Bra, men absolut inte lyckat. Problemet fanns ju kvar...
Nu, snart 2 månader senare väger jag 83kg. Fattar du/ni?! 83KG!! Trodde aldrig jag skulle väga så lite...och nu är det bara 20kg till jag ska ner, något jag verkligen ser fram emot, för det kommer bli en resa jag aldrig kommer glömma.
Jag har precis börjat på ett nytt jobb (jippi) och ja, alla frågar varför jag inte äter mat som dem gör. Jag förklarar kort, men det är sällan någon förstår fullt ut. De tror att jag "unnar" mig mat på helgen, att detta är något jag gör 1 vecka osv...men nej, jag äter detta JÄMT. Jag dricker vatten med citron i, dricker te på kvällen. That´s it. Och fy fan jag är stolt över mig själv.
Jag har lämnat skiten bakom mig alltså...
