I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Hvidis; krya på er! Nu har ni haft sjukstuga nog länge!

Just det! jag tror det handlar mer om ett litet uppvaknande, eller att någon helt enkelt sätter en gräns. Det är nämligen lätt att man drar saker precis så långt som gränsen från andra tillåter när man själv mår dåligt. En sak är också helt säker: det är mycket sällan någon hjälp eller nytta med att någon tycker synd om en. Det är mer meningsfullt att tycka om i den utsträckning man kan, och i det behöver man ha en uppriktighet i sin kommunikation tror jag-även om folk är svårt sjuka eller döende. Inte minst för att ha saker på rätt plats efteråt, utan en massa skräp.

Det kan ligga ganska stor förändring i balansen i en relation bara i något så enkelt eller rätt litet som att just sätta en gräns för hur mycket gnäll eller agressivitet man tänker lyssna på i stunden.
Och det behöver absolut inte leda till avstånd eller stora konflikter. Det brukar vara rätt läsbart och tydligt när någon från hjärtat sätter den där gränsen. Faktum är att jag tror att även den som ligger där någonstans letar efter gränsen-att någon vågar bemöta ens tramsigheter och självömkan som den är, betyder ju att den faktiskt ser en som en fullvärdig människa trots allt.Gott! Precis så! Du ska se att hon inte surar lika mkt när ni ses nästa gång och gör hon det, så hugg inte på den kroken.

Nu ringde de precis från jobbet- firman som skulle ta över efter oss på fredag är inte redo. Så vi hänger på det i en månad till. Känner det som att jag fått en dörr stängt i ansiktet precis när jag var på väg ut. HUR ska jag frammana entusiasm och arbetsglädje hos kolleger som redan är avskedade och ny personal ska uppläras pga att några redan hittat nytt. Alla förändringar pga uppgradering av hotellet ska det hittas lösningar på, den lotten ligger på mig, med jag blir faktiskt sur. Måste vara kall och beräknande och förhandla om varje minut. Både för mig och tjejerna.

Men Hvidis vad pissigt!

Finns alternativet att typ vägra? Som i att "nämen vaddå, vi har ju förlorat uppdraget så nu har vi ju andra kunder att ta hand om" eller kan de liksom bara tvinga er att stanna tills nästa är klara att ta över?

Blommis: det skulle vara skönt att göra det, men det är tyvärr inte vi som förhandlar- det gäller tre hotell i Sverige och vi har blivit tillsagda att det är sista chansen att visa vad vi går för så vi kan behålla kontraktet kanske. (yeah right, jag äter min hatt!)

Hvidis, jahaaa, oj då! Ja då måste man ju å ena sidan ladda för att "nu jäklar ska de minsann få se på sjutton!" å endra sidan förbereda sig för nya utmaningar...men det låter ju konstigt att de redan anlitat ngn annan, samtidigt som de håller er kvar med ett halmstrå till chans att bli kvar..vaddå ovisshet!

Ja, blommis, det är slitsamt och omänskligt. Pengar pengar pengar. Varför kan det inte handla om kvalité och samarbete istället?

Jo, nu ska jag vara glad och tacksam för att jag har ett jobb som jag tycker är kul att gå till i en månad till! Blev bara så snopen!

Flamman vad tråkigt och jobbogt med din mamma. Tror som Blommis att det kan vara bra o prata med henne innan hon knäcker din papa fullständigt. Du har ju börjat bra förhopnkngsvis tar hon til aig deet. Men absolut ska du inte bli ovän med henne så här på slutet.

Det där är något jag har tänkt åå det sista. Våran släkting som gick bort nu har mina föräldrar av vissa anledningar haft mycket diskussioner o meningsskiljaktigheter med det sista halvåret-året. Mycket tjaffs men som tur var utan att bli ovänner. Fanns ju ingen människa som visste att han skulle lämna oss nu. Herregud om de hade skiljts som ovänner, de som haft så mkt gemmensamt genom hela livet.