Välkomna till Tivoli Empatia!

September: GRATTIS!!! Håller tummarna hårt för att allt ska gå bra den här gången!

PB: Hoppas du får ett bra firande, det är du väl värd!!! (Stor fest i sommar låter väl inte så dumt, då har du ett halvår på dig att fundera, fixa och dona...)

Precis som många andra här är jag också väldigt lösningsorienterad, och i mitt jobb så har den egenskapen snarare förstärkts ytterligare... Och jag har heller ingen erfarenhet av att må så dåligt, som du gör nu. Jag förstår bättre när jag läser vad du skriver, och tycker att du resonerar så klokt och så rätt. Och jag hoppas att det kommer litet saker som går er väg nu, att en del ångestskapande grejer försvinner...

Sweet: En ny handläggare kan inte bara ta vid där den andra slutar, låter det som...? Besvärligt... Men hoppas det löser sig på snabbaste och billigast möjliga sätt för er, och att ni snart får era green card.

Oms: Tack för infon om värkstimulerande. Jag fick ju en hel del sådant, och har väl egentligen inte förstått varför. Jag har inte riktigt släppt tanken om att lillkillens huvud inte hann skruva sig rätt, pga något jag gjorde fel... För mig kom ju krystvärkarna igång ganska snabbt, men det hände inte så mycket och därför tog de till värkstimulerande. Önskar att jag varit mer inläst på området, för en väldigt rutinerad BM jag träffade efteråt (BB-vård i hemmet utgick från ett annat sjukhus än det jag födde på) sa till maken att jag borde fått något mot smärtan, vilat ett tag och att de skulle sett om det inte drog igång av sig själv igen. Akutsnitt var ju också något som diskuterades, men ansågs onödigt eftersom lillkillen ändå verkade må väldigt bra...

Lillkillen har förresten börjat gå! Jättehäftigt!!! Egentligen så tog han väl några stapplande steg redan för någon dryg månad sedan, men det har då varit att han "råkat" ta några steg när han trott att vi håller i honom, eller av någon annan anledning inte tänker på att han går. Men dagen innan julafton så släppte han självmant bordet och tog ett par steg mot TV:n. Och igår lossnade det rejält, han har insett att han kan gå ganska långa sträckor Superskoj att se honom, men hjälp vad stor han ser ut att vara helt plötsligt. Det blir så övertydligt att han verkligen inte är någon bebis längre...

Ore: Grattis till sonens gå framgång  Dom ser sjukt stora ut helt plötsligt när dom börjar gå.. Kikade för några dagar sedan på några filmsnuttar vi filmade när dottern började gå.. Så sött

Oms: Tack för infon om värkstimulerande, har nog pratat med just  Sophie om just det vid vår förra graviditet, hon är gudmor till sambons halvsyster så vi träffas på då och då.   Skall skriva mitt förlossningsbrev snart och skall ta upp det..

PB: Jag dör vilka söta hundar, dom liknar mycket de som min svärmor har, bichon havanais(Stavning?)   Läste i andra tråden om lilla Elise, ja mycket skall man lära sig tyvärr om syndrom och liknande.. fy sjutton säger jag bara.

 

Klockarbol: Fan vad jobbigt med bilen, hoppas allt går bra idag iaf..  

PB & Klockarbol, här kommer receptet på marmeladen:
www.alltommat.se/recept/superl%C3%A4tt-citrusmarmelad-3564/

Ang apelsintryfflarna, så var det i årets julnummer av Allt Om Mat, & receptet verkar inte finnas på nätet, så här kommer det istället:

Apelsintryfflar, ca 20 st
150 g mörk choklad (70%)
1 1/4 dl vispgrädde
100 g smör
1 dl florsocker
½ apelsin, finrivet skal
2 tsk pressad apelsin
2 tsk apelsinlikör, tex Cointreau
Garnering:
1 dl kakao

Hacka chokladen & lägg den i en kastrull. Tillsätt överiga ingredienser.
Smält ihop allt på svag värmeunder omrörning. Häll smetnen i en bunke & ställ i kylen i ca 12 timmar.
Ta fram smeten & rulla till bollar. Rulla bollarna i siktad kakao. Förvara dem i kylen.

idag skal jag och dottern ta oss till någon galleria och byta en tröja hon fick i julklapp och leta vattenkokare.. Vår la av på julafton, så fort jag satte i gång den så slog jordfelsbrytaren av.. kändes ju sådär säkert    

Hoppas alla har en bra dag på alla håll .

Kram 

Ore, grattis till att sonen börjat gå! Amanda började också gå på riktigt i mellandagarna när det begav sig, så då har de börjat vid samma ålder, eftersom de datummässigt nästan är födda på samma dag

Snorkis - jag trodde också som Mugglan att sjukvården brassade på av bara helvete med smärtstillande när barnet är dött & ska födas fram, men där hade jag ju helt fel. Häva sig på magen gjorde de ju ism Amanda & det var verkligen gräsligt! Krystvärkar har jag aldrig fattat riktigt vad det är, två barn till trots, måste bero på att min kropp inte fattat vinken där. ...och så blev det ju sugklocka nu med lilleman också, efter krav från mig.

Men det där med att sjukhuset har lägst snittfrekvens, är det vekrligen ngt att vara stolt över?! Ok, för sjukhusets ekonomi är det säkert det, eftersom snitt kostar mer resurser/pengar än vaginal förlossning, men i övrigt kan jag inte se det som ngt exceptionellt bra?
Lite som här i Gbg/Västra Götaland där de tycker att tre veckor över tiden är helt OK, men i resten av landet är det inte alls speciellt vanligt. Näringstillförseln genom navelsträngen börjar ju minska redan i/efter vecka 38, varför då vänta 43 fulla veckor?! Då lär den ju vara usel (& de som går så länge får ju gå på kontroll för att kolla ,just detta typ varje dag...). Hörde av en tjej på Magplasket (med tyskt ursprung) att i Tyskland får ingen gå över mer än max en vecka, de tycker det är för riskabelt annars...

Snorkis, har tänkt på dig i natt... blir lätt så när man inte kan sova

Ville bara tala om att jag har en mycket god vän vars första förlossning var ett h-vete (främst för att de had BM from Hell) och efteråt blev kaoset ett faktum när det visade sig att barnet hade DS med outvecklade lungor så Thyra dog 1 dygn efter förlossning. Detta resulterade i en total skräck för förlossning för L, så hon gick på aurora och specmödra nästa grav, och från början var de ovilliga till snitt, men ju längre grav gick och de såg L´s bestämdhet så var det ingen tvekan, hon fick snitt.

Även deras tredje barn föddes med snitt.

Så jag tycker att du ska försöka få Aurorasamtal och så stå på dig, det är faktiskt bara du som känner ditt innersta! Men det är lätt att tycka vad andra ska göra...
Hoppas du inte tar illa upp för detta inlägg.
Vad jag vill säga i allt mitt svammel är jag tycker att dina känslor och upplevelser är miljoner gånger viktigare än något sjukhus statistik!

Kram

Klockarbol, tack för hälsningen och tack för den fina texten!

Hoppas att bilen gick igenom imorse!

Jag måste knycka tillbaka min klubba ett tag PB, karlar som uttalar enorma taffligheter finns det tyvärr i överflöd verkar det som!

Inatt när vår lilla Groda snorkade och hostade och jag bad maken gå till ett annat sovrum så jag fick härja med henne ifred (och han skulle få sova)vägrade han först, och sen fick jag höra hur jävla sur och grinig jag är på natten och att han minsann efter denna natt skulle ta alla barn för att jag var så lat

Behöver jag tala om att jag tog min snoriga Groda och svepte iväg till ett av de äldre barnens säng( hon är hos sin pappa två dagar) och sov där resten av natten!

Elak som jag är så hoppas jag att nån däruppe ser till att det rasar ner snö innanför hans jacka idag på jobbet

Men fina bilder!
Heja Blompojkens kampanj, jag vet ju att han är fullt införstådd med hur det är ta hand om en hund,
vi hade ju ett mycket trevligt samtal i somras

Han är mycket klok den pojken!

Precis som sin mamma