2012-06-30? I need you!

jag ska bli hippad imorn, har precis fått en rosa lapp där det står uppdrag 1 på och en lista på saker som jag ska packa... är supelexalterad..hur ska jag sova ikväll? 

Oj vad spännande! De tar min blivande på svensexa idag... han ligger och sover nu, anar nog verkligen nte att de kommer och tar honom om 40 min  
Hoppas du får en fantastisk dag!

karrott: Hoppas du har en fantastisk dag!

Idag åkte vi in till stan för att köpa kostym till fästmannen. Hittade en jättefin, men tyvärr hade de inte byxorna i rätt storlek. Men det snälla butiksbiträdet ringde till affären i Växjö och bad dem lägga undan i rätt storlek så han bara kan gå in och hämta på måndag :)
Så nu kan vi bocka av ytterligare en punkt på listan!

Och nu börjar stressen kring skolan släppa också. Ex-jobbet inskickat till examinator. Redovisningar nästa vecka och jag ska ha min redan tisdag morgon. Sen är det inte mycket kvar :D Om en vecka packar vi släp och städar för fullt!

gud vad kul att bli hippad, karrot! Du måste berätta sen hur dagen/kväälen var!!

jag lovade ju att dela med mig av mitt tgal till min älskling, och det tänkte jag göra nu, ska bara anonymisera det först!

Tal till min älskling!

 

Jag har nog alltid drömt om den stora kärleken.

När jag var 15 år skulle det vara Jared Leto. [plats för skratt]

När jag var en sisådär 16-17 år var det med en ganska råbarkad inställning. ”Det är inte lätt. Det går upp och det går ner. Man får kämpa för kärleken.”

Så sent som i februari 2008 minns jag att jag skrev i min dagbok om hur nyfiken jag var på den person som tillslut skulle visa sig vara den jag gifte mig med. Jag minns att jag undrade vilken typ av personlighet hon skulle ha, hur hon skulle se ut, hur vi skulle träffas. Om vi rent av redan hade träffats. [ler] I mars samma år träffade jag NN och den 10 april blev vi tillsammans. Det dröjde inte mer än 4 dagar innan jag visste att det var NN jag skulle gifta mig med, att det var NN som var min stora kärlek. Med NN var allting annorlunda.

Det var som om nån tände en lampa; ”ahaaa, är det så HÄR det ska vara??” Jag förundrades över hur lätt allting var. Hur glad han gjorde mig. Och hur han verkligen såg mig, som den jag är, inte som den jag ville vara, eller den han ville se. Han såg mitt stora hjärta, min tankspriddhet, min livsglädje, min klumpighet, min humor, min envishet, min intelligens, mina rädslor, min nyfikenhet. Och han tyckte om vad han såg. Det fanns ingenting han ville ändra på. Och jag kände likadant. Känner fortfarande likadant.

 

Jag älskar NN för hans stora hjärta, för hans öppenhet och tillgänglighet och stora sociala kompetens. Hans humor som ständigt får mig att skratta så det kiknar i magen. Jag älskar hans ansvarsfulla sida och hans barnsliga sida. Jag älskar NNs spontanitet och hans ärlighet. Hans mod och civilkurage imponerar ständigt på mig, fler i denna värld borde få inspireras av dig, älskling!

 

XX frågade mig, några månader in i förhållandet, om det var nånting jag störde mig på hos NN, nu när nyförälskelsen skulle ha mattats av lite. (säkert!) Efter att ha tänkt efter en stund svarade jag ”Han har häng på kalsongerna. Och han ska verkligen inte ha smink, för han vet inte hur man gör.”

[plats för skratt]

 

På den nivån är det. Det finns inga hinder, inga tvivel, inga kansken. Sedan jag träffade NN har hela livet flutit jämt, allt har gått smidigt. Det är som att hela universum samarbetar för att vi ska få vara lyckliga. Utifrån sett kan det tyckas som att vi måste kämpa i motvind, men vi har det bra mycket enklare än många andra förhållanden jag sett. På dessa fyra år har vi bråkat två gånger. Två. Och det är inte för att vi aldrig tycker olika, utan för att vi har en grundinställning som säger ”vi löser det här tillsammans”. Och det gör vi ju. Med dig, NN, är allting enkelt. Du är solen på min himmel och fågelsången i min vardag, skrattet i min glädje och kramen i min sorg.

Jag älskar dig, NN. Och jag lovar att göra allt i min makt för att vi alltid ska få fortsätta vara så här lyckliga!

Jätte fint tal  sitter här & fäller en tår för mig själv. Han kommer att bli såå glad för dina ord.
Önskar att jag själv hade haft lätt för att uttrycka mig & våga hålla ett tal, men han vet hur mycket jag älskar honom iaf (hoppas jag)

Tack!! Det känns bra! Jag tänkte nog kanske våga mig på att toppa med en liten sång oxå, men de flesta jag sjungt för har fått nåt lidande i blickan och lätt plågat ansiktsutryck, så jag sjunger inte så ofta inför folk. Om jag inte vill väcka dem ur sprit-koma typ.

Planeringsmässigt börjar jag få lite panik. Det är bara sex veckor kvar och vi måste över in dansen. Hittills har vi bara hittat två pers som kan hjälpa till med servering, och vi behöer totalt sex pers. Och sambons kostym är inte beställd än. Och både vigsel och festprogram måste skrivas. och vi hittar ignet efternamn som känns helt rätt, men det kan vi ju alltid fixa i efterhand. och nån solbränna har inte hunnit infinna sig och jag har fotografering om ynka två veckor, så det blir nog att köpa ett solariekort.

Nån mer än jag som har planeringspanik?

Usch vad trist att stressa, men jag förstår dig! Kan ni använda bara era förnamn på trycksaker? Vi väljer att göra så eftersom jag tar hans efternamn som mellannamn, och vårt bröllop är rätt litet.

Vartifrån ska ni beställa kostym? Vi tänkte beställa från suitopia som fått fina recensioner, men det vart nåt annat företag istället, som jag inte minns namnet på. Kostymen ligger i posten nu och väntar, så hoppas den passar.

Vad gäller solbränna etc så tänker jag att lite färg är nog så bra mot att paniksola och kanske bränna sig. Solarium lär det bli här med, dels för att vi helt enkelt inte haft så mycket sol - och när det varit framme så har jag ruvat inne på kontoret.

Men vi har å andrar sidan ingen planeringspanik, knappt nån nervositet.. ÄN. Vi är på samma stadium med dansen - ska börja träna och har en herrans massa saker kvar att göra, folk att träffa och detaljer att styra upp. Men i våra ögon så räcker fem veckor långt också.

Vi ska träffa prästen på fredag, samt ha provsmakning på menyn samma dag. - ska bli roligt att få träffa prsät och ffa att få äta massa go mat! :D  Kostymen ligger i tullen och klänningen i butiken - ska boka tid till sömmerska för vissa justeringar, men justnu är bilen trasig så jag tar mig inte riktigt nånstans. Vigselprogrammet är klart men festprogrammet är det inte, även om jag har en skiss för hur det kan bli.
Ska börja plocka ihop en spotifylista som kan spela under kvällen så är musiken för kvällen räddad...

Vad mer? Ringar ska in på putsning och gravyr m.m..

Det jag tänker är det viktigaste är att komma ihåg att det ska vara kul- så om du håller på att stressa ihjäl dig så försök komma ihåg vad som egentligen är det viktigaste (vara där dagen D och svara ja) . Resten får liksom gå lite som det går, det går ändå inte att planera alla detaljer.
 
Och om du har många saker kvar att göra; skriv ner alla moment du kommer ihåg OCH vad som är nästa steg för att få det klart. Typ festprogram - bestäm utformning liggande/stående. Nästa steg skulle kunna vara bestämma papper, sen ytterligare at utforma framsidan, nästa att skriva förstasidan i  häftet (tack?), därefter skriva in ordningsregler eller meny o.s.v.. Så längedu noterar vad det är som är nästa grej att göra så kommer det snabbt att kännas som om du har mer koll -> kan minska stressen. 

Och A N D A S.

Inte panika Styrka! Det är gott om tid kvar, det kommer att lösa sig! Jag har inte heller någon solbränna, hinner inte vara ute alls nu pga 150 % arbetsbelastning på jobbet + lägenhetsrenovering, men jag har köpt hem brun utan sol jag ska testa (och om det inte blir bra blir det ev. solarium, men det är sista utvägen). Vi har inte övat på valsen heller, men jag tror det kommer hinnas med. Vigselhäftena brukar bara vara ett datorskrivet vikt A4-papper utan pynt, det borde inte ta så lång tid. Vi kommer hoppa över festhäften eftersom det mest ger en förfärlig massa merjobb.

Håller med chabar om att skriva listor är bra, och speciellt att skriva vad som är nästa steg att göra.

Styrka: Jättefint tal! När det gäller stressen håller jag med ovanstående - ta ett djupt andetag, skriv listor (bestäm gärna prioriteringsordning också!) och försök förlika dig med tanken att det går som det går - hur välförberedd man än är finns det alltid saker som kan gå fel, det är inget man kan göra något åt! Och gifta blir ni i alla fall :)

Här är det ingen planeringsstress ännu. I morgon börjar sista vecka i skolan, examensarbetesredovisningar. Och så bal på torsdag, det ska bli jättekul! Flytt nästa helg är mindre kul, men skönt när det är klart ;)
Träffade fotografen idag och det kändes faktiskt väldigt bra. Har fått lite nya idéer på bilder vi vill ha och så :)

Det enda som stör mig just nu är att jag aldrig blir frisk nån gång. Nu har jag hostat och varit dålig i 3,5 vecka och det är inte alls kul :(